Yamarin 65 DC, bra blir bättre

En av marknadens populäraste daycruiser uppgraderas. Nya Yamarin 65 DC ersätter den välbeprövade 64:an som nu tackar för sig.

2011-02-01

Yamarin 64 DC har under många år varit en av Nordens bäst säljande daycruiser. Underbara gångegenskaper, bra layout och inte minst en finish i toppklass. Så varför väljer den finska  tillverkaren att byta ut en stadig testvinnare? Jo, allt kan göras bättre. Och det är precis vad man lyckats med. Man har lyssnat på båtpress, ägare och kundernas önskemål och funderingar. Men att fila på småjusteringar är inte Yamarins stil. Nej, man valde att vrida allt ett halvt varv.

Enkla smarta lösningar. Det vikbara bordet ger fri passage ut mot aktern via det steg som skapats i aktersoffan. Ingången till ruffen har givits en mer centrerad placering.

NYA 65:AN ÄRVER det nu något förlängda skrovet från 64 DC, men får ett helt nytt däck. Sittbrunnen har blivit större, ruffen rymligare och många smarta lösningar har hämtats från familjens större syskon. Ingången till skuffen med sina 1,90 långa kojer är nu mera centrerad och ger ett betydligt enklare insteg.  Vikdörrarna r borta och ersatta med en rökfärgad skjutdörr. Kvar är de breda fina stegen upp till det  teakklädda däcket, som tyvärr har kvar sitt designrätta, men helt obrukbara stävräcke. Den stora  bäddbara U-soffan i aktern har begåvats med en öppning mellan dynorna för passage ut på akterdäck. Tidigare var man tvungen att kliva på dem. Bordet är vikbart på mitten, vilket underlättar passage genom båten. Kapellgaraget har blivit djupare och kräver inte längre en brottares råstyrka för att svälja tygstycket.

Yamarin kan sina förarplatser . i Nya 65 DC plockar man nästan full pott. Fotstödet finns där, den fasta navigatorn har sin givna plats och av stolarna finns inget mer att önska. Få dit en ställbar ratt, så sätter jag högsta betyg.

FÖRARPLATSEN HAR KVAR sin goda ergonomi och på instrumentbrädan finns nu plats för en niotums  navigator. Pulpetsektionen har givets en grå ton för att minska refl exer. Stolarna som redan var mycket bra har fått ta plats bakom den nya större vindrutan. Ställbar ratt står på önske- men inte  tillbehörslistan, som i övrigt är ganska tunn. Anledningen är att det mesta faktiskt ingår i standardutrustningen. Som extrautrustning finns bland annat hamnkapell, kemtoa, trimplan, gasspis och vask med pump. I kategorin tråkiga men viktiga detaljer, kan nämnas djupare och därmed större ankarboxar i aktern, de goda stuvutrymmena under aktersoffan. Det längsta stort nog att svälja vattenskidor eller wakeboard. Yamarin 65 DC har sin offi ciella världspremiär i februari under båtmässan Vene 11 i Helsingfors, men Vi Båtägare har redan testkört båten vid två tillfällen under den gångna hösten. Det var i vanlig ordning en angenäm upplevelse.

Jag har tidigare kört Yamarin 64 med 115-, 150- och 200-hästare. Minsta motoralternativet räckte, mellansnurran var optimal och med max rekommenderad styrka var känslan klart sportig. Jag  minns inte toppfarten, men fort gick det. Yamarins nya väntade säljsuccé var vid båda våra testtillfällen beskaffad med en Yamaha F225. Det första skedde i Yamarins regi i fi nska skärgården. Under det andra stod jag ensam för både agerande och regi. Spelplatsen var de öppna vattnen utanför Tanumstrand på den svenska västkusten. 

Inget krypin. Yamarin visar att det går att få till en hyfsat rymlig ruff i en liten båt. Fullgod sitthöjd och V-kojen rymmer två vuxna och ett barn. Ljusa färger och reducerat lull-lull håller den värsta klaustrofobin stången när mörkret faller.

EFTER EN TIMMES rattande i vackert oktoberväder med obetydlig sjö, kan jag bara konstatera att Yamarin har gjort det igen. Nya 65 DC är en fröjd att köra. Det höga gångläget, den välbalanserade gången och de distinkta girarna. Allt är där. Men 225 hästkrafter är att ta i. Okej, detta var en demobåt och självklart vill man från varvets sida göra en "show off" inför den samlade båtpressen. Och visst,  skrovet klarar av varenda kuse under motorkåpan, men gör den mindre erfarne båtföraren det? Båten är förlåtande och det ska mycket till innan den hittar på några dumheter, men toppfarten landade strax över femtio knop. Det är ingen fart för en liten familjebåt. 

Nej, en 150-hästare (mellanalternativet), solsken och pengar över till glass är mitt tips. Jag är övertygad om att toppfarten då kommer att hamna i kvarteren kring 42–44 knop. Det räcker gott. Under  säsongen 2011 tänker jag testköra båten med mellanalternativet. Har jag då fel, ska jag äta upp något riktigt otrevligt.