Här är båtskrovet som gör båten snabbare och snålare

Stegbotten i kombination med ett lätt skrov anses få båten att ligga högre i vattnet, eliminera tröga planingströsklar, öka fartkapaciteten och minska bränsleförbrukningen. Men tekniken är omdiskuterad.

Här är båtskrovet som gör båten snabbare och snålare
Framförallt är stegens uppgift att minska friktionen genom att ha så lite våt yta som möjligt i sjön. Det innebär att de ska hjälpa till att lyfta skrovet. Foto: Anna Sandgren

Konceptet stegbotten har länge använts i racingsammanhang och på extrema högfartsbåtar. Några exempel är de klassiska Hydroliftskroven, italienska Buzzi, som både bygger extrema fartskrov och fritidsbåtar, och svenska Mannerfeldt Designteam, som länge och framgångsrikt har arbetat med olika former av stegbottnar.

Tekniken återfinns också på fritidsbåtar här i Sverige, bland annat på Delta, SeaMaster och Ruptec. I racing- och högfartssammanhang handlar det oftare om flera steg än två, så som är fallet hos Askeladdens TSI-skrov. Här står TSI för Twin Step Infusion Technology. Med Twin Step avses de två stegen i skrovet. Ordet Infusion syftar på den teknik som har använts vid lamineringen av det vakuumbyggda skrovet i vinylester.

 

Fördelarna med stegat skrov anses vara ett minskat vattenmotstånd och att båten lättare planar. Det betyder i sin tur ökad fart och minskad bränsleåtgång.

Ett av syftena med att bygga ett skrov med steg kan vara att optimera lyftkraftcentrum i förhållande till båtens tyngdpunkt. Ofta går det att ha tyngdpunkten längre fram utan att förlora i fart. Ett annat syfte kan vara att påverka båtens anfallsvinkel, eller planingströskel. Framförallt handlar det om att minska friktionen genom att ha så lite våt yta som möjligt i sjön. Det innebär att stegen får som uppgift att lyfta skrovet.

Friktionen kan också minskas genom att luft sugs ner och smörjer åkytan. Det handlar om en hydrodynamisk balans som ofta är en ganska knepig nöt att knäcka. Risken med steg är att båten blir bångstyrig. I vilken fart ett tvärsteg är effektivt beror dels på båtens hydrodynamiska last, alltså vikt jämfört med våt yta, dels på hur stegen placeras. Ett exempel är att tvärsteg längst bak i aktern ofta fungerar bra vid normala planingsfarter. Den här typen av steg brukar kallas för balanssteg och har bland annat funnits på Flipperskroven under många år.

För att få den där riktiga farten är vikten avgörande. Planande konstruktioner vinner på att vara lätta. När det gäller att åka fort även i hög sjö handlar det mycket om båtens balans, något som snabbgående offshore-racingbåtar sedan länge varit ett bevis på. Generellt kan man säga att ju mindre våt yta, desto mindre friktion och desto högre fart.

Askeladdens nya TSI-skrov har två tvärgående steg placerade relativt långt akteröver.

Åsikterna om fördelar och nackdelar med båtar ­utrustade med stegbottnar är många. Inte ens experterna är överens. Det har skett en del allvarliga olyckor med stegade bottnar, bland annat med en snabbgående rib. Risken finns att skrovet hugger fast, vilket får till följd att båten tvärstannar eller kastas hårt åt sidan. Det beror på att skrovet suger luft och den tänkta luftsmörjningen som ska få båten att lyfta, sätts ur funktion. Det är faktorer som Askeladden har tagit med i beräkningen. 

– Vi diskuterade igenom för-och nackdelarna noga ­innan vi bestämde oss för TSI-skrovet. De olyckor som har skett i Norge har varit med high performance-båtar utrustade med stegskrov. Det har gett skrovtekniken ett missvisande rykte. För att de nå mycket höga hastigheter som dessa fartbåtar kommer upp i behöver man använda sig av extrema varianter av stegbottnar, ofta med tre steg placerade långt akteröver. På samma sätt som extrema bilar blir farliga i fel och ovana händer, gäller det för båtar – men det är inget fel på tekniken i sig, säger Askeladdens vd Henrik Askvik och tillägger: 

– Våra båtar är inte extrema på något sätt. Det handlar snarare om att förbättra både bränsleekonomin och prestandan, men också greppet i kurvorna. 

Bryr du dig om hur skrovet är konstruerat när du väljer båt?
Ja
53
2
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!