Ankare – så funkar det

Det är inte bara vid tilläggning i ­naturhamn som ett ankare är bra att ha med i båten, utan också när man vill ligga stilla och fiska eller kanske undvika att driva upp på en klippa vid motorstopp i hårt väder. Vilket ankare du ska välja beror på faktorer såsom båtens vikt och vilken typ av botten du ska ankra på, liksom våghöjd och vindstyrka. 

I större båtar kan det vara bra att ha med sig några olika typer av ankare, för att klara olika bottenförhållanden. Och så måste du förstås ha en tillräckligt lång ankarlina med rätt styrka, antingen blyad eller gärna med några meter ­kätting på slutet, som dämpar ryck och förhindrar slitage på linan.

Flera av ankartyperna på marknaden har först funnits i ett originalutförande, som sedan kopierats. Det finns också många liknande varianter av samma typ, liksom utföranden i olika metaller och legeringar. När det gäller rostfritt eller galvaniserat stål är det mer en smaksak och en prisfråga än avgörande för funktionen ­vilket som väljs, medan aluminiumankare förstås ­väger mindre och är lättare att hantera. Trots att ankarets vikt är en variabel att beakta för bottengreppet, kan formen och utförandet vara än mer betydelsefulla faktorer. En mer uttömmande analys låter sig dock inte göras på denna enda sida, men hos välsorterade båttillbehörsspecialister kan du få mer råd och hjälp.

Stockankare är sådana vi brukar se på ­äldre fartyg eller uppställda på land utanför ­museer. Seagrip, flygande ankaret och en del andra ­typer finns också. Med jämna mellanrum kommer det nya innovationer, men de ankare vi nämnt här brukar stå sig.

Av: Joakim Hermansson