151339.jpg

Artiklar

Beason 31 som växte och blev en Beason 33

Det här är berättelsen om en Beason 31 som byggdes om och förlängdes och blev en Beason 33. Resultatet av den vågade satsningen blev en unik 33-fotare och en lyckad familjebåt. Utrymmena ombord växte och dessutom förädlades båtens seglingsegenskaper.

Text: Redaktionen • 2008-02-06 Uppdaterad 2008-02-06

1979 köpte Christer Arvidsson och hans hustru Marie-Louise en ny Beason 31 i halvfabrikat som byggsats. Tidigare hade de en TUR 84. Christer och Marie-Louise är bosatta i Västerhaninge, tre mil söder om Stockholm. De har sin båt i Östnora vid Horsfjärden i Stockholms södra skärgård. Bekanta vatten för många efter de intensiva U-båtsjakterna på 1980-talet.

Båten heter Lady Four – ett i sammanhanget logiskt namn. Marie-Louise är familjens första dam, the First Lady, sedan kommer de två döttrarna Susanne och Malin och till sist båten, alltså den fjärde damen/Lady Four.

Familjen Arvidsson trivdes fint från start med sin Beason 31. Men sakteliga blev de varse att behoven förändrades. Barnen växte och fick egna barn. Skulle fler kunna följa med ombord behövdes framför allt mer stuvutrymme.

Konstruktören engagerades

Aktern som hade ritats väldigt smal, enligt dåtidens mätregler inom IOR, skulle gärna behöva breddas och förlängas.

Christer hade tidigare funderat på ett båtbyte och till och med varit och tittat på några men &

– Vi ville inte byta ut vår båt. Vi trivdes bra med storleken. Och när man byggt båten och känner varenda skruv ombord vill man inte byta i första taget. Flera vi känner har bytt upp sig till kanske för stora båtar och har fått svårt att hantera och trivas i dem, berättar Christer när vi träffas ombord på Lady Four en regnig sensommardag.

Det stora projektet drogs egentligen igång när det blev dags att köpa ny sprayhood. Då kom Marie-Louises dröm fram:

– Kan jag inte få en vindruta istället? undrade hon.

Med förhoppning om att få ett bra förslag på ruta kontaktade Christer Beason 31:s konstruktör Bernt Andersson. När samtalet närmade sig slutet klämde Christer fram: ”Du har inte funderat något på att rita om aktern på båten?” Det blev tyst i luren. ”Vad menar du”, sade Bernt.

Efter att Christer framfört sina funderingar lovade Bernt att återkomma, i första hand med ett bra förslag på ruta och kanske den andra idén. Bernt återkom redan efter några dagar med orden, ”Det kan bli bra det här men det krävs ett stort ingrepp. Vi måste utgå från där båten är som bredast.”

Att en konstruktör går med på att förändra och rita om vad han tidigare skapat tillhör inte vanligheterna. Christer tror att det delvis har att göra med att den stränga syn, som rådde på 1970- och 1980-talen med den tidens mätregler, har klingat av senare när båtarna alltmer kommit att användas för familjesegling snarare än tävling.

Stora förändringar

En intensiv och kreativ process startade de två emellan. Bernt ritade och Christer hade synpunkter och idéer. När båda var överens sade Bernt ”Så här skulle hon sett ut från början!”

Nu blev det Christers uppgift att hitta ett varv som kunde åta sig arbetet. Men det var svårt att finna ett varv som hade kompetens och som kunde göra det till en rimlig peng. Så kom Christer i kontakt med Hans Karlsson på Karlstads småbåtsvarv. Saken var klar, kemin stämde, varvet åtog sig uppdraget och det rymdes inom Christer och Marie-Louises budget. Hans såg till och med fram emot att få skapa en nästan ny båt och inte bara reparera grundstötta båtar åt försäkringsbolagen. Dessutom bodde Bernt i Karlstad och lovade vara bollplank och problemlösare om det behövdes.

Hösten år 2000 fraktades Lady Four från Östnora till Karlstad och arbetet inleddes med att komplettera och bygga om båten. Hans blandades nu på allvar in i det stundtals knepiga och svåra arbetet med att lösa den ena byggtekniska frågan efter den andra.

Här är några av alla arbeten som gjordes: 3,5 meter av båtens akter kapades av och en ny form gjordes som ökade längden till 33 fot. Lady Four fick nu en betydande stuv akteröver med plats för jollen (i nedpackat skick), motor till jollen, fendrar och andra saker. Dessutom fick hon en akterspegel med badplattform, badstege och dusch.

I den aktre delen av sittbrunnen breddades sittsargarna. Bridgedäcket skars bort för bekvämare insteg och förbättrad kontakt mellan ruff och sittbrunn. Hjärtstock och rorkult flyttades akterut. Båten försågs även med en fast vindruta och ny sprayhood. Sittbrunnen utrustades med nya stuvluckor och ny nåtad teak.

Seglingsgarderoben förändrades. Lady Four fick en rullgenua och storseglets area ökade genom en ny längre mastbom.

Mer rymd och ljus

Invändigt hände bland annat följande: Det nya skrovet gav en stor akterkoj om styrbord och i förpiken skars en del av babords skott bort för att ge mer rymd och ljus. Alla rygg- och sittdynor byttes ut. Dieseltanken flyttades från förpiken till aktern. Båten försågs med varmvatten, en 22-liters varmvattenberedare och nya blandare sattes in. En ny kylbox kom på plats. Vid toaletten monterades även två ljusprismor, som ger ett effektivt ljus.

Dessutom lyftes den gamla motorn på 13 hästkrafter enkelt ut med truck och ersattes av en Volvo Penta MD 2020 på 19 hästkrafter. Propellern byttes till en trebladig foldingpropeller.

En av få saker ombord som överlevde den omfattande uppgraderingen var Wallasvärmaren, som endast renoverades eftersom den fungerat och ännu fungerar oklanderligt.

Gång på gång ställdes Bernt, Hans och Christer inför olika tankenötter, utmaningar eller byggtekniska problem kort och gott. Men varje gång lyckades de komma fram till en lösning. Christer betonar också att utan Hans och Bernts skicklighet, engagemang och positiva inställning hade det aldrig gått att genomföra projektet.

Timmarna blev många men den yttre tidplanen höll och våren 2001 var Lady Four klar för sjösättning, två fot längre, med helt ny akter och en fast vindruta. Båten hade fått mer utdragna och harmoniska linjer. Framförallt hade den tidigare något snörpta aktern getts en helt annan karaktär.

När man kliver ner i Lady Fours salong är det uppenbart att Hans, Bernt och Christer lyckats. Ljuset och rymdkänslan är påtaglig och även träkänslan. Det nya pentryt och alla andra detaljer bidrar till en känsla av kvalitet och trivsel. Dessutom har den redan tidigare rymliga sittbrunnen blivit ännu mäktigare.

– För oss är Lady Four en perfekt båt idag. Man sitter på trä, ser trä och känner doften av trä, säger Christer som menar att det som han och Marie-Louise saknade mest förut har de fått nu.

Väcker uppmärksamhet

Både Hans och Bernt har varit i Östnora och seglat Ladyn och båda var mycket nöjda med resultatet, berättar Christer. Det är lätt att förstå. De redan tidigare omvittnat goda sjöegenskaperna hos Beason 31 har förädlats ytterligare i och med den nya bäriga aktern, längre vattenlinje och att storseglets area ökat. Lady Four är numer något snabbare, framför allt på undanvindar.

Den här dagen då vi är ute visar blåser det sju till åtta meter per sekund i byarna. Det märks att Lady Four är en dam som vill framåt samtidigt som hon är slutstyv. Roderkänslan är lätt och välbalanserad.

När familjen Arvidsson är ute och seglar möts de av andra båtmänniskors nyfikna blickar och åtskilliga, inte minst Beason 31-kännare, vill komma ombord för att närmare beskåda de olika lösningarna.

Efter att den stora ombyggnationen var över har Christer fortsatt att vidareutveckla sin Lady Four. Överallt ombord kan man se avtrycken av hans kreativa sinnelag. Listan över Christers ”tilltag” är närmast oändlig med allt från bandankarspel till solpanel på toaletten.

– Båtlivet ger mig trevlig sysselsättning minst åtta månader om året. Båtliv är mer än att bara semestersegla. Det finns alltid saker ombord som går att förbättra, det är det som är så roligt, att fundera ut lösningar och sedan genomföra dem.

Efter det att Christer byggt om sin Beason krävde försäkringsbolaget en besiktning av båten. Besiktningsutlåtandet från 2001 talar sitt tydliga språk. Så här skriver besiktningsmannen: ”Ett omsorgsfullt och gediget utfört renoveringsarbete. Resultatet av en vågad satsning är en mycket lyckad familjebåt.”

Båten värderas till 750000 kronor, vilket är ungefär det dubbla jämfört med vad en Beason 31 från 1980 kostar på begagnatmarknaden. Så Christer och Marie-Louise totalt satsade drygt 300000 kanske inte var helt fel.

Av: Tom Knutson Foto: Tom Knutson och Christer Arvidsson


Text: Redaktionen • 2008-02-06
ArtiklarpraktisktbatagandeLäsarnas båtar
Scroll to Top