Svensk bakom "Havets Tesla"

"Vi ska inte ens kasta en utbränd tändsticka över bord utan vi har våra hav till låns"

Svensk bakom "Havets Tesla"
Istället för en mast består fartyget av tre 35-48 meter höga vindriggar som kan vinklas åt olika håll beroende på vindriktningen // Foto: Windship

 

Idag står sjöfarten för tre procent av utsläppen enligt siffror från FN-organet International Maritime Organization (IMO).

Tillsammans med internationellt flyg och inrikes transporter är sjöfarten en av de branscher där utsläppen av växthusgaser fortfarande har ökat varje år sedan 90-talet.

För att bryta den trenden och komma till rätta med problemen är nya målet att minska utsläppen med hälften fram till år 2050.

Flera fartygstillverkare har sedan en tid insett att de behöver tänka om, tänka annorlunda. De senaste åren har flera aktörer satsat på att utveckla ny teknik och ett stort intresse har riktats mot en helt ny typ av segelfartyg.

Och en svensk veteran är mitt i händelserna för ett av de mest spännande projekten.

 

 

Lars Carlsson är engagerad i brittiska Windship Technology, ett av de företag som arbetat fram vad de valt att kalla för "The Tesla of the sea", havets Tesla.

– Vi kallar den för det men vi vill ändå påstå att vi är mer effektiva än Tesla. Vi använder ju vind och det gör inte dem, säger Lars Carlsson, göteborgaren som idag är en av delägarna.

I 20 år arbetade han bland annat som vd för Stenas Concordia Maritime där han byggde helt andra typer av båtar. På den tiden satsades det på högre hastigheter och fler hästkrafter – allt för ekonomins skull.

– Vi förstod inte bättre då, det är en kommersiell värld och fart lönade sig. Jag var ju vd för ett börsnoterat bolag och kände aktieägarnas krav vartenda år att få utdelning. Man påverkas av sådant, men jag har fått nya insikter med åren, säger Lars Carlsson, enligt GöteborgsPosten.

För snart 15 år sedan han lämnade bolaget men som 78-åring är han ännu inte klar med branschen. Efter att han slutat som vd flyttade han tillsammans med sin fru till England och blev 2012 kontaktad av grundarna till Windship Technology, där han nu är delägare.

– Det kändes helt rätt. Vi kan inte fortsätta på det här viset och klimatet kan inte vänta. Jag har jobbat med det här så många år och misslyckats. För det är ju det man gör, man misslyckas år efter år men till slut så går det. Nu ser jag det som min livsuppgift att göra vad jag kan för att minska utsläppen, säger han.

 – Sjöfarten har länge använt det smutsigaste bränslet från raffinaderierna och det pumpas sedan rakt ut i havet. Vi ska inte ens kasta en utbränd tändsticka över bord utan vi har våra hav till låns, säger Lars Carlsson.

Den nya typen av segelfartyg skiljer sig mycket från de klassiska seglen vi är vana att se. Istället för en mast består fartyget av tre 35-48 meter höga vindriggar som kan vinklas åt olika håll beroende på vindriktningen.

Det har tagit åtta år att utveckla modellen och för att effektivisera energianvändningen ytterligare har solpaneler också installerats som hjälper till att generera kraft att driva fartyget framåt.

Nästa steg mot att tillverka segelfartygen är att bygga formarna för att kunna gjuta vindriggarna i ett särskilt material av komposit. Efter att först minskat utsläppen med 80 procent menar Windship Technology att fartyget nu är helt emissionsfritt.

– Vi har lagt ihop flera olika sätt att ta tillvara på de utsläpp som annars går rakt ut i atmosfären, samlar ihop det och tar det i land för destruering. Det blir däremot så lite kvar, för segel är någonting riktigt fantastiskt som vi nu hittar vår väg tillbaka till. Vindarna finns där hela tiden och de vill vi ta tillvara på, säger Lars Carlsson.

 

Många företag har andra spännande projekt på gång men för Lars Carlsson är konkurrensen bara något positivt och han ser gärna fler samarbeten för att snabbare driva tekniken framåt.

När de är klara med segelfartyget räknar de med att kunna hitta ännu fler sätt att effektivisera sjöfarten.

– Vi kommer nog göra vinst på de här båtarna och då vill vi satsa dem på att förbättra miljön på andra vis. Vi har exempelvis tidvattnet och kraftiga vågrörelser som det finns teknologi för att använda sig av, säger Lars Carlsson.

Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!
Framtiden?
Ja
8
1
Nej