Debatt: Modernisera navigationsutbildningen nu

 Det började som en liten spricka, smygande, men idag är det ett stort gap. Glappet mellan teori och praktik när vi tar oss fram med våra fritidsbåtar.

Som jag redan fördjupat mig i åtskilliga gånger dras vi med ett stort mått av konservatism inom båtlivet. Gränsen mellan vad som är kulturbevarande och charmigt och vad som är rent skadligt eller bara unket är inte alltid tydlig. Kunskap är alltid av godo, men det ska ju också vara rätt kunskap.

Obestridligen är det så att de flesta som någon gång arbetat aktivt med passare och transportör bara gjorde det under och inför själva provet som hette förarbevis eller kustskepparen. Med den blå intygsboken väl bärgad, stämplad och hemma så är det helt andra metoder som gäller. Drivna på el.

I nummer 3-2017 av Praktiskt Båtägande har vi tittat närmare på glappet mellan teori och praktik. Några ord jag en gång hörde dyker upp för mig: “Gårdagens yrkesmän ska lära dagens elever framtidens yrke …”

I ljuset av de senaste decenniernas tekniska utveckling är det alltså Transportstyrelsen och Nämnden för båtlivsutbildning som sätter ramarna för vad nybakade skeppare förväntas lära sig och hålla i minnet. Det må vara en otacksam och krånglig uppgift, men det går knappast att blunda för verkligheten därute på vattnet. Visst finns det ofta papperskort ombord, men hur navigerar vi egentligen?

Inför dagens utbud av elektroniska navigationshjälpmedel tänker jag rätt ofta på min allra första gps-navigator. Den hade enorm antenn och extremt liten svartvit display. Jag minns vår första nattsegling från Nynäs till Lickershamn och stunderna av barnslig förtjusning när vi slog på apparaten och korrigerade vår kurs längs blyertsstrecket i kortet. Det tog säkert fem minuter för den lilla maskinen att få fatt på de amerikanska satelliterna för att slutligen leverera sina rader av gråa koordinater i den lilla rutan. Trots den stora felmarginalen var känslan av trygghet och kontroll stor.

Idag krävs inte ens en dedikerad produkt för att tala om för oss var vi är och beskriva vår omgivning. Det gör klockor, telefoner, läsplattor och datorer. När en båt byggs idag har plottern sin självklara plats i byggformarna och på segelbåtarna väljs rorkult bort bland annat för att det inte blir någon plats för en rejäl skärm.

Sanningen är att vårt praktiska tillvägagångssätt för att finna våra vägar på sjön har förändrats. Argumentet att plottern kan gå sönder håller inte längre när du har minst två i reserv. Vi brukar ju också alltid säga att vi vill att fler ska hitta in i båtlivet och att det ska vara enkelt. Faktum är att inget är enklare än att följa en plotter och som nybörjare är det även det säkraste alternativet. 

Att stå emot en teknisk omvälvning fungerar aldrig. Vi måste erkänna den, anpassa oss och se möjligheterna. Så även i skolbänken.

Läs hela temat om att navigera papperslöst i Praktiskt Båtägande nummer 3-2017, som finns i butik nu.