Caroline Wixner: Jag har fruktansvärt ont i hela kroppen

Dagen efter det stora äventyret och två och ett halvt dygn utan sömn, så är det en mör men rätt utvilad Caroline Wixner som svarar i telefon. Känslan av att inte ha klarat Blå Bandet svider dock fortfarande.

-Det känns lika surt nu som igår. Jag nådde inte punkten, men var väldigt nära, bara fyra mil ifrån. Jobbigast med allt var att inse att jag inte kommer lyckas, säger hon.

Beslutet att avbryta togs vid elva-tiden igår då vågorna började bli farliga. Caroline fick kasta sig från vattenskotern in i båten och sen var man tvungen att släppa bogseringen av skotern.

-Varje gång jag landade efter en våg gjorde det jätteont och nu har jag fruktansvärt ont i hela kroppen. Det känns inte som en 20-årings kropp längre, säger hon.

Eftersom Carolines sändare hela tiden visade grönt så märkte inte sällskapet att de var saknade eller att riksmedia fått nys om att de var försvunna.

-Mamma var ju väldigt lättad när hon fick veta att vi var säkra och hon tycker inte att jag ska hitta på något sådant här igen. Jag har ju förstått att familj och vänner har varit oroliga när så många tidningar skrev om oss. Många trodde att det gått illa och det är tråkigt att det blev så, säger Caroline.

Ett missförstånd i rapporteringen är att följebåten ska haft slut på bensin.

-Kustbevakningen hittade oss och då visade de vägen till Båtskärnäs, vi kunde köra själva säger Caroline.

Carolines skoter flyter nu omkring i Bottenviken och det var ett tufft beslut att släppa den.

-Det var riktigt jobbigt, nu hoppas jag att kustbevakningen hittar den. Jag efterlyser en blå Yamaha med massa sponsordekaler på.

Efter att ha varit så nära målet så är frågan om hon kan tänka sig att göra det igen ofrånkomlig.

-Jäklar vad laddad jag känner mig med skinnflott arsle. Just nu vill jag inte sitta på en skoter och jag vet inte om jag kommer att göra om utmaningen. Men vi får se, säger Caroline Wixner.