Jeanneau Cap Camarat 7.5 WA

2011-08-01

Jeanneau Cap Camarat 7.5 WA är ingen klassisk walkaround. Visst har hon nedsänkta gångbord, men fördäcket är upphöjt till ett platt dansgolv. Där ligger dynorna och där solar man. Det kallas sundeck och är förstås en uppfinning från Medelhavsländerna. Jeanneau, Beneteau, Sessa och alla som siktar på den sydligare marknaden, till exempel Atlantic och Quicksilver, har dem i katalogen. Här i Norden har sundeckbåtar aldrig byggts eller sålts i stora upplagor. Köparna föredrar daycruiser. Varför, undrar jag?

Daycruiserförfäktarna brukar hävda att ruffen blir trång på sundeckbåtar. Det kan kanske stämma på mindre båtar. Men på Jeanneau 7.5 WA är ruffen ljus och trevlig, har en dubbelkoj där jag får plats utan att huvudet slår i eller tårna hänger i luften. På babordssidan vid ruffnedgången ett mindre pentry med kylskåp och diskho. En dörr på styrbordssidan leder till ett toalettutrymme med pumptoa (extra, 19 400 kr). Här är propert inrett med skottväggar i körsbärsträ. Lika rymligt som i vilken DC som helst. Det kan jag konstatera eftersom Jeanneau Cap Camarat 7.5 DC, en daycruiser på samma skrov, ligger vid samma brygga. Utrymmena under fördäck är ungefär lika stora på båda båtarna. Möjligen är ståhöjden i sundeckbåten något lägre.

Men vad gör det? Jeanneau 7.5 WA spöar nämligen valfri daycruiser om matchen räknas från vindrutan och föröver. Jag äntrar det stora fördäcket, en barnlek tack vare ett två fötter brett gångbord på babordssidan. passage, men är fortfarande mycket mer lättforcerad än vindruteluckan på en DC. Här framme är däcket helt plant och belagt med dynor. Det är en trevlig plats. Trots att jag testar båten en aprildag i Norge när temperaturen håller sig kring plus fem, lockar den. Mina 177 cm får plats både på bredden och på längden, till och med två personer ryms bredvid varandra på vardera ledden. En trevlig plats att hänga på i hamn, vilket accentueras av drickahållare längs båda relingarna. Finns det en bättre plats att avnjuta Göta kanal på i fem knop? Eller att ligga utsträckt med en bok i handen en stekhet sommardag vid favoritön? Så länge det inte blåser, vill säga. Vindskyddet är nämligen lika med noll.

FAST EGENTLIGEN är sundeck ett missvisande ord. Däcket funkar utmärkt även i sämre väder. När kuddarna plockas in i ruffen blir det en bra plats att fiska från, men också en lättjobbad arbetsyta vid tilläggningen. I fören sitter en rymlig ankarbox där ett tiokilosankare och flera linor går ned. Räckena är höga och underlaget plant med gott halkskydd. Jämför det med det kupade, hala och nästan alltid outnyttjade fördäcket på de flesta daycruiser, så förstår ni att jag undrar varför inte sundeckbåten slagit i Sverige. 

Sittbrunnen har ett flexibelt möblemang, antingen är det här en öppen yta för fiske och  transport, eller så kan upp till åtta personer sitta hyfsat bekvämt. U-soffan i aktern har nämligen en fällbar babordsbänk, som med ett enkelt handgrepp lyfts upp och glider in i skrovet. En tårtbit i styrbordssoffans aktre hörn kan också lyftas bort så att man kommer fram till fribordet för att fånga till exempel en boj eller håva in en fisk. Fällsoffan är tyvärr rätt obekväm. Bara sittbänken mot akterspegeln har ryggstöd. Kuddarna har också ett idiotiskt system för att hållas på plats, en rem ska träs igenom några spännen. Med stela fingrar tar det flera minuter. Jag hade hellre sett tryckknappar. Däremot vill jag ge en eloge till det mycket stabila plastbordet som kan monteras vid U-soffan

NÅGON KANSKE INVÄNDER mot att det saknas pentry. Det närmaste i den vägen är ruffens kommod med tvättfat och kylskåp. Jag tycker att det är en riktig prioritering. Båten är tänkt för snabba dagsturer. Kaffet håller sig i en termos och klotgrillen ryms i något stuvfack. Slår man ut inköpspriset för ett pentry på hur många gånger det används lär en stekt strömming bli bra mycket dyrare än oxfilé på  Operakällaren. Styrpulpeten är bred, men ger förstås inte lika mycket vindskydd som vindrutan i en daycruiser. I låg fart blåser det in från sidorna. Förare och navigatör har varsin bekvämt stoppad, lätt skålad stol. Tyvärr sitter man lågt samtidigt som gasreglaget är högt och avigt monterat. Testbåten saknar också vindrutetorkare. För att se riktigt bra måste man ställa sig upp, eller i alla fall halvstå, och kika över vindrutan. Och då försvinner ju lite av poängen med bekväma stolar. Stående funkar dock förarplatsen fint. Instrumenteringen är befriande enkel. En navigator i mitten och två Evinrude I-command instrument som visar allt från drevtrim till bränsleförbrukning. Navigatorn är en billig variant med liten skärm (sju tum) för storleken, men det borde gå att få in en tiotummare.

KÖREGENSKAPERNA ÄR TRYGGA snarare än sportiga. Med en råbarkad, tvåtakts Evinrude 200 H.O.  (High output) är accelerationen långt från en hästspark i baken, men toppfarten på 40 knop får anses fullt godkänd. Båten väger ändå drygt två ton. Evinrudes H.O. har några fler hästar än vad som står på  kåpan (något som uppmärksammats i Vi Båtägare). Jag söker mig längre ut. Halvmetervågor i 25 knop är inget problem för Jeanneau, som trycker sig igenom och tar böljorna mjukt med stäven. Jag ökar till 30 knop och trimmar ut, men det blir aldrig några luftfärder. Jeanneau 7.5 går med pondus, trycker bort stänksjön och går torrt. Det enda som stör en trevlig stund bakom ratten är den sega styrningen. Himlen är för ovanlighetens skull nästan molnfri och tur är väl det då kapell saknas. Det är extrautrustning och kostar 30 000 kronor för ett heltäckande, man kan också få en sprayhooddel som bara täcker förare och navigatör.
Medan jag puttrar tillbaka slänger jag ett öga i stuvfack och dolda utrymmen. Jeanneau är ett stort varv och bygger hyggligt. Själva båten ger ett solitt intryck, även om kringutrustningen – den smäckiga navigatorn och den råbarkade Evinrudemotorn – drar ned helhetsintrycket ett snäpp. Det är okej, för det syns också på prislappen. Den svenske återförsäljaren Rodins marin tar 520 000 kronor för båt och en 200-hästare, och då ingår fullständig dynuppsättning och blått skrov.

Det är ett kanonpris. Hur man än jämför. Startfältet är nämligen ännu tunt. Nordkapp 760 Enduro, den mig veterligt enda nordiska sundeckbåten, går loss på 839 000 kronor med en Evinrude 250. Polska Atlantic 805 kostar 720 000 kronor med en Optimax 200. Ett kanonkoncept, en hyfsad båt till ett riktigt bra pris, alltså. Dags för soldäcken att invadera Sverige?