Test: Finnmaster T7

Finnmaster T7 fokuserar mer på dagturer än på övernattning. Den går riktigt bra i sjön, men det blir blåsigt om huvudet för föraren.

 2015-06-09

Vid bryggan är den mycket lik den större Finnmaster T8 som vi körde förra året. Uppföljaren T7 är en meter kortare, men är fortfarande en rymlig båt. En av förklaringarna är det trubbiga och höga  förskeppet som ger en ruff med både bra längd och takhöjd. En annan förklaring är den välplanerade sittbrunnen.
Testen sker i slutet av maj utanför Dalarö söder om Stockholm, en solig men blåsig dag. Vi är tre  personer ombord, tanken är full och motorn är det största alternativet, en Yamaha V6:a på 250 hästar. Johan Rosell på Yamaha Motor företräder Finnmaster i Sverige och möter oss på bryggan för att förklara tankarna bakom T7. – Det är en dagtursbåt med möjlighet till övernattning, med goda sjöegenskaper, sammanfattar han.

 

Ett infällt armstöd gör inte så mycket nytta, det sitter för lågt för att du ska kunna vila armen på det när du kör.

Dra ut och vik upp! Ett smart lock till stuvfacket gör att det låser sig själv. Här hamnar pentryt om du väljer till det.

 Och efter en dags testande kommer jag att vara beredd att ge honom rätt i det. Vi pratar även om vikten på båten som är ganska rejäl, 1 550 kilo, vilket bidrar till att ge en stabil gång genom sjön. Vi kör alltså med största motorn på 250 hästar, men den säljs med motorer ned till 175 hästar. Du får inte samma drag och samma höga toppfart, men enligt Johan Rosell är det fullt tillräckligt för familjen som inte jagar toppfart. Med tanke på att den är CE-godkänd för tio personer skulle jag ändå rekommendera att satsa på något av de större motoralternativen för att inte hamna i situationer där båten inte orkar upp i plan.

Ruffen är rymlig och intrycket förstärks av det goda ljusinsläppet genom skrov och durk.

Finnmaster T7 är en meter kortare än T8 som är en riktigt rymlig daycruiser med goda  övernattningsmöjligheter. En stor del av de hundra centimeter som T7 krympt på längden har tagits bort i ruffen. Här finns en bra dubbelsäng som rymmer två personer och kanske ett litet barn. Toaletten har däremot inget eget rum utan avgränsas av ett draperi. Man har prioriterat sovutrymme och det tycker jag är smart, men på bekostnad av privatliv vid toalettbesök.
Under sittbrunnen, tillgänglig från förruffen, finns ett krypin på dryga metern. Visst kan man tänka sig att ett barn kan sova här, men jag ser det som ett stuvutrymme, och tillverkaren säger i broschyren att det finns sovplatser för två, så detta är inte att räkna som en koj. Precis innanför dörren finns en soffa där du kan sätta dig när du kliver ned i ruffen. Takhöjden är bra, jag är närmare två meter, men kan sitta  utan att riskera att slå i skallen. Skylights i däck och skrovsidor släpper in mycket ljus, trevligt dagtid, men det kan bli väldigt ljust tidiga mornar. Jag gillar att man lyckats behålla den rymliga känslan i ruffen från Finnmaster T8 med bra höjd och sovutrymme, trots att T7 är mindre.

Pulpeten framför föraren är låg med bra sikt framåt. Trots det har man fått in en navigator på tolv tum och instrumentering utan att det känns trångt.

Uppe i sittbrunnen har man behållit grundtanken från T8, men möblerat om en aning. Nu sitter föraren själv på styrbordssidan medan två passagerare sitter i varsin stol åt babordssidan. Passagen ned från fördäck och från ruffen akterut är bred och det är lätt att gå från för till akter. Aktersoffan går inte ända ut till styrbordssidan. 
Istället finns det ett gångutrymme som gör att du kommer till badplattformen utan att trampa runt på dynor.
Aktersoffan rymmer ett kapellgarage som gör att du får undan kapellet utan trassel. Det medför att det inte finns någon större förvaring i aktersoffan, förutom ett mindre utrymme som man säger är till för skor, men som förstås fungerar till fendrar och tampar. I vår testbåt finns det en bra stuv bakom  förarplatsen med ett smart lock som låser sig själv. Detta utrymme försvinner om du väljer pentrylösningen, som då hamnar här. Under passagerarstolen finns en utdragskyl som är standardutrustning. Det finns även en stuv under soffan på babordssidan, men den mesta packningen kommer garanterat hamna nere i ruffen. Här kommer den att rymmas gott och väl.

Vi ger oss ut mot Ornö mot den stökiga Mysingen för att se vad T7 går för ute till sjöss. Vi sitter tre personer i stolarna och tanken är full, vikten på hela ekipaget bör alltså vara runt två ton. Yamahas 250-hästare morrar till och får upp oss i plan, nosen sticker upp i vädret ett par sekunder, planingströskeln är helt klart märkbar, men det är inga problem att klättra över den. Med den stora motorn och full tank känns T7 lite aktertung. Därför kan det finnas en poäng i att använda ruffen för packning, för att balansera båten en aning framåt. Det blir snart stökigt när vi kommer ut på öppnare vatten. Passageraren i mitten saknar handtag att hålla sig i, men tack vare stolar med rejält sidostöd sitter man bra även här. Vi börjar med sidosjö och vi bjuds på en hel del luftfärder, men det är inga problem för T7. Landningarna är mjuka och båten är rejält byggd, det är inget som skramlar eller sitter löst. Jag kommer på mig själv med att njuta av att det inte finns några skramlande kapellbågar, utan allt ligger nedpackat där bak. 

Det är lätt att ta sig fram genom sittbrunnen från aktern till trappan upp till fördäck.

I med- och motsjö är gången också bra, det är bara att jobba med trimmet och anpassa farten. I sådana lägen är det skönt med elektroniska reglage som svarar precist på mina kommandon.

I lä bakom öar testar vi toppfarten och kommer upp i 44 knop. Enligt Johan Rosell ska man få ut några knop till med en annan propeller, men det behövs verkligen inte. Gången är stabil även rejält uttrimmat och med full fräs på motorn. Sjöegenskaperna är alltså riktigt bra, här har jag ingenting att anmärka på. Det du ska vara medveten om är att båten är tung. Den går att ha roligt med, men vill du snurra runt och leka ska du kika på en lättare båt. Denna är byggd för att gå stadigt genom sjön, inte för tvärvändningar.

Under soffan finns ett
utrymme för skor. Eller
fendrar. Eller vad som helst som du vill ha tillgängligt.

Trappan ned från fördäck har ganska små steg, behöver du balans får du hålla i rutramen.

Det tar en stund att knäppa alla knappar, men kapellet sitter bra och göms i aktersoffan när det är nedfällt.

Tyvärr dras den med ett problem och det är att det är blåsigt ute vid sidorna. På stilla vatten har jag hela tiden vinddraget i ansiktet och öronen, rutan förmår inte riktigt att skicka undan draget. Jag provar att huka mig ned och det blir bättre, men även om jag sitter med den justerbara stolen på lägsta läget är vinddraget störande. Bästa platsen är den mittersta stolen, där skyddar rutan bra. Jag gillar trots detta Finnmaster T7. Fokus ligger på att kunna var ute många personer över dagen, och det klarar den bra. Bordet vid aktersoffan är elektriskt reglerat. I botten blir den grund till en solbädd och eventuell övernattning för den som kan tänka sig att sova under kapellet. Rutramen är rejäl och det är enkelt att komma upp på fördäck när du ska hoppa i land. Framför allt går den bra i sjön, så att du kan komma hem utan att vare sig bli blöt eller sönderslagen om det skulle blåsa upp när du är ute och cruisar med familjen.

Nedfällt via en knapptryckning blir bordet underdel till solbädden. Den är inte jättestor men duger för avslappning.

Fnnmaster T7

Fakta
Längd 7 meter
Bredd 2,59 meter
Vikt 1 550 kg utan motor
Bränsle 192 liter
Antal personer 10
Motor 150-250 hk
Pris 827 000 kronor med Yamaha F250

Testkörningen
Last 3 personer
Motor Yamaha F250
Fart 44 knop

Värt att notera
+ Ry mlig
+ Bra sjöegenskaper
- Blåsig

Konktakt
Yamaha Motor
www.yamaha-motor.eu/se

Outspätt
Bra båt att umgås i, tre personer sitter utmärkt vända framåt även om vindskyddet kunde vara bättre. Goda sjöegenskaper även i hög sjö.