Nästa sommar blir det till att hala upp plånboken om man vill finglida i de mest populära farlederna i landet. Då införs nämligen trängselavgifter på sjön. Foto: iStock.

LivetOmbord

Nu införs trängselavgift på sjön

Våra skärgårdar blir allt mer tätbefolkade sommartid. Nu införs en radikal metod för att få folk att ta alternativa vägar bortom de populäraste farlederna.

Text: Jens Augustinsson • 2017-04-01 Uppdaterad 2021-06-09

OBS: Denna artikel är ett aprilskämt

Båtarna blir allt fler i våra skärgårdar och även de riktigt stora båtarna ökar i antal. Men tendensen är att vi trots detta inte utnyttjar fler delar av våra skärgårdar. Det finns ett visst antal hamnar, farleder och passager som används i mycket högre utsträckning än andra. Det har på senare år lett till att man på vissa ställen närmast drabbats av trafikinfarkter.

På vanliga vägar innebär detta oftast att trafiken blir helt stillastående. På sjön, med mindre tydligt markerade körbanor får det effekten att det blir smått kaotiskt i dessa ofta trånga passager, när seglare och snurrebåtar ska samsas med större båtar som tenderar att dra mer sjö i fem knop än 25. I de fall dessa hårt ansträngda farleder går längs med bebyggda öar och strandlinjer skapar de också en hel del problem för de boende, som får båtar sönderslagna och strandremsor borteroderade.

Så för att få bukt med problemet införs nu en extra avgift för den som väljer att nyttja de mest trafikerade farlederna. 

– Vi ser det inte som en piska utan mer som en morot. Det finns så många fantastiskt fina farleder och passager i våra skärgårdar. Men när man hela tiden leker följa John i de mest populära farlederna, så missar man ju allt det andra, säger Hans Lühr på Transport- och logistikverket, som varit delaktig i den utredning som ligger till grund för beslutet.

Trängselavgiften införs på prov under sommaren 2018 och Stockholms skärgård och Bohuslän är utsedda till testområden. Anledningen till att den inte införs redan till båtässongen 2017 är att beslutet kom sent och Sjöfarsverket kommer inte hinna med allt praktiskt arbete kring projektet, såsom omskyltning.

Då vi inte har något båtregister i Sverige kommer systemet till största delen baseras på båtägarnas ärlighet, då man själv ombeds Swisha pengarna till ett speciellt konto. På några utvalda platser i landet, där trafiktrycket är extra ansträngt under sommarmånaderna, kommer dock extra resurser sättas in.

Där kommer sättas upp speciella avspärrningar och båtarna slussas förbi betalstationer. Detta kommer troligtvis leda till långa köer under högsäsong men från myndighetshåll menar man att det blir en extra anledning till att välja alternativa vägar. Man är noga med att påpeka att det viktiga är inte att skinna båtägarna på mer pengar utan den effekt man vill åt är ett ändrat beteende på sjön, där man utnyttjar mer av våra fantastiska skärgårdar. Istället för som det är nu, där alla är på samma ställe, samtidigt.

– Folk är generellt alldeles för mesiga. Varför ska de in och trycka i de där trånga dikena för när de, på västkusten i alla fall, har hela havet att åka på utanför? Många köper på sig en massa dyr elektronik och säkerhetsutrustning som de proppar båtarna fulla med men sen vågar de sig ändå inte ut på havet. Vi kan inte undervisa någon som inte vill lära sig, men vi kan i alla fall se till att det svider i plånboken om de inte vill lära sig. Här kommer vi tydligt skilja agnarna från vetet och vi får se vilka som är riktiga sjöfarare och vilka som kanske borde ha köpt husvagn istället, säger Hans Lühr.

Nästa sida: Här är farlederna som får trängselavgift

Vi kan redan nu avslöja de farleder som identifierats som extra problematiska och därför får skärpt avgiftskontroll:

I Stockholms skärgård: Stegesund norr om Vaxholm, Lindalssundet väster om Grinda, Baggensstäket norr om Saltsjöbaden, Kolström norr om Ingarö samt Ryssundet mellan Utö och Rånö.

I Bohuslän: Hamburgsund, Sotekanalen mellan Smögen och Hunnebostrand, Nordströmmarna öster om Skaftö, Kyrkesund mellan Tjörn och Härön, Kalvesund vid Tjörns sydspets och Albrektssunds kanal sydost om Marstrand. 

Det kan tillkomma ytterligare platser. Från myndighetshåll diskuterar man nu med kommersiella aktörer om att lägga ut ansvaret för avgiftskontrollerna på entreprenad. Vissa ställen med extra mycket trafik är intressanta ur ett affärsmässigt perspektiv och det kan finnas en rejäl hacka att tjäna under en kort säsong för den som är offensiv i sin betalstrategi.

Det finns också med i diskussionerna att införa avgiften kring de allra mest välbesökta hamnområdena i landet. De man främst har i åtanke är Sandhamn i Stockholms skärgård och Marstrand i Bohuslän.  

– Även om vi som statliga representanter inte ser det här som en intäktskälla, så vill vi ju främja den fria företagsamheten och öppna upp möjligheter för företagare att rulla in lite kulor. Och med en avgiftsnivå som beräknas ligga någonstans mellan 400 och 500 kronor för en enkel passage, så kan det ju bli en riktigt lukurativ verksamhet för en driftig företagare, förklarar Hans Lühr.

På frågan om det är en rimlig prissättning så svarar Hans Lühr så här: 

– Det här är ju egentligen inga konstigheter. Vi har redan betalvägar, betalbroar och betalfärjor på sina håll i landet, så varför inte betalfarleder? Bortser man från bränsleskatten så har det varit alldeles för billigt och för skattebefriat att leva båtliv. Men man får ju roligt för pengarna och den som inte tycker det är roligt med båtliv är ju inte på sjön, eller hur? Dessutom kan man ju då välja andra vägar, det är ju helt gratis – än så länge, avslutar Hans Lühr.

Tester av liknande slag har gjorts på andra ställen inom EU redan. Från myndigheternas sida menar man att det finns en klar europeisk samsyn kring att detta är en metod som är värd att prova även i Sverige och övriga Norden.
Det finns nog en och annan fransman som inte skriver under på detta. En rad näringsidkare i tursitbranschen fick hela sina säsongsinkomster förstörda 2012, då trängselavgiften på de franska inlandskanalerna närapå kollapsade hela turistnäringen i många regioner. Fransmännen var inte heller sena med att visa sitt missnöje och en ilsken folkmob tippade tonvis med rutten fisk utanför parlamentsbyggnaden i Paris i protest. En händelse som kommit att kallas Le fishy factá.

TV: Se världens häftigaste kanalpassage

Ny svensk kanalväg kan invigas 2018

Klassiska Storebro presenterar helt ny modell


Text: Jens Augustinsson • 2017-04-01
LivetOmbordNyheterNyheter
Scroll to Top