Stöldligorna är välorganiserade och alltid välförberedda // Foto: Lars Ericsson

Artiklar

Så arbetar stöldligorna

"De vet exakt var allt står och inväntar bara rätt tillfälle"

Text: Jessika Ericsson • 2021-01-11 Uppdaterad 2021-06-09

 

Fler än 2 000 båtmotorer, omkring 1 000 motorbåtar och mellan 500 och 1 000 icke motordrivna båtar. Så många båtrelaterade stölder polisanmäls varje år.

Utöver dessa sker en mängd båtstölder som inte polisanmäls och därför inte dyker upp i statistiken. Endast 3-4 procent av motorbåts- och båtmotorstölderna klaras upp, allt enligt aktuell data från Brottsförebyggande rådet.

Så varför stjäls det så mycket från svenska båthamnar och hur kan stölderna vara så svåra att stoppa?

Vi frågade Viktor Eklöf, båtspecialist på Larmtjänst, och Rino Carlsson, nationellt ansvarig för båtbrott hos polisen. Båda har tidigare jobbat inom sjöpolisen och har därför god insyn i hur båtbrotten går till. Och hur stölderna kan stoppas.

Till att börja med konstaterar de båda att anledningen till att så många båtar och båtmotorer stjäls, år ut och år in, är att det är lukrativt för tjuvarna och i många fall ganska enkelt. Många båtklubbar, båtvarv och privata bryggor är obevakade stora delar av året.

Tjuvarna kan arbeta ostört.

Dessutom är småbåtar och båtmotorer förhållandevis enkla att transportera och föra ut ur landet. Vid svenska landsgränsen är risken att bli stoppad och påkommen med stulet båtgods förhållandevis liten. Båtmotorer och motordelar går sedan att sälja till bra priser på andrahandsmarknader inom och utom landet. Till saken hör också att en båtmotor, om den inte har någon märkning, spårsändare eller sökbara uppgifter, är extremt svåra att identifiera.

Det går inte att kolla upp om den är stulen eller inte, även om ekipaget skulle bli stoppat. Sammantaget är båttjuveri i Sverige en bransch med låg risk och extremt stora vinstmarginaler. Det är inte konstigt att det fortsätter.

Så arbetar stöldligorna
Stöldligorna rör sig över hela landet och söker platser där det är lätt att stjäla båtmotorer // Foto: Lars Ericsson

 

Rino Carlsson konstaterar att värdet på stöldgodset är högt och medför mycket besvär för dem som drabbas. Efter en båtmotorstöld måste båten först transporteras till en marina där motorfästen och kopplingar behöver återställas, utöver att ersätta själva motorn.

Stölderna drabbar därför båtägarna i flera led.

Viss stöldrisk har det alltid funnits när båten lämnas obevakad vid en brygga. Det som hänt under senare år är att båttjuvarna jobbar mer systematiskt och har börjat rikta in sig på allt större och allt dyrare motorer.

I takt med att vi skaffar oss större och kraftigare motorer är det också sådana som båttjuvarna vill åt. Utombordare på 50 hästkrafter ratas, medan stora, nya motorer på upp till 150 hästkrafter är hett eftertraktade.

Även de kriminellas beteende har förändrats.

– Det polisen har att brottas med idag är organiserad brottslighet med kriminella ligor på sju–åtta personer som arbetar tillsammans. De planerar stölderna noggrant och går effektivt in i en båtklubb och stjäl sju–åtta båtmotorer vid samma tillfälle, säger Rino Carlsson.

En annan skillnad är att båtstölderna har förskjutits från sommarmånaderna till höst och vår, då båtarna står på land.

Men det är inte nattsvart vid bryggorna, inte ens under de mörkaste höstmånaderna. Enligt Viktor Eklöf blir medvetenheten allt större både bland enskilda båtägare och bland båtklubbar runt om i landet. Det görs mycket för att sätta käppar i hjulen för stöldligorna. Och i båthamnar och båtklubbar som jobbar förebyggande, samarbetar och utökar bevakningen visar polisens uppföljning att båtbrotten minskar.

Sedan ett år tillbaka har det blivit lättare för båtklubbar att få kameraövervaka sina områden.

Något som har en tydligt avskräckande effekt. Dessutom finns ett förslag från regeringen som, om det beslutas, ger tullen utökade befogenheter att beslagta misstänkt stöldgods och gripa misstänkta personer. Idag har tullen begränsade möjligheter att ingripa, och en stor del av de stulna båtarna och båtmotorerna hamnar utomlands. Den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 juli 2021.

 

Så arbetar stöldligorna
Båtstölderna har skiftat mönster. Förr var det sommarmånaderna som var tjuvarnas högsäsong – nu är det höst och vinter // Foto: Lars Ericsson

 

Likväl sker fortfarande många båtstölder, och även om den nya lagen är välkommen väntas den inte leda till något totalstopp av båtdelar vid landsgränsen. Med tanke på hur slipade de kriminella ligorna verkar vara är det många som frågar sig om det är lönt att försöka göra något?

Ja, det är det faktiskt enligt Viktor Eklöf på Larmtjänst.

Han menar att det inte finns en enskild lösning, utan vägen fram är att försvåra för tjuven i alla led i kedjan. Ju mer båtägare, båtklubbar, polisen, Larmtjänst och försäkringsbolag samarbetar, desto effektivare blir jakten på tjuvarna och stöldgodset.

Även enskilda båtägares samarbeten genom båtsamverkan gör stor skillnad. Båtsamverkan är ett slags grannsamverkan, fast i ett marint sammanhang.

Det handlar om att vara vaksam, hjälpa varandra och informera om sådant som verkar misstänkt.

Gärna genom sociala medier så att informationen sprids snabbt.

– De här ligorna är aldrig ute på upptäcktsfärd. När de slår till har de redan varit på platsen och rekat. De vet exakt var allt står och inväntar bara rätt tillfälle.

Av den anledningen är det bra att vara observant och reagera om man ser någon som inte verkar höra hemma i hamnen. Kanske ta kontakt med personen på ett trevligt sätt eller fota den obekanta bilen så att registreringsnumret syns.

– Lite vaksamhet kan göra stor skillnad. Varför står det två killar och fiskar på vår brygga samtidigt som de tar kort på sig själva? Ja, kanske för att få koll på hur båtarna står uppställda där bakom och kunna lämna informationen vidare.

Lika viktigt är det enligt Viktor att det finns ett bra och enkelt sätt att kommunicera med andra som kan behöva känna till vad man sett. Till exempel andra båtklubbar i närheten och polisen.

– Det skulle vara tråkigt om vi får se en utveckling mot att man bara är välkommen att vinterförvara sin båt om man först tar av motorn och placerar den i en container. Så är det redan i en del hamnar, men jag hoppas verkligen att vi slipper få den komplicerade hanteringen på fler ställen.

 

Så arbetar stöldligorna
Ett vanligt tillvägagångssätt bland stöldligor är att några personer rekognoserar, andra utför stölden och ytterligare andra kör iväg med stöldgodset // Foto: Lars Ericsson

 

Åtgärder som avskräcker och bevakning är med andra ord effektiva medel för att mota Olle i grind. Men när en stöld väl har skett är det inte mycket som talar för att tjuven åker fast och båtmotorn kommer tillbaka till sin rätta ägare.

Den bistra sanningen är att andelen uppklarade brott är låg för alla typer av motorbåts- och båtmotorstölder. Det är endast tre av hundra polisanmälda båtstölder som leder till att tjuven åker fast.

Men de gånger polisen väl får tag på en liga märks det ofta direkt genom att brottsstatistiken går ner. Enligt Rino Carlsson är det, totalt sett, inte så många personer inblandade i de organiserade båtstölderna.

– Samtidigt måste vi vara ärliga och säga att när vi lagför och griper personer i samband med de här brotten är det oftast för häleri. Det är tyvärr svårt att styrka själva stölden.

Ett problem polisen har är att det är svårt att identifiera båtar och båtmotorer.

Även om stöldgods hittas finns det inte mycket att göra om motorerna eller propellrarna är omärkta.

– Vi vill inte bara hitta gods, vi vill kunna lagföra också. Men att transportera varor är tillåtet, så om godset inte är sökbart kan vi inte styrka att det är stulet.

Rino Carlsson uppmanar därför alla båtägare att lämna tydligt sökbara uppgifter om sin båt i polisanmälan. Det kan vara uppgifter om skrovnummer och motornummer, ett båtkort eller en bild. Specifika detaljer om egna arbeten på båten eller små skador är också användbart och kan vara det som avgör om båten eller motorn kan beslagtas om den skulle hittas.

De flesta båtstölder har de senaste åren skett i båttäta områden. Stockholmsområdet har varit hårt drabbat, inte bara i faktiska tal utan även i förhållande till folkmängd. På västkusten har återkommande båtstölder varit ett stort problem under flera år. Där har det avklingat något men är fortfarande ett stort problem.

Under coronaåret 2020 har stöldräderna som svept över landet följt ett nytt mönster. När pandemin slog till under senvintern och våren skedde väldigt få båtstölder för att sedan bli fler under sommaren. Och höstmånaderna har, milt uttryckt, varit mörka med en kraftig ökning av båtstölder. De senaste månaderna har området från Uppsala och norrut varit särskilt utsatt.

Polisen vet inte varför stölderna ökar just där, men de organiserade ligorna är mobila och slår till där det finns goda möjligheter att stjäla båtar och motorer.

Enligt Viktor Eklöf på Larmtjänst är ligorna väldigt medvetna om vad de söker.

– Framför allt är de ute efter stora, nya och kraftiga motorer. De samlar fem–sex båtmotorer på lastpallar och skeppar ut ur landet. Även nyare motorkåpor och växelhus är attraktivt att stjäla.

Bland de båtar som nyligen anmälts stulna och återfinns på Larmstjänsts lista över efterlysta båtar är öppna motorbåtar av kända märken i klar majoritet. Exempelvis söks en Yamarin 63 med en 150 hk Yamahamotor som stals i månadsskiftet oktober och november. Samma typ av motor satt på en Buster Magnum som nyligen försvann till synes spårlöst från Enhörna båtklubb. Under samma period i oktober stals även flera Flipperbåtar, Aquador, Sea Ray och Bellmar med motorer på över 100 hk.

– Det är motorerna eller delar i motorerna de vill åt. Båten stjäls för att komma åt motorn. Min uppfattning är att det inte stjäls fullt så många båtar som statistiken säger. Båtarna dumpas ofta och flyter fram ur någon vik eller vassrugge när vinden vänder. Då sätter sig inte båtägaren i en lång telefonkö för att meddela polisen att båten är återfunnen, utan den ligger kvar som stulen
i statistiken.

Fotnot: Texten är en del av temat “Stöldstopp” och är tidigare publicerad i Nya Praktiskt Båtägande 2021/1.

 

Så arbetar stöldligorna
Båtstölderna sker inte bara i båttäta områden vid kusten. Sunne i Värmland har haft sin beskärda del av båtbrott trots att båthamnen ligger mitt i stan.

Mörka december: Nästan tre motorer stulna per dag

Stöldligor sprängda i Västsverige

Riksdagen vill ge Tullverket ökade befogenheter

Polisen låg i bakhåll – ertappade misstänkta tjuvar med stulna motorer

TV: Här grips båttjuven


Text: Jessika Ericsson • 2021-01-11
Artiklarpraktisktbatagande
Scroll to Top