Praktiskt Båtägande

Mamba 33. Foto: Lars Ericsson

Mamba 33 1985-1989 (PB 2015-1)

Mesta möjliga utrymme för pengarna är en passande omskrivning för Mamba 33. Här går det att stuva in allt som en stor familj vill ha med sig på semestern utan att snubbla över saker. 

Mambafamiljen är stor med fem olika modeller plus ett antal varianter. Men trots att Mamba finns i många olika utföranden har båtarna mycket gemensamt. Exempelvis är samtliga båtar, från minstingen Mamba 29 till storasyster Mamba 35, byggda av BK Marin i Forshaga.

Alla modeller har fått stor volym, träinredning och trygga seglingsegenskaper för att attrahera familjer med höga komfortkrav. Den modell som sticker ut lite är Mamba 35, som har en annorlunda design med slankare skrov.

Totalt har omkring 700 olika Mambabåtar byggts. 29:an och 31:an är störst sett till antalet byggda båtar, medan 33:an och 35:an är nyast. I mitten av 1980-talet gjorde 33:an entré med stor invändig volym, träinredning och ett L-format, framåtvänt pentry.

Interiör

Nedgångstrappan är brant, vilket ger gott om plats runt pentryt som är placerat direkt om styrbord. Samtidigt finns det golvutrymme kvar mot navigationsbordet mitt emot pentryt. Pentryt är L-format och här finns dubbla diskhoar, spis med ugn, kylskåp och gott om stuvfack.

Dubbelkojen under sittbrunnen och en stor förpik gör att föräldrar och barn kan ha var sin rymlig sovkoj utan att salongen behöver bäddas. Men även i salongen finns två fullstora kojer om det skulle behövas.

Salongsbordet och sofforna bildar en skön och avskärmad plats med gott om svängrum. Ruffen är visserligen djup, men det vita taket och takluckan gör att det ändå blir ljust. Salongen har traditionellt upplägg men med extra breda soffor längs skrovsidorna. Sittbrunnsbordet har en fällskiva för passage till förpiken.

Toaletten är placerad i gången mellan salongen och förpiken. Eftersom skrovet både är brett och har ganska höga fribord är det förhållandevis gott om plats. Mitt emot toaletten ryms två garderober. Förpiken har stuvhyllor och en stor däckslucka som ger ett fint ljusinsläpp.

Exteriör

Mamban kan fortfarande hävda sig bra som familjebåt. Volymen kommer sig av ett skrov som är både högt och brett med bibehållen bredd långt fram. Samtidigt är båten proportionerligt byggd, vilket gör att den känns modern i stilen trots att det är en 1980-talskonstruktion.

Mamba 33 brukar beskrivas som en trygg familjeseglare. Däcket med stora och plana ytor stämmer väl in på den beskrivningen. Här står man stadigt. Ytor finns det även i sittbrunnen, som har fin längd på sittbrunnsbänkarna och ett stort och härligt utrymme under den väl tilltagna sprayhooden. Bekväma sarger ger rorsman fri sikt även om många personer vistas i sittbrunnen och på däck.

Mamba 33 har, som många båtmodeller från samma tid, ett relativt litet storsegel och en ordentlig genua. 

Familjen Scherman i Kramfors äger en Mamba 33 och seglade från början med den medföljande genuan. Men nu har man monterat skotskena för självslående försegel, en "glider" med stående lattor. Det har även blivit ett peke för att få bra driv med gennaker.

– Kombinationen fungerar väldigt bra för oss. Det är bekvämt med självslående försegel på kryssen, men i lättvind driver det aningen bättre med en genua. Gennaker på peke tycker jag själv blev ett stort lyft. Vi seglar ofta med den. Det blir rolig segling utan att vara krångligt.

Aktern är något hopdragen och på akterspegeln sitter en badplattform och en badstege. Här har Göran inför årets säsong monterat en dävert för att få med sig gummijollen på ett smidigt sätt.

Sprayhooden bytte han ut mot en lägre variant för några år sedan. Den förra var lite för hög, vilket gjorde att när storseglet skotades hårt tryckte bommen mot sprayhoodbågen vilket nötte på tyget.

Den inombordare som satt i Mamba 33:orna från början var en Yanmar-diesel, oftast på 18 hk. Många exemplar har kvar originalmotorn, och det behöver inte vara någon nackdel. De håller länge förutsatt att de servas löpande. I Carolina sitter originalmotorn kvar och Schermans har inte haft några problem. Detsamma gäller dieselvärmaren, som tickar och går utan bekymmer:

 – Jag förstår inte hur det går till. De här värmarna ska ju gå sönder, men den här går felfritt år efter år, säger Göran som kommer att fortsätta sin rutin att köra igång värmaren två till tre gånger varje vinter. Kanske är det precis vad som behövs?

Så säger besiktningsmannen Conny Zetterberg om Mamba 33

 Conny Zetterberg har stött på de flesta av Mambamodellerna under sina år som besiktningsman. Han anser att Mambabåtarna är typiska för 1980-talet då de flesta byggdes, med undantag för Mamba 36 som har en modernare design.

– De är mörka invändigt. Det är som att gå ner i en källare med mörkt trä överallt. Lamporna måste vara tända även mitt på dagen för att det ska bli något ljus, säger Conny och konstaterar att det var så båtar skulle se ut på den tiden. (Han älskade själv sin mörka teakinredning.) Även seglingsmässigt tycker Conny att Mamba beter sig ungefär som andra 1980-talsbåtar som byggdes efter IOR-regeln och är breda på mitten och tunnare i aktern. 

 Vad gäller själva konstruktionen är Mambabåtarna välbyggda. Undervattenskroppen är rejäl med ordentliga bottenstockar som har bra höjd.

– De har inga strukturella problem utan är förhållandevis välbyggda. Finns det problem är det troligen någon kan-själv-gubbe som har varit i farten.

 Inombordaren är inget att oroa sig över, enligt Conny. Det sitter en Yanmar i de flesta modeller och så länge de inte rostat sönder kan de gå hur länge som helst. Det är riktigt bra motorer. Inte heller däcket i sandwichkonstruktion har några speciella brister.

 Något som Conny har lagt märke till är att de exemplar som har längsgående pent-ry ligger snett i vattnet. Det visar sig extra tydligt i samband med lyft. 

– Mambas modeller med långpentry beter sig på samma vis som Bavarior, de ligger så gott som alltid snett i vattnet.

Conny tror att det beror på att det längsgående pentryt är mycket tyngre än inredningen med soffor eller kojer på motsatta sidan i ruffen. På de mindre modellerna blir obalansen extra tydlig.

 På det stora hela anser Conny att Mambabåtarna ligger i en prisklass där de börjar bli riktigt prisvärda. Han tycker att det är lite konstigt att nya båtspekulanter inte visar mer intresse för de här båtarna utan oftare väljer nyproducerat. På nära håll har han sett hur kvaliteten i nybyggda båtar inte ökar utan snarare blir allt sämre. Många nya båtar går över huvud taget inte att laga efter en grundstötning, de blir helt förstörda.

– Visst är det lite mer jobb med en begagnad båt än en ny, men glöm inte bort de välbyggda 1980-talsbåtarna. Den som hittar rätt exemplar får en stor, förhållandevis välbyggd och mycket prisvärd båt.

Text: Jessika Ericsson 

 

 

 

 

Priser per januari 2015.

Det finns fortfarande gott om åttiotals-modeller som håller måttet och känns köpvärda.
Ja
32
3
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!