Därför sjunker osänkbara båtar

Båtar som är kortare än sex meter ska enligt CE-reglerna flyta vattenfyllda. Men dykare och försäkringsbolag menar att många i själva verket sjunker.

Därför sjunker osänkbara båtar

Som många andra har jag trott att båtar under sex meter är osänkbara. Men efter några samtal med dykare, försäkringsbolag och besiktningsmän har jag förstått att det finns många undantag från den regeln – och att många tillverkare slarvar med flytkraften även när den är obligatorisk.

CE-reglerna säger att utombordarbåtar på upp till sex meters längd ska flyta vågrätt om de vattenfylls helt. De ska också flyta med en del av akterspegeln ovanför vattenytan.

Trots det har dykaren Niklas Eriksson bärgat många nyare, CE-märkta utombordsbåtar som sjunkit sedan de läckt in vatten.

– Jag har bärgat ett 20-tal. Vissa har sjunkit helt och andra har flutit med bara en liten del av fören ovanför ytan. Men det är väldigt ovanligt att sådana här båtar flyter helt vågrätt. Hittills har jag bara tagit upp en enda som flutit korrekt, en Buster L, säger han.

Kräver stor flytkraft

Hans bild bekräftas av Atlanticas skadechef Jan Litzén, som menar att det är vanligt att motorer och elektronik förstörs när båtarna hänger i sina förtöjningar vid bryggorna.

– Vi tycker att båtarna ofta sjunker för djupt i aktern även om de flyter på något sätt. Jag vet inte hur tillverkarna gör sina test, om de ens hänger på en motor för att kolla att båtarna flyter vågrätt, säger han.

Konflikten mellan flytkraft och utrymmen kan vara en förklaring till att båtar sjunker. Det krävs nämligen stor flytkraft på båtar som börjar närma sig fem meters längd. Eftersom båtarna har stora motorer måste flytelementen sitta i aktern, där även stuvfack och ankarboxar ska rymmas. Det är kanske då frestande att trycka dit en extra ankarbox som säljargument – dessutom är det få som kollar flytkraften. Tillverkarna CE-certifierar själva sina modeller och i Sverige är det bara Ryds, HR, Linder och Crescent som låter oberoende klassningssällskap sköta CE-märkningen. Håkan Lindquist på klassningssällskapet Det Norske Veritas säger att många båtar som han CE-märker först inte uppfyller flytkravet.

– Det är mer regel än undantag att båttillverkarna måste komma tillbaka med förbättrad flytkraft. På båtarna över fem meter är det svårt att få till det rätt, säger han.

CE-märkningen ställer dessutom lägre krav på flytkraft än den tidigare Blå skylten-märkningen. Det säger Christer Bergström på Transportstyrelsen, den myndighet som övervakar att CEreglerna följs. Även om CE-grundkravet är att båtarna ska fl yta vågrätt, så finns vissa undantag. Båtar där största delen av skrovet är däckat – till exempel vissa walkaroundbåtar och daycruisers – kan skippa osänkbarhetskravet. Båtar med inombordare behöver bara genomgå ett så kallat "basic flotation test" som visar att de flyter, men inte nödvändigtvis vågrätt.

Lägre krav

Och medan Blå skylten-märkningen utformades av myndigheterna, har CE-reglerna till stor del tagits fram av båtbranschen.

– Kraven har blivit lägre. Undantaget för inombordarbåtar beror på att de amerikanska båttillverkarna sitter med i den tekniska kommittén och vi blir ofta överkörda av dem, säger Christer Bergström.

Alltså: om du trodde att din 5,7 meter långa båt är osänkbar – glöm det. Inombordarbåtar omfattas inte av flytkravet, liksom en del walkaroundbåtar och daycruisers. Har du en styrpulpetbåt säger CE-reglerna att den ska flyta med motorn över havsytan även om en svallvåg fyller sittbrunnen. Men troligen kommer akterskeppet att dyka under vågorna – och i vissa fall slarvar tillverkarna så mycket att båten går under. Det är viktig kunskap nästa gång du ger dig ut till sjöss.

Läs också: Niklas har bärgat över 600 båtar

Har din båt sjunkit eller varit nära att sjunka?
Ja
95
226
Nej