Yamarin 63 BR, nervigheten bortblåst

 2010-03-01

 Yamarin gör familjebåtar som alla ska kunna köra, när den har rimlig motor. Den köpare som vill ha mer kan skaffa största motoralternativet. Då byter Yamarin skepnad från snäll fritidsbåt till välbalanserad fritidsracer.
Vi Båtägares långtestbåt 2009 var en Yamarin 61 CC. Vi körde den från juni till oktober och båten var utrustad med en Yamaha 150-hästare och gjorde runt 44 knop när bottnen var ren. Men skrovet gick mycket högt och var nervöst i farter över 40 knop. Att köra var som att stå på en balansplatta med en stor hantel i varje hand – kul för oss som gillar att pressa gränserna, men när vi hade ovana passagerare ombord blev de nervösa.

Fördelen med den större motorn är att man kan lasta tungt och utan problem köra i 25–28 knop, en perfekt hastighet för skrovet. Lägre fart ger också lägre varvtal med mindre slitage och förbrukning.
Men jag tycker ändå att 115 hästar räcker på 61:an. Yamarin 63 BR har likadant skrov som 61 CC, men med just en 150-hästare är den en helt annan båt: trygg och stabil och med bättre fartresurser. Stabiliteten förklaras med att båten är tyngre än styrpulpetbåten och att man sitter lägre och på sidan om båtens mittlinje. Balansen blir bättre i skrovet av vikten och tyngdpunkten lägre.
Toppfarten med 150-hästaren är hela 46 knop med två personer ombord och motorstyrkan är gränsen är den går från fartig familjebåt till lynnig racer. Min gissning är att de allra flesta klarar sig utmärkt med 115-hästaren, men klart är att 63 BR känns roligare och stabilare än 61 CC med 150-hästaren. 

Jag skulle välja 150. Yamarin 63 BR har också en bowrider- lillasyster, 53 BR och för ett halvår sedan körde Anders Jelving den metern kortare 53 BR i tvåmetersvågorna utanför Varberg. Den hade tydliga problem i vågorna, men ingen skugga ska falla på båten för det – femmetersbåtar ska inte ut i den sjön.

NU KÖR JAG 63 BR i vintervatten i Stockholms inlopp, inte att jämföra med Varbergs bråkiga hav, men resan ger ändå en fingervisning om att skrovet klarar mycket mer än 53 BR. En meter extra gör mycket i den här klassen och när vågorna blir choppiga. Sittbrunnen är designad för att man ska kunna röra sig fritt mellan badbryggan och fören. På sidorna framför rutan finns steg för att komma ombord oavsett vilken sida man lägger till med och vid L-soffan i aktern fi nns steg vid sidan av för att man ska slippa kliva på de mörkblå dynorna.
Man sitter skapligt här bak och det går nästan att snacka med föraren i full fart med normal samtalston. Yamarin har dragit rutan längre bak än på 53 BR och det ger mindre vind i sittbrunnen. Och med dörren stängd mellan konsolerna (låsningen på vinyldörren däremellan som fick kritik i vårt test av 53 BR har blivit mycket bättre) är det helt vindtätt. Kapellgaraget är djupt, du viker ned tyget som ett U, och med kapellet på kan du ändå röra dig fram till förbrunnen.

HÄR BAK SAKNAR JAG fl er handtag för passagerarna. En ovan båtåkare blir lätt rädd när vågorna går höga. Nu kan man bara famla efter kapellbågen för att få grepp. Bordet, som kan vikas ihop, duger för att fi ka runt. Förare och navigatör kommer också åt att ställa ned kaffekoppen genom att vrida på stolen. Badbryggan är likadan som på 61 CC, och är en fullträff. Det enda som irriterar är att man kan skrapa sig på trimplanen som sticker fram strax under badstegen om man är oförsiktig vid badandet. Av aktersoffan bygger man en solbädd (extrautrustning) som har en öppning i sidan. Ingen behöver klättra över solbadarna för att komma ut till badbryggan. Gott om stuv fi nns under sittbänken bak (med gjuten plats för kyl) och du kan klämma in ett fi skespö och vattenskidorna i hålet under babords konsol.

I främre sittbrunnen undviker jag att sitta under gång, om det inte är helt platt vatten. Och jag tror det gäller många som har en bowrider. Att krossa ryggkotor är lätt hänt. Stillastående gör platsen mer nytta, även om den är väldigt spartansk och saknar fantasi. Jag längtar till jänkarbåtarnas stora fylliga soffor och svenska HR:s fantastiskt smarta uppvikbara bord. Mer stoppning skulle göra främre sittbrunnen  roligare. Förarplatsen har några begränsningar. Stolen tillåter inte att man står och kör, och i mina anteckningar sa jag att det inte behövs. Må så vara, men den klassiska DC-stolen, de går att justera i längsled, men inte på höjden, är inte tillräckligt bra för ryggen om man råkar ut för oväntade svall. Idealiskt vore om alla båtar som går över 30 knop hade något som liknade Ullmanstolen. Där knäar/halvsitter man, och när en våg kommer parerar du kraften med benen i stället för att trycka ihop kotorna.

TYVÄRR SPRÄCKER PRISET på stolarna alla båtbyggares budget, men om tio år kanske …
Även gasreglageknoppen skulle jag vilja flytta ut, för den sitter för tight mot sidan och det gör att man kan fastna med jacka eller vante. I övrigt har Yamarin prickat allt rätt. Kanonlayout på manöverpanelen med en åttatummare mitt i blickfånget, hydraulstyrning som standard, grå färg för minskade refl exioner, ett gott fotstöd, bra handtag för navigatören.