Så ökar du chansen att få behålla din båtmotor i sommar

Vikarna töms på utombordsmotorer av ­väl­organiserade tjuvar. Vi har tagit reda på hur det går till och vad du kan göra för att öka chansen att få behålla din motor.

Så ökar du chansen att få behålla din båtmotor i sommar
Rino Carlsson har arbetat som sjöpolis i 20 år. Numera samordnar han arbetet mot stölder av båtmotorer och båtar nationellt. Alla bilder: Max Carlgren.

Det börjar med att någon rekar förutsättningarna. Intressanta objekt noteras på en lista, man tar bilder och ser till att allt är noga förberett. Några dagar senare kommer själva stöldtruppen. De har verktygen och tekniken som krävs för att utföra jobbet och de är starka som fan. Båtarnas lås avlägsnas och de flyttas till en vik i närheten som går att nå med skåpbil. Spårsändare slits bort, ibland störs de ut med små prylar som liknar walkietalkies, så att de inte kan larma alls. Alla reglage och kablar kapas med avbitare. Motorn lossas från akterspegeln, är det en större motor tas växelhuset loss för att de ska bli lättare att hantera. Det ska gå fort att få bort prylarna. Motorerna bärs eller släpas bort på presenningar från vattnet och lastas i en skåpbil, eller grävs ned i jorden. Godset får kallna ett tag, i bilen eller begravda. Sedan ska de åka vidare. Då har man antingen egna medarbetare som kör godset via hamnar eller via Öresundsbron eller inhyrda transportbolag.

För en stor del av motorerna lämnar landet. Har du hört en siffra är den fel, sanningen är att ingen vet hur många det är. Enligt Larmtjänst hittades 43 motorer som stulits i Sverige utomlands under 2016, av runt 2500 stulna motorer knappt två procent. Det märkliga är att inte särskilt många fler återfinns i Sverige. Det gör att de flesta är överens om att motorerna ändå transporteras utomlands.

För att förstå hur motorstölderna går till och vart motorerna tar vägen har jag åkt till Polishuset på Kungsholmen i Stockholm flera gånger. Det sista besöket sker via ingången på Polhemsgatan 30. Här sitter Nationella operativa avdelningen (NOA), de som tidigare kallades Rikskriminalen. Jag träffar en person från NOA som jobbar med inriktning mot internationella brottsnätverk. Han vill inte att jag skriver hans namn, men vi kan kalla honom Patrik. Han har jobbat länge med att kartlägga brottslingarna som bland annat stjäl båtmotorer. Och han vet ganska väl vilka de är.

– Den större delen av stölderna begås av internationella, organiserade brottsnätverk. Jag tänker inte säga någon siffra för ingen vet exakt, men de utgör ändå klart den dominerande faktorn, i både frekvens och omfattning, säger han. 

Polisen använder ­gaffeltruck för att flytta ­motorerna. Tjuvarna använder handkraft. Motorn på bilden väger 165 kilo.

Han grundar detta på hur stölderna går till.

– Man har logistik och ett arbetssätt som gör stölderna extremt effektiva. Man begår många stölder inom begränsad tid och inom begränsade geografiska områden upprepade gånger. Våra lokala förmågor i Sverige har inte den här kapaciteten, säger Patrik.

Dessa ligor stjäl inte bara båtmotorer utan även exempelvis bilar, bildelar, traktorer och entreprenadmaskiner. De internationella kriminella nätverk som de tillhör ägnar sig även åt narkotikabrottslighet och andra tyngre brott. Men Patrik berättar att nätverken på senare år nischat in sig på mängdbrott, straffen för dessa brott är mycket lindrigare än för exempelvis narkotika eller utpressning.

NOA samarbetar internationellt med bland annat Europol och polismyndigheter i de berörda länderna. Patrik säger att det främst handlar om kriminella från Litauen, Polen och Rumänien. Han är noggrann med att påpeka att han inte pekar ut befolkningen i hela länder, utan att det handlar om kriminella nätverk med bas i dessa längder som arbetar internationellt. Han poängterar också att vi inte är unika i Sverige.

– Nej, det här är inte ett svenskt problem utan ett europeiskt. Vi har snarare legat efter både Tyskland och England när det gäller dessa kriminella nätverk, säger Patrik.

Dessa kriminella nätverk är prioriterade av polisen, eftersom deras verksamhet påverkar samhället i grunden. Både genom att det är många som drabbas av brotten men även för att det tar enorma resurser att utreda alla brott.

Patrik är noggrann med vad han berättar och vad jag får skriva om. Han är säker på att brottslingarna kartlägger -polisen på samma sätt som polisen kartlägger dem. Men under vårt samtal framträder en bild av att de har ganska bra koll på ligorna, hur brottsligheten sker och till viss del vilka som utför den. Men varför tar de då inte fast dessa tjuvar?

– Vi är för få. Det är det enkla svaret. Sedan kanske man har andra regionala prioriteringar ute i landet. Men vi letar efter kärnverksamheten i samarbete med andra länder för att ta fast dem som styr brottsligheten. Det är då vi får bäst effekt, säger Patrik.

Växelhusen plockas bort. Det är viktigt att alla delar av motorn har en märkning som är spårbar.

Det pågår alltså ett internationellt samarbete i Europa för att stoppa de kriminella nätverken. Men det pågår förstås även ett arbete här hemma i Sverige.

I Stockholm träffar jag Rino Carlsson som har jobbat som sjöpolis i 20 år. Sedan hösten 2016 är han regionell samordnare mot stölder av båtmotorer i Stockholm. Vi har setts flera gånger och han har gjort intryck med sitt driv. Men när jag svarar på hans samtal i början av påskhelgen låter han trött.

– Stölderna har skenat i väg i Stockholm under första kvartalet. Polisen klarar inte det här själva, nu måste alla ta ansvar för att komma till rätta med stölderna, säger han till mig innan vi önskar varandra en glad påsk.

Påskhelgen har tidigare varit högtid och startskott för båtmotortjuvarna. Men i år började säsongen tidigt, under de milda vintermånaderna har stölderna accelererat, främst i Stockholmsregionen, men även i andra delar av landet. Tidigare har stölderna varit koncentrerade till vår, sommar och höst, men i år har stölderna ökat på land om vintern.

En som fått upp ögonen för detta är Carina Birking på Larmtjänst. Larmtjänst är en branschgemensam organisation för försäkringsbolagen. De har koll på stölderna som rapporteras in till försäkringsbolagen.

– Plötsligt stjäl man på land i en helt annan omfattning. En båthandlare i Karlshamn blev av med 20 motorer och två vattenskotrar. Motorerna stod på bockar och tjuvarna tog med allt, berätta Carina Birking.

Hon säger att det är för tidigt att säga att det är en trend, poängen är att brottslingarna anpassar sig efter hur man bekämpar dem. Blir det svårt att stjäla i region väst stjäl man på en annan plats. Finns det inte båtar i vattnet tar man dem på land, gärna på platser där det finns många motorer.

Den lilla klisterlappen mitt i bilden bär på serienumret på motorn. Den går att skrapa bort och då är motorn mycket svår att spåra.

Det finns många orsaker till att utombordare blivit ett hett byte. Grunden är förstås att de är värda mycket pengar. De förvaras ofta med dålig bevakning på otillgängliga platser. Ofta tar det också lång tid innan brotten upptäcks och straffen för stöld är inte särskilt höga. Motorerna har i många fall en märkning som är lätt att ta bort och tullen har inte befogenhet att kontrollera utgående gods bara på misstanke om att det är stöldgods. Brottet är i dagsläget för lätt att utföra, och det måste vi ändra på.

I polisregion väst har man bedrivit ett framgångsrikt arbete med båtsamverkan och minskat båtmotorstölderna. Problemet är att ligorna flyttar till andra platser när förutsättningarna blir sämre i ett område. Därför är många av dem jag talat med inför denna artikel eniga om att vi måste få igång båtsamverkan i hela Sverige. Det behöver inte vara så komplicerat. Skapa ett nätverk för din båtklubb och för grannklubbarna. Se till alla är uppmärksamma på okända personer eller bilar som rör sig i området. Varna dem som du samarbetar med om du ser något misstänkt, och rapportera till polisen när ni ser tecken på brott. Thomas Andersson har drivit Båtsamverkan i region väst.

– Nästan alla har mobiltelefon och Facebook. Många båtägare är lite äldre, men jääädrar vad duktiga de är! I de områden i Bohuslän där vi haft aktiv båtsamverkan är stölderna nästan nere på noll, säger Thomas Andersson.

I Stockholmstrakten ligger båtarna mer utspridda än på västkusten, där fler båtar ligger samlade i marinor. Det gör samverkan svårare, eftersom man kanske inte har någon att samverka med. I Stockholm satsar man därför på en kombination av båtsamverkan och grannsamverkan för att involvera fler personer inom ett geografiskt område.

I sjösättningstider är det viktigt att hänga på motorn sent och ha stenkoll på den. Se till att ha vaktskift även innan sjösättning och även efter torrsättning. Precis i början av säsongen och precis efter är det högsäsong för tjuvarna. Då är båtarna på plats men inte sommargästerna.

Thomas Andersson ger fler handfasta tips. Se till att muttrarna sitter på insidan av akterspegeln istället för på utsidan. Då måste man in i båten och krångla. Tar du av motorn sällan kan du lägga på några extra brickor och svetsa fast bultarna. Då måste man kapa och det blir ljud och ljus, något som kan avskräcka tjuvarna. Du ska även se till att märka din motor så att den är spårbar. De flesta tillverkare nöjer sig med att sätta på klistermärken med serienummer, dessa går att skrapa bort. Då vet inte polis eller tull vems motorn är eller om den är stulen om de skulle hitta den.

Securmark är ett av företagen som märker motorer. De lägger på en mikromärkning som är sökbar av polis, tull och andra myndigheter. Se även till att sätta på en spårsändare, för även om tjuvarna ofta tar bort dem så missar de sändarna ibland och polisen kan ta dem.

– Vi måste försvåra så mycket för tjuvarna att de helt enkelt ger upp, säger Carina Birking på Larmtjänst.