Falsk säkerhet

För många är flytoverallen ett slags rustning man tar på sig när det är dags att möta havet från dess vresigaste sida. När det friskar i eller vattnet är iskallt blir overallen en extra livförsäkring. Dessutom får man det högre skyddet till en ganska låg kostnad. För mellan tusen och tvåtusen kronor går det att ekipera sig i en overall. Skillnaderna mellan de olika modellerna består mest i hur de är sydda med avseende på olika fickor och muddar. Tanken är i grunden alltid densamma – flytmaterialet är jämnt fördelat under ett skal av nylon. Det blir synnerligen varmt och gott, åtminstone så länge man befinner sig ombord eller på torra land. Tilltron till overallerna är stor, både bland vanligt folk och bland dem som kanske borde veta bättre.

I exempelvis Dagens Nyheter bidrar till förvirringen. I september hamnade tre personer i det kalla vattnet norr om Grebbestad när man i hårt väder var ute för att fiska hummer. Samtliga tre blev kraftigt nedkylda och fick föras till sjukhus och en av dem, en man i 40-årsåldern, avled. DN skriver: ”Alla tre var iförda överlevnadsdräkter.”

Sanningen är att en flytoverall inte är en överlevnadsdräkt, även om det är uppenbart att många tycks tro det. I många fall kan en flytoverall vara betydligt sämre än en räddningsväst och vanliga kläder.

Dödsolyckor

2004 skedde en olycka utanför Kotka i Finland där två män drunknade. De var också ute för att fiska och båda två var klädda i flytoveraller som var ordentligt påklädda och blixtlåsen var stängda. Hos konsumentverket i vårt östra grannland började man fundera och det dröjde inte länge förrän man fick upp ögonen för de säkerhetsbrister som följer med flytoverallerna.

Beslutet blev sedan kategoriskt. Under en tid fick overallerna säljas, men då med stora varningstexter som bland annat talar om att de endast bör användas ihop med flytväst. Sedan i somras är all försäljning av flytoveraller stoppad i Finland.

– Vi har haft några allvarliga olyckor och det ledde fram till det här beslutet, säger Janne Niemelä på finska konsumentverket.

De tester som det finska konsumentverket initierade visade på tydliga problem. Luften som finns kvar under nylonet fördelar sig ojämnt i overallerna och gör att stjärten ibland får mest lyftkraft, med påföljden att ansiktet trycks ner under vattnet. Plaggen fylls även snabbt med det kalla vattnet och ger inget skydd mot nedkylning. Flytmaterialets jämna fördelning över hela plagget gör att läget i vattnet alltid blir instabilt och att det krävs mycket aktiva ansträngningar från personen som fallit i för att hålla huvudet över ytan. Overallerna suger också åt sig mycket vatten och gör att det blir tungt att simma och röra sig. Ännu tyngre blir det att ta sig upp i en båt eller på en våt klipphäll.

– Dagens overaller är inte tillräckligt bra och möter inte de krav vi har ställt upp. För att produkten ska bli tillåtet igen krävs att tillverkarna tar till sig av kritiken och utvecklar overallerna tekniskt. Hittills har det inte skett, säger Janne Niemelä.

Det som även påverkade finnarna i deras beslut var just den rådande uppfattningen att flytoverallerna är så bra, så att de ger en upplevelse av trygghet. Det här kan naturligtvis göra att man tar risker som man annars inte skulle göra och utsätter sig för situationer man annars inte skulle utsätta sig för.

I exemplet med hummerfiskarna och det tragiska dödsfallet utanför Grebbestad är det inte långsökt att tro att overallerna spelade in.

Den lilla jullen som användes för att lägga ut fångstredskapen med var enligt många inte alls tillräckligt stor för att klara den rådande hårda väderleken.

Testa själv

I skrivelsen från finska konsumentverket uttrycks det bra: ”Ger konsumenten ett s.k. antagande om trygghet och trygghetskänsla, vilka bl.a. inverkar på användarens sätt att tänka och agera. Därför kan det hända att en konsument som använder en flytoverall tar risker som han inte skulle ha tagit utan personlig skyddsutrustning.”

– Jag tror att majoriteten av dem som äger en flytoverall inte har testat den i vattnet, och om de gjorde det skulle de inte alls känna sig lika trygga, säger Stefan Nilsson, utbildningschef på Scandinavian Safety Training Center.

När det gäller den information som konsumenten får med sig vid köpet av en flytoverall så varierar den stort mellan tillverkarna, men gemensamt är att den är ganska finstilt och undanglidande. I den lilla foldern som följer med en modell från ABU kan man bland annat läsa om ”uppskattad genomsnittslig skyddstid”: vid en vattentemperatur ”under 5 grader” ska denna tid vara ”1 timma”. Frågorna hopar sig: Vad är skyddstid, vad är under fem grader?

– Generellt sett är informationen mycket dålig. Ofta kan informationen variera mellan språken på grund av översättningsmissar, konstaterar Stefan Nilsson.

När det gäller den största svenska tillverkaren, Baltic, så kan man ana att de i tysthet tagit intryck av vad som händer i Finland. I den vidhängande broschyren kan man bland annat läsa: ”Redan vid måttlig sjögång bör räddningsväst användas.”

Här deklarerar man alltså flytoverallernas brister, men det sker fortfarande ganska finstilt. Per Frode på Baltic tycker att Finlands beslut är väl drastiskt.

– Jag tycker att det är märkligt och det har väckt mycket irritation i branschen. Flytoverallerna är tänkta att skydda mot hypotermisk chock men de är inga överlevnadsdräkter. En overall ihop med en uppblåsbar räddningsväst är en bra kombination men seglar man mitt i vintern ska du helt enkelt inte hamna i vattnet.

I Finland blev kravet sista året före försäljningsstoppet tydlig information direkt på overallerna. I det sammanhanget blir det ganska intressant när man tittar på riktiga överlevnadsdräkter som exempelvis ”1 timmes-dräkter”. Där står det tydligt deklarerat direkt på plagget att det alltid ska kompletteras med räddningsväst.

Helena Nilsson på vårt eget Konsumentverk säger att det inte finns några planer just nu på att gå på Finlands linje och förbjuda produkten. Däremot håller hon med om att konsumenten i många fall inte vet vad det är hon köper.

– När det gäller informationen till köparen finns det arbete att göra, den borde kunna förbättras och göras tydligare. Det här är inte samma sak som en överlevnadsdräkt och den ska heller inte användas så.

Då återstår det alltså att fundera över poängen med flytoverallerna om man ändå alltid ska ha räddningsväst, om de blir tunga och svåra att röra sig i och om de inte heller hjälper mot det kalla vattnet. Frågan är motiverad, anser Stefan Nilsson.

– Visst är den ett varmt och skönt plagg på däck, men hamnar man i vattnet är den ett elände.

Av: Text och foto Philip Pereira dos Reis