Jeanneau Cap Camarat 7.5 Style

2013-05-01

Franska Jeanneau är på offensiven och släpper ständigt nya modeller. Det är inga hastverk, men hur den tilltänkta köparen ser ut verkar lite oklart.

Testturen med denna fransyska bjöd på både hångel och blåmärken. Jag hade bestämt mig för att göra det omöjliga. Att blotta hela bottnen inför fotobåten där Max satt beredd med kameran. Hon är nämligen en stadig sak, Jeanneau Cap Camarat 7.5 Style. Våghöjden låg på dryga metern. 1,06 meter för att vara exakt. En promenad i parken, med andra ord. Icke då. Det blev en större utmaning än jag räknat med. Skrovet är nämligen helt lysande bra, om man inte vill leka i böljorna, vill säga. Då är det ett av de tråkigaste jag kört. Och farligaste.


Med minimala steglister är gången tung och djup. Det vassa förskeppet kompenserar detta då man går i hög sjö. Effektivt klyver det alla uppnosiga vågor som försöker göra färden stökig. Nu var det ju precis det jag ville att den skulle bli. Livlig. Allt för konsten.

Innan vi påbörjade denna fotosession vänder jag mig alltid till eventuella ombordvarande passagerare och kollar av läget. Var de med på det som komma skulle? Just denna gång hade jag med mig tidningens eminenta formgivare Saga. Hon nickar alltid medgivande med ett stort leende. Om det är hennes djärva sinnelag som snowboardåkare eller brist på allmän överlevnadsinstinkt vet jag inte, men hon är en tålig och tuff co-driver. Testbåten för dagen var bestyckad med en Evinrude E-tec på 200 hästkrafter. En modern och miljövänlig tvåtaktare som på rätt båt är en angenäm sak. Inte här. Ge mig dubbla uppsättningen och jag ska överväga en omvärdering hur Jeanneau Cap Camarat 7.5 är i sjön.

Har jag fog för den dissningen?

Ja, det har jag.

I aktersoffan finns gott om sittplatser men bordet hyser tyvärr bara plats för några kaffekoppar.

I den förliga brunnen sitter man som passagerare allra bäst förutsatt att farten är sansad. Stadig och säker pulpit gör färden trygg.

Inledningsvis skrev jag att testturen bjöd på hångel. Det var en nobel omskrivning av en fysisk kollision mellan två vuxna människor. En öppen fransk solskensbåt som denna lämpar sig synnerligen bra för nära umgänge två människor emellan, men inte i 40 knop. Det är dock min bestämda uppfattning att sådant umgänge ska ske av egen vilja. Det ska ingen båtkonstruktör styra över.

Vi skriver ofta om sjöegenskaperna hos båtar vi testar. Det finns en poäng i det.
Nu är det ju inte så att gemene man åker omkring och våldför sig på sina båtar så som vi gör i testsyfte. Tanken är att vi ska hitta brister och rena dumheter innan en eventuell köpare blir varse desamma. Det gör mig som båtjournalist, konsument och människa heligt förbannad när en båt uppför sig som denna. Oavsett hur illa man kör ska en familjebåt i den här storleksklassen inte bjussa på skadade passagerare. Nu kom vi undan med några blåmärken och rena förskräckelsen.

Förarplatsen är ren och okomplicerad. Vindrutan ger bra vindsydd vid sittande körning.

Försök att se scenariot framför dig. Dryga metern höga vågor, en båt på 1,5 ton och 200 glada kusar på akterspegeln. Färden går rakt mot vinden. Skrovet går tungt och stadigt genom sjön. Inte en enda vågtopp får skrovet att släppa från vattnet. Då, utan förvarning viker det tvärt åt babord.

På en millisekund har jag en formgivare i knät. Med all min styrka greppar jag om ratten och uppbringar all kinetisk energi jag förmår. Naturligtvis en omöjlig uppgift och en hundradels sekund senare slår vi båda i relingen med mig som en stötupptagande organisk massa. 

Tidigare under dagen sken solen. I sakta mak stävade vi över Oslofjorden som låg kav, med Saga som rorgängare medan jag gick igenom interiören.

Det här är välbyggda båtar utan lulllull. Finishen på plastarbetet är hög, stolar och dynor välsydda och alla beslag smakfullt utformade. Jag har däremot svårt att se hur adressaten ser ut. Trollingfiskare? Nej, den är för stor och tung.

Pendlarbåt? Nej, det här är ingen laståsna. Kanske en båt för vattensporter och bad? Nej, innan båten är uppe i plan har vattenskidåkaren för länge sedan tappat greppet om pinnen. Den minimala ruffen i pulpeten är inget annat en än stor toalett. Den madrasserade ytan under främre sittbrunnen fungerar kanske en natt om man är i nöd. Jeanneau Cap Camarat 7.5 finns i även i en walkaround-modell med riktig ruff. Ett bättre alternativ om övernattningar står på agendan.  I låg fart och med solen i zenit är detta en underbar spatiös dagtursbåt.

That's it!

Bekväma och stadiga stolar lyfter alltid komfortkänslan när man åker båt. Här har man förskjutit passagerarstolen akteröver för att skapa mer plats framför ingången till ruffen.