Debatt: Därför skiter vi i vårdat båtspråk

Chefredaktören för tidningen Praktiskt Båtägande propagerar i en krönika för en mer tillåtande attityd i språkbruket till sjöss för att inte utestänga någon genom att krångla till saker i onödan (följ länken ovan för att läsa krönikan).

Vi har fått många kommentarer i frågan och de flesta är av åsikten att man inte ska krångla till det. Istället för att använda klassiska nautiska termer så är det bättre att använda uttryck som de flesta förstår.

Vi ställde också frågan till er läsare: Tycker du att det är viktigt att använda klassisk nautisk terminologi till sjöss?
En övervägande del, 64 procent, tycker inte att det är viktigt att använda klassiskt språkbruk när man är på sjön.

Några har dock poängterat vikten av att använda korrekta sjötermer i yrkesmässig sjöfart eller liknande. Och det är ju rimligt. Men det vi kanske mest var ute efter var att språket som vi med fritidsbåt använder inte nödvändigtvis behöver bli för komplicerat. Eller som chefredaktör Philip Pereira dos Reis skriver i sin krönika:

“…inför den nautiska språkdomstolen är jag varje dag mer villig att fria än att fälla. Vi behöver inte förstärka det kulturella stängslet runt våra båtklubbar, snarare plocka fram den verbala bultsaxen, klippa upp och släppa in nya människor i båtlivet.”

Nästa sida: Läs vad andra tycker i båtspråksfrågan   

Janne J Det är väl viktigare att alla på båten förstår vad man menar än att krångla med rätt ord som kanske ställer till en olycka…..

Christine H Det går lika bra med frammen o baken alla fattar ju ändå. Trodde länge att bond (bom)kapell var en sneakvariant på sittbrunnskapell…. O att vindmätaren var nån form av matchresultat någonstans?! Men jag lever än.

Per-Arne F Lagom är bäst! Min uppfattning av kompetensen bland båtfolk är att den generellt har blivit sämre. Många känner inte till hur avdrift påverkar vid en förtöjning eller hur mycket den kan påverka kursen vid kraftig sidvind och smala passager. Säger man knop istället för dubbelt halvslag etc finns risken att man underskattar vitsen med traditionella knopar.
Jag anser det är varje skeppares ansvar att kunna bete/utrycka sig sjömansmässigt samt gärna även förklara motivera ett sjösäkert beteende. Därför behöver vi fortsätta att använda sjötermerna. Men gör det gärna både pedagogiskt och med glimten i ögat.

Michael K Beror väl lite på vad man har för båt.

Jim Q Sällsynt fånigt inlägg av chefredaktören för Praktiskt Båtägande. Jag blir uppriktigt förbannad. Han borde jobba med sin självkänsla istället. Kultur och traditioner har ett värde och är något vi bör vara rädda om.

Robert Man får använda ett språk som alla förstår ombord. Vissa ord kan man dock behöva lära en mindre van besättningen för att kommunikationen skall fungera bättre/snabbare, framför allt vid segling. Men golv, väggar och tak fungerar utmärkt.

Tommy Z Som sjölivsutbildare försöker jag , i möjligaste mån, undvika nautiska uttryck. Kursdeltagarna kommer inte för att lära sej ett nytt språk, utan för att lära sej hantera en båt under säkra förhållanden.

Richard N Det är absolut inte viktigt, men det kommer ganska naturligt. Precis som Östersjön så är det valfritt.

Jimmy A Inte viktigt alls säger jag som jobbat på sjön.

Anders Då det spelar roll ska rätt termer användas. Exempel: “Till höger” kan vara utifrån hur någon tittar, men “om styrbord” är alltid i relation till båtens/fartygets långskeppsriktning från akter mot för oavsett hur personen står vänd.
I övrigt underlättar det (för mig) om man säger kick eller cunningham, men “röd-vita snöret” går också.

Fortsätt gärna kommentera. Vad tycker du i frågan?