Så har myndighetsschabblet kostat båtklubbarna miljoner

Så har myndighetsschabblet kostat båtklubbarna miljoner
På Viggbyholms Båtklubb installerades en spolplatta redan 2011 efter krav från Täby kommun. men genom ett samarbete höjdes arrendet mot att kommunen tog en stor del av investeringskostnaden. deras spolplatta tar två båtar i taget och kostade 1,5 miljoner kronor. Foto: Johannes Nordemar

Kravet på spolplattor för att tvätta båtar på land har tvingat fram dyra investeringar som om bara några år kan vara överflödiga. systemet kan till och med vara negativt för miljön. nu backar myndigheten – men många spolplattor är redan byggda. Läs mer i senaste numret av Praktiskt Båtägande.

Här kan du köpa Praktiskt Båtägandes tema om lagar och båtliv

Varje år målas Sveriges fritidsbåtar med giftig bottenfärg för att undvika beväxning på skrovet. Färgen är godkänd av Kemikalieinspektionen, Kemi, och färgen avsöndrar giftet i vattnet under säsongen. Kemi uppskattar att cirka 80-90 procent av den giftiga färgen försvinner ut i vattnet. Cirka 10-20 procent sitter kvar på skrovet.

2011 fick den då nystartade myndigheten HaV, Havs- och vattenmyndigheten, ett uppdrag av regeringen att ta fram riktlinjer för tvätt av båtar på land. Riktlinjerna släpptes 2012 och beskrev i tvingande ordalag att båtklubbar skulle bygga spolplattor för att tvätta sina båtar på. Det fanns även en tidsplan för när båtklubbar av en viss storlek skulle ha byggt spolplatta. Riktlinjerna gick ut till kommunerna, som är de som fattar besluten. Många kommuner gick rakt av på HaV:s riktlinjer, och beslutade att klubbarna var tvungna att bygga spolplattor. Men riktlinjerna fick hård kritik från flera håll för att spolplattor är dyra att bygga och bara samlar upp en liten del av den giftiga färgen, eftersom det mesta rinner ut i vattnet under säsongen.

Myndigheten backar

Nu backar myndigheten och kommer ut med reviderade riktlinjer där språket har mildrats. Nu heter det istället att målet är att sluta måla med giftiga färger. Men myndigheten menar att riktlinjerna aldrig var tänkta att följas bokstavligt av kommunerna.

– Vi tänkte nog att det här skulle vara en vägledning. Vi förstod inte att det skulle få sådant genomslag. Det resulterade i att det blev ganska tvära förbud och restriktioner från kommunerna. Och ganska stelbent efterföljande av exakt det vi sa, säger Björn Sjöberg, avdelningschef på Havs- och vattenmyndigheten.

Idag är han dock självkritiskt till hur riktlinjerna skrevs.

– Det här är ingen föreskrift, utan egentligen goda råd och tips för vad man ska tänka på. Det blev för starkt skrivet. Vi har mycket ska, ska, ska. Men vi levde i tanken att det här är en riktlinje, inte en föreskrift, något att ta hänsyn till men inget som man absolut måste följa.

Mycket pengar för en båtklubb

Problemet är att många spolplattor nu redan är byggda. Praktiskt Båtägandes chefredaktör Philip Pereira dos Reis är kritisk till hur myndigheten har hanterat detta.

– En investering på mellan en halv och en miljon kronor är mycket pengar för små båtklubbar, som redan kämpar med ekonomin. Det är en sak, men om investeringarna dessutom är helt meningslösa, så ökar glappet mellan folk och politiker ännu mer, säger han.

– För de här pengarna kunde klubbarna ha fixat nya bryggor, förbättrat ungdomsverksamheten eller sett till att fler fick tillgång till båtlivet. Och hur logiskt känns det att satsa på giftfria alternativ om man precis gjort en stor investering i en spolplatta?

 

Är du förvånad?
Ja
8
260
Nej