Som slussvakt vid Hammarbyslussen i Stockholm har man sett det mesta. Varje sommarmorgon vid sextiden öppnar man slussarna för ett svanpar med fasta morgonrutiner. Samtliga bilder: Mikael Mahlberg

Artiklar

Så gör vi bort oss när vi slussar – slussvakten berättar

Hammarbyslussen är sedan sommaren 2016 den enda vägen mellan Saltsjön och Mälaren. Av de 35 000 slussande fritidsbåtarna årligen är det alltid någon som klantar till det. Båtnytt ­träffar slussvakterna som sett det mesta.

Text: Mikael Mahlberg • 2017-03-01 Uppdaterad 2021-06-09

På en tavla inne på slusskontoret håller sluss­vakterna räkning på årets värsta ­missar. Under rubriken “simmare” är två streck ­dragna, nedanför “kontokort” står sex streck, och i kategorin med det obehagliga namnet “hängda” räknar jag till hela fjorton.

– Det är alltså hängda båtar, inte människor. Det är ganska vanligt att folk åker in i slussen och glatt förtöjer båten, sedan blir de hängande när vattnet sjunker. Simmare är de som faller överbord när de ska slussa och alltid är det någon som tappar sitt kontokort eller plånbok vid betalningen, förtydligar slussvakten Mats Collin. 

Om du någonsin färdats mellan Mälaren och ­Östersjön är det Mats, kollegan Tommy Berglind eller någon av ­deras arbetskamrater som sänkt ned eller hissat upp dig de ­dryga 50 centimeter det skiljer mellan insjö och hav. Varje år ­slussar över 30 000 fritidsbåtar ut och in. I år, när Karl ­Johan-slussen i Gamla stan stängt för renovering, har ­trycket varit extra högt på Hammarbyslussen som nu, ihop med Södertälje kanal, är den enda vägen ut i Östersjön.

Så gör vi bort oss när vi slussar – slussvakten berättar
Varje år är det ett antal båtägare som klantar till det. Ramlar du i skriver slussvakterna upp det på vita tavlan!

Vid mitt besök en decemberdag lyser fritidsbåtarna med sin frånvaro, och Mats har tid att visa mig runt på anläggningen. Under lugna morgnar som denna är annars slussbassängen en bra plats att meta i, eftersom ingen förutom personalen fiskar här. Rekordfångsten – bildbevis finns – är en 45 cm lång abborre. Själva arbetet går idag mest ut på att följa trafiken in mot slussen via ett tiotal skärmar inne i det bruna tegelhuset. Idag är Hammarby­kanalen tom sånär som på en bogserbåt vars kapten vant puttrar in mot slusskajen och hälsar på Mats. För proffsen är slussning en barnlek, men vi fritidsbåtskaptener klantar ibland till det. Misstagen sker på högsommarhelgerna när slussen är sprängfylld med båtar och stressade kaptener.

Mats minns den gången en morsk herre i en sprillans ny Anytec körde in i slussen. När Mats gick fram för att assistera skrek ägaren arrogant: “Du, jag kan köra båt” och förtöjde sedan, visserligen med en sjömansmässig knop. När slussportarna öppnades hängde den helt nya aluminium­båten sedan längs kajkanten.

– Han fick låna en kniv av mig och skära av tamparna. Han sa inte ett ord utan bara åkte ut ur kanalen. Båten verkade oskadd, men hans självförtroende hade nog fått sig en törn, minns Mats.

 

Så gör vi bort oss när vi slussar – slussvakten berättar
Via ett flertal skärmar ser slussvakterna all trafik på broar och sjöleder i Stockholm.

Alla som sett filmen SOS – en segelsällskapsresa vet att större segelbåtar gör bäst i att vänta på brouppgång. Ändå förekommer det rätt ofta att seglarna glömmer bort att deras flytetyg har mast. En del kör rakt in i bron och tappar ansiktet tillsammans med riggen. 

En annat relativt vanligt misstag är att skepparna först väntar lydigt, men sedan ändå kör in i slussen innan bron hunnit öppna. Mats minns den skeppare som körde rakt in bron så att båten tvärstannade. När så frun dök upp ur kajutan började hon skälla ut slussvakterna – inte sin snedseglande make!

– Jag funderar om det kan bero på stress. En känsla av att “Nu har jag väntat nog, nu åker jag”, spekulerar Mats.

Kollegan Tommy Berglind har jobbat som sluss- och brovakt i 40 år, både på Hammarby- och Karl Johan-­slussen. Han tycker att båtfolk var mer sjövana förr.

– Nu kommer till exempel många in i slussen utan att ha tampar och fendrar redo, så var det inte på 1960-talet. 

Å andra sidan var det mer fylla ombord på båtarna förr, liksom på landbacken, menar Tommy. När han som ung student började extraknäcka som slussvakt ersatte han en generation tämligen alkoholiserade hamnarbetare.

– Gubbarna var fulla på jobbet, det var många på den tiden, eftersom folk inte behövde köra bil.

Så gör vi bort oss när vi slussar – slussvakten berättar
Från det höga tornet vid Skansbron syns Hammar­bykanalen. I tornet sitter numera Sjöräddnings­sällskapet.

Ibland blev det bråk bland de som skulle slussa, men när polisen kom låtsades de som ingenting, säger Tommy.

Han jobbade egentligen som fotograf men blev kvar som slussvakt, för jobbet är omväxlande. Det består av mer än att bara trycka på en knapp så att de tunga slussportarna öppnas och stängs. Slussvakterna tjänstgör också som hamnroddare, alltså att de från landbacken ­hjälper kryssningsfartygen att kasta loss. I jobbet ingår också att från Stockholms hamnars båt inspektera ­oljeföroreningar ­runtom i hamnarna. Samt att hjälpa alla som av olika ­anledningar råkar i klistret vid pulsådern mellan Mälaren och Östersjön.

Tommy minns dramatiken en januaridag år 1975, då ett privatflygplan på väg till Bromma flygplats fick slut på bränsle och nödlandade i den iskalla Årstaviken. Slussvakterna rodde ut till vraket och lyckades rädda familjen.

Eftersom Hammarbyslussen är den enda vägen ut och in till Mälaren i Stockholm måste alla, folk som fä, numera passera här. Varje sommarmorgon vid sextiden öppnar slussvakterna för ett svanpar med fasta morgonrutiner.

– Vi öppnar slussen enbart för dem, de verkar gilla att slussa i ensamt majestät, säger Mats.

Ett majestät som sällan slussar ensam är däremot den riktige kungen, Carl XVI Gustaf, som dyker upp i sin Fairline några gånger per år. Alltid själv bakom rodret.

– Kungen verkar vara en hygglig kille. Han väntar alltid på sin tur och brukar själv hålla i tamparna. Han har ju en följebåt nuförtiden, full med Säpovakter, men de har inte heller gjort bort sig under slussningen, säger Tommy.

Trots många båtar och små marginaler är det sällan ­något allvarligt händer i slusskanalen. Slussvakternas stora mardröm, att en båt kör in i slussportarna och skadar dem, har ännu inte hänt. Vattentrycket mot de tunga portarna är så högt att till och med en större flybridgebåt skulle ­kunna skada dem allvarligt. Då skulle den enda vägen ­mellan Öster­sjön och Mälaren i Stockholm spärras av.

Fram till år 2022, då den nya slussen i Gamla stan ­beräknas vara färdigbyggd, lär det alltså bli många fler ­tappade plånböcker, simmande kaptener och hängda båtar i Hammarbyslussen.

Slusstips

Mats och Tommys bästa tips för smidig slussning:

1. Förtöj aldrig!

2. Kör in så långt som möjligt i slussen.

3. Har du medvind, stå i aktern när du ska hålla fast båten. Annars far den ut från kajkanten. Vid motvind, stå i fören.

Häng med i Praktiskt Båtägandes slusskola

TV: Här blir slussningen en mardröm

Därför kan Göta kanals läckande slussar skapa slukhål


Text: Mikael Mahlberg • 2017-03-01
ArtiklarLivetOmbordBåtnyttBåtolycka
Scroll to Top