Sjövett – har du koll på vad som gäller

Tysta överenskommelser och sjövett – det finns mer än bara lagar att följa på sjön. Har du koll på de viktigaste? Här är det du behöver ha koll på.

Sjövett – har du koll på vad som gäller
Advertisement

Sjövett och sjömanskap är naturligtvis två något subjektiva begrepp.

Men det finns ändå regler till sjöss och därutöver en hel del tysta överenskommelser om hur man bör behandla sin omgivning när man befinner sig tillsammans med andra ute på sjön eller i hamn. Och historiskt sett är det faktiskt inne i hamnen som över tio procent av alla dödsolyckor sker.

Under 2017 var den siffran ännu högre: Så många som 6 av 18 dödsolyckor skedde i hamnmiljö, enligt Sjöfartsverkets statistik. Dessutom sker massor av småskador av båtar som kör för fort och drar upp svall inne i hamnområden.
– Vi ser många sådana fall varje år och de skulle kunna undvikas om man visar respekt och verkligen tänker på varandra i hamnarna, säger Klas Evensen, produktspecialist för båt på Länsförsäkringar.

Segelbåtar och motorbåtar – stora som små – ska samsas och leva tillsammans ute på sjön och det är inte alldeles lätt. Men som i övriga livet handlar det om att anstränga sig lite och att försöka förstå andra människor och visa hänsyn.

Här är några viktiga exempel:

  • Håll hastigheten på en nivå så att ni inte orsakar svall.
    I Sverige har man 8, 5 eller 3 knop som hastighetsbegränsning och anledningen till gränserna är just för att inte stora båtar ska göra svall i områden med mycket trafik eller med många förtöjda båtar som till exempel i hamnar.
  • Att förtöja på rätt ställen.
    Till exempel inte intill stora farleder där det garanterat kommer att köra motorbåtar som genererar svall. Det kan få förtöjningarna att släppa och orsaka skador på båten.
  • Att inte utmana väder och vind till bristningsgränsen.
    Många problem och olyckor hade kunnat undvikas om alla verkligen lärde känna sin båts, och inte minst sin egen, kapacitet, när man gör resplaner. Vädret är naturligtvis alltid en av de viktigaste faktorerna och att ta prognoserna på allvar är en nyckel.
    Varenda år finns det skeppare som överskattar sin egen och eller sin båts förmåga och därför hamnar i problem och tvingas kalla på hjälp.
    Gör därför realistiska resplaner och tänj inte på båtens bärighet genom att ta ombord för många eller för mycket.
  • Släpp fram yrkestrafik
    Håll undan för yrkesfartyg. De är på sjön i tjänsten, vi andra är där på vår lediga tid. Gör dem en tjänst genom att hålla undan.
  • Kryssa inte i smala passager
    Håll höger i farleder och om du har segelbåt kryssa helst inte i smala passager eller farleder i onödan.
  • Hjälp varandra.
    En självklarhet kan tyckas men alltför ofta kör båtar förbi andra som hamnat i nöd. Det är en plikt som båtförare att hjälpa nödställda så långt man har möjlighet, men tänk på att alltid sätta din egen säkerhet först.
    Du som är motorbåtsägare, kör inte för nära segelbåtar, och passera alltid bakom en segelbåt. Det tillhör god ton.
    Det kan också handla om så enkla saker som att hjälpa till vid förtöjning.
  • Att lära sig sjömärken
    Det är naturligtvis bra att kunna sina sjömärken även om man har plotter. Åtminstone de vanligaste.

De viktigaste sjömärkena:

Lateralmärken – sidomärken
Lateralmärken märker ut gränserna för en farled. Dessa märken placeras på antingen babord eller styrbords sida. Lateralmärkena följer i princip den svenska kusten från Strömstad till Haparanda eller från sjön in mot hamnarna. Babord- och styrbordmärkena identifieras i huvudsak enligt en eller flera av följande karaktäristika:
• Babordmärken: Röd, Cylindrisk form (på boj), cylindriskt topptecken.
• Styrbordmärken: Grön, Konisk form (på boj), grön kon med spetsen uppåt.

Kardinalmärken – väderstrecksmärken
Kardinalmärken placeras i öst, väst, nord eller syd och märker ut hinder eller farledens gräns. Kardinalmärkena utmärker sig genom att vara gula och svara och med toppmärken som visar vilket väderstreck de märker ut.
• Nordmärken är placerade i norr och är placerade norr om ett hinder eller en gräns. Toppmärket är två tringlar som pekar uppåt och färgkombinationen är svart upptill och gult nedtill.
• Sydmärken är placerade söder om ett hinder. Toppmärket är två tringlar som pekar nedåt, tvärtom mot nordmärket. Detta gäller även färgkombinationen som är gult upptill och svart nedtill.
• Ostmärket är placerade öster om ett hinder. Toppmärket utmärker sig genom en triangel som pekar uppåt överst och en triangel som pekar nedåt underst. På så sätt liknar formationen ett "O" vilket kan vara en minnesregel. Färgkombinationen uppifrån och ned är svart, gult, svart.
• Västmärket är då förstås placerat väster om ett hinder. Toppmärket är ostmärket fast omvänt. Uppifrån och ned är det; Nedåtpekande triangel, uppåtpekande triangel. Gult, svart, gult.

Punktmärken
Punktmärken markerar ett hinder och då oftast ett grund i vilket placeras direkt på. Punktmärket är till färgen svart med vågräta röda streck. Om det har ett topptecken så är det två svart klot ovan varandra.

Mittledsmärken
Detta märker ut att det finns fritt vatten på alla sidor om märket. Detta står ofta mitt i en farleder och kan då passeras på båda sidor om. Mittledsmärket är röda med vertikala vita fält och om det har ett toppmärke kännetecknas detta av ett rött klot.

Specialmärken – förbudsskyltarna till sjöss
Är sjöns förbudsskyltar och markerar ofta tillfälliga hinder, gränser, bad och kanotförbud eller skyddsområden. Specialmärkena är gula och nattetid lyser eller blinkar de med vitt sken.