Vid full fart är ljudnivån ungefär som för en modern fyrtaktare på tomgång, knappt hörbar, det är mest vattenljud som hörs. Farten är då drygt fem knop.

Om körningen är enkel är det desto svårare att ta sig ur båten vid en stävförtöjning. För att komma upp på fördäck måste man kliva i soffan och ta sig upp på fördäcket, som helt saknar grabbräcken. Nej, det här är en båt som ska förtöjas långsides, då kliver man mycket enkelt ombord via ordentliga trappor med stadiga grabbräcken, båten är stadig som en större segelbåt och kapellställningen håller att ta i.

Det är två meter mellan durk och kapell, så även långa personer kan stå raka ombord utan problem. Förpiken är ingenting för övernattningar, även om det går att ligga där. Det är dock ett ordentligt stuvutrymme för väskor och ytterkläder och där finns också möjlighet att installera toalett.

Batteribanken består av två åttagrupper med sexvoltsbatterier för 48 volts drift. Maxfarten var i testet strax över fem knop, med fulladdade batterier och vindstilla sägs den göra sju. Men 4,5 knop är en behaglig fart, och då räcker batterierna till över tio timmars gångtid, alltså en aktionsradie på över 40 distansminuter. Det är fullt tillräckligt för de flesta picknickturer. På instrumentpanelen kan du hela tiden se exakt hur många timmar du har kvar innan du måste ladda.

Praktiskt Båtägande har inte haft möjlighet att köra båtarna i någon högre sjö, de små vågorna vi mötte tog Duffy utan problem, men båtarna är inte byggda för att vara högsjöbåtar. Troligen klarar de någon halvmeter vågor utan problem, men det är inte de dagarna man tar sin Duffy, det här är glidarbåtar.

Vid sämre väder kommer det också att märkas att de är eldrivna. Många snipor i samma storlek har en dieselmotor på 14–16 hästar, vilket gör dem övermotoriserade vid körning i snällt väder, det är skrovet som sätter farten. Men i riktig motvind med ordentlig motsjö kan den extra kraften behövas, och då är frågan hur Duffy står sig.

 

 

Styrdator och laddare är monterade med vingmuttrar och snabbkopplingar.

Båtarna är handlaminerade och byggs från ax till limpa i fabriken i Adelanto i Kalifornien i USA. Motorer och styrsystem är i grunden teknik från golfbilar som modifierats för marint bruk. Batterierna är vanliga blyackar, också de av samma typ som i golfbilar. Grundtanken är att allting ska vara lättskött och att ägaren inte ska behöva skruva med någonting alls, allt är byggt enligt principen "plug and play". Det betyder att när någonting går sönder så lägger man delen i en låda och skickar till fabriken. Med vändande post kommer då en ny fungerande del.

Motor och tillhörande styrdator har livstids garanti, alltså så länge båten finns kvar. Batterierna har en ungefärlig livstid på 8–10 år vid normal användning; livslängden ökar om batterierna laddas så ofta det är möjligt. Helt urladdade batterier tar en natt att ladda fullt. Fördelarna med eldrift är uppenbara: Det är tyst och rent, man slipper oljekladd och lukt, man slipper vinterkonservering och båtarna är lättkörda. 

Nackdelarna är lika uppenbara: Det saknas reservkraft i kritiska lägen med hård vind och vågor och du måste ha tillgång till el.
Det är lätt att bli charmad av Duffy. Skrovformen är klassisk och inredningen, som mest består av mjuka soffor, inbjuder till långsittning vid middagsbordet. Mer picknick än så här kan nog inte en båt bli. 

Duffy 22 Cuddy är en utmärkt båt för den som klarar sig med knappt fem knops fart, inte har för långt mellan eluttagen och inte ska ut på stora vatten i dåligt väder. Som utflyktsbåt är den svårslagen, skön soffa med 360 graders utsikt och närmast ljudlös gång. För till exempel en kvällstur under Stockholms broar kan jag inte komma på en lämpligare båt. Utförandemässigt märks det att fabriken har filat på detaljerna i över 40 år. 

Propellerns placering ser lite rolig ut men ger väldigt bra manöveregenskaper.

Motorn är en marinanpassad golfbilsmotor, mycket av tekniken kommer från just golfbilar.

Jag gillar konceptet.
Ja
16
1
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!