Skräddarsytt från Henån – 40 år med Najad

Alla vägar bär till Rom, sägs det. När det kommer till båtbyggeri på Orust så korsar alla vägar förr eller senare Kungsviken. Än i dag är Kungsviken hemvist för Malö. Här inledde Harry Hallberg och Christoph Rassy sina banor och här slog Kungsvikens Marin upp sina portar i slutet av 1960-talet. Efter ett par år som underleverantörer åt andra varv tyckte de båda delägarna till Kungsvikens Marin – Berndt Arvidsson och Thorwald Karlsson – att tiden var mogen för att göra något på egen hand. Sagt och gjort. Olle Enderlein, en av dåtidens mest namnkunniga konstruktörer, kontaktades och 1971 såg varvets första egna båt, Najad 34, dagens ljus. Resten är så att säga historia.

Redan 1976 övergavs Kungsviken för nya lokaler i centrala Henån. 1993 var det dags för nästa flytt. Då etablerades varvet på sin nuvarande plats i utkanten av det lilla bohuslänska samhället. I samma veva gick Berndt Arvidsson och Thorwald Karlsson skilda vägar. Drygt tio år senare sålde Berndt Arvidsson Najad till holländaren Alfred van Wincoop. Hösten 2009 genomfördes nästa stora affär, då Animatrix Capital LLP klev in och förvärvade 91 procent av bolaget, som genomgick en riktigt tuff period under den globala finanskrisen. Oavsett ägare eller läge så har varvet inte ruckat på sina traditionella kärnvärden.

– Historiskt sett har Najad för det första alltid tillverkat högkvalitativa båtar. För det andra har man alltid fokuserat på säkerhet, och för det tredje kännetecknas båtarna av sjövärdighet. Dessa tre element har varit A och O inom Najad. Vad som skett de senaste sex åren är att man lagt till ytterligare ett par faktorer, mycket tack vare Alfred van Wincoop, och det är design men även prestanda, säger Najadvarvets marknads- och försäljningschef Magnus Ridderstad.

Tyska designer

Att Najad lyckats lösa den komplicerade ekvationen säkerhet och prestanda tillskriver Magnus Ridderstad det nära samarbetet med det tyska designerteamet Judel/Vrolijk & Co, som inleddes i och med lanseringen av Najad 440 år 1997.

– Den gamla konflikten som bestod i att om en båt var sjövärdig och säker var den samtidigt långsam, den “sanningen” gäller inte längre. Via moderna skrovformer bygger vi båtar som ytterst är trygga, har ett högt medeldeplacement och ändå är snabba. Det har vi kunnat uppnå med våra nya skrov.

Magnus Ridderstad menar att det inte spelar någon roll om det är en Najad 355 eller 570 – oavsett modell ur varvets befintliga program, så är det näst intill omöjligt att segla så att båten stampar i sjön.

Han får ofta frågan, från både kunder och journalister, vad som skiljer en Najad från andra båtar i samma storlek. Det enkla svaret på den frågan är – allt. Det tydligaste exemplet är hur lång tid det tar att bygga varje enskild båt som lämnar varvet i Henån.

– Om vi bygger en båt på 50 fot så tar den x-antal tusen timmar att färdigställa. Jag vet att våra vänner på Hanse smackar i inredningen i en Hanse 54 på tre och en halv timme. Okej, då är allt prefabricerat, och de är väldigt duktiga på den biten, det vill jag vara väldigt tydlig med. Om du tittar på den typen av båtar och deras sätt att tillverka båtar på så gör de saker som vi aldrig skulle klara av att göra. De bygger otroligt rationellt och de lever också med en oerhörd prispress och konkurrens.

En annan mätbar skillnad mellan båtar från Najad, och övriga prestigevarv på Orust, och båtar från europeiska båtfabriker som Hanse, Bavaria och Beneteau märks på vågen.

– Och deplacement kostar väldigt mycket pengar. Inte bara för att man smackar i mer plast, utan allting följer med. Det strukturella måste vara starkare, kölarna blir tyngre, riggarna blir mycket, mycket kraftigare och vinscharna och blocken blir större. Allting blir kraftigare för att uppnå det som vi vill med våra båtar, säger Magnus Ridderstad.

Kvalitetssäkrad produktion enligt Germanischer Lloyds stränga standard kompletterat med den amerikanska standarden ABS ger trygghet för varvets kunder.

– ABS har faktiskt något som GL saknar, de har nämligen ett “grundstötningstest”, om man uttrycker det så, säger Magnus Ridderstad.

Sammantaget ger det starka och pålitliga båtar.

– Det är nästan så att våra båtar är “overengineered” – för starka – men våra kunder uppskattar det. De vill ha en båt som håller alltid. Det ska inte vara några diskussioner, det är också det som de får betala för.

Najad bygger båtar för dem som när drömmar om att korsa oceaner. Hur många som sedan realiserar de drömmarna är en annan sak. Men, konstaterar Magnus Ridderstad, är du ägare till en Najad ska i alla fall inte din båt vara den faktor som begränsa dina drömmar.

– Köper du en Najad är det för att du vill ha en snabb, stabil och säker båt med bra seglingsprestanda. Vi har precis sålt en 511 till en kund som hade en Sweden Yacht tidigare – en ytterst potent seglare, som alla vet. Förra året sålde vi en 511 till en kille som innan dess seglat Linjett 40, som också är en fin segelbåt.

Rundtur med guide

En rundtur i varvets lokaler med snickeri-chefen P-G Olofsson, med drygt 20 år på Najad, som guide avslöjar att det blåser en del nya vindar. Dels att det finns ett stort intresse för Najads retroflört Aphrodite Line, dels att det blir allt vanligare bland Najadägare att återvända till varvet i Henån med sina ögonstenar. I en del fall handlar det om att de vill ge sin båt lite extra vård och omsorg. Men det händer också att varvets personal får i uppdrag att bygga om eller uppgradera båtar som hunnit få 10-20-år på nacken. I vintras var det ett hundratal Najadägare som lämnade sina båtar i varvets händer. Fortfarande befinner sig mycket av den här eftermarknadsverksamheten i sin linda. Hur den utvecklas och struktureras upp i framtiden återstår att se.

På hyllorna i Najads virkesförråd ligger travar med uppsågad mahogny och teak i väntan på vidare förädling. Sedan Maxi införlivades har de mer exotiska träslagen fått sällskap på hyllorna av ek, som numera är det bärande inslaget i inredningen på Maxi 1060 och Maxi 1300. På marknadsföringsspråk beskrivs inredningen i Maxi som avskalat skandinavisk.

– Det är samma personal som bygger Maxi som bygger Najad. Det är något som vi gör målmedvetet för att försöka få upp statusen på Maxi-båtarna, säger P-G Olofsson.

Att så långt det är möjligt låta kunderna bestämma utseende och utrustning har alltid varit ett rättesnöre för Najad. Bygga kundanpassade båtar kräver en viss logistisk samordning mellan försäljare och ritningskontor för att förvandla en order till färdig båt, men det finns det väl utprovade rutiner för.

– Vi får ut en lista till oss på snickeriet där alla detaljer som ska vara med i just den här unika båten finns med. Listan kommer till datafräsen, hela båten är egentligen datafräst när det gäller all plywood – i en massa olika kvaliteter. Uppgifterna matas in i maskinen som sedan fräser alla skott och andra detaljer som ska vara i båtarna, säger P-G Olofsson.

Tidskrävande resa

Alla färdigbearbetade inredningsdetaljer märks upp med unika siffror och placeras på vagnar för att anträda en gemensam färd genom snickeriets alla arbetsstationer. En tidskrävande resa längs vars rutt oansenliga brädor förvandlas till state-of-the-art-inredning i världsklass.

P-G berättar att för att få samma struktur, finish och färg på snickerierna i varje enskild båt så tillverkas alla kantlister, fronter och dörrar av plank sågad ur samma trädstam. Vagnarnas resa tar dem till lackeringsverkstaden en trappa upp där det kanske allra viktigaste steget i förädlingsprocessen sker. Här sätts pricken över i för det jobb som snickarna påbörjat. Dels lackas det manuellt i två separata lackboxar, dels är verkstaden utrustad med ett löpande band och en lackridå som används för alla platta inredningsdetaljer.

– Det är ett väldigt effektivt sätt att lacka exempelvis skivor på, säger P-G Olofsson. Det går absolut fortare än att göra det manuellt och du får ett jämnt skikt med lack. Vi tjänar in jättemycket tid på det.

Mellan varje lacklager slipas alla ytor noggrant. Minst fyra lager är det som gäller för att få fram den rätta sidenmatta lystern som varvets kräsna kunder förväntar sig. Ett väl utfört lackarbete är ingen exakt vetenskap. Trä är ett levande material och till syvende och sist är det fingertoppskänslan som avgör.

– Det kan bli fem lager också, det avgörs av hur mycket lack träet suger, det suger lite olika från gång till gång. Jag är ju kvalitetsansvarig för hela den här biten, men jag brukar inte lägga mig i, killarna har varit här så länge och vet hur det ska göras.

Trenden när det gäller inredning i båtar går mot mer rena ytor jämfört med gamla tiders båtbyggeri. Det är lätt att förledas att tro att det gör byggprocessen enklare. Men så är inte fallet, enligt Magnus Ridderstad.

– Jag vill påstå att båtarna som vi bygger idag ställer oerhört mycket högre krav på hantverkskunskap än vad de gamla gjorde. Bland annat hade vi överfalsade luckor förr med fler lister och mycket snickarglädje. För den oerfarne kan ju det upplevas som fint. Men det vet ju alla hemmasnickare att en list sätter man egentligen upp för att dölja någonting. Tittar du på våra båtar idag så är det nästan inga lister alls. Luckorna passar perfekt och nästan alla ytor är flushade, vilket ställer stora krav på noggrannhet.

Överbyggnad i mahogny

Det nya Aphroditekonceptet innebär bland annat överbyggnad i mahogny och i interiören är det lite mer snickarglädje i kombination med synliga mässingsbeslag, som tillsammans ger lite 1960-70-talskänsla. Aphrodite-linjen är en medveten flört med forna tiders båtbyggeri med exempelvis överbyggnad i epoxibakad mahogny och en återgång till lite mer snickarglädje under däck.

– Vi tog tre av våra mest populära modeller, Najad 380, 460 och 511, och gjorde nya versioner av dem. Det har slagit väldigt väl ut. Vi har sålt fem båtar hittills, tre 380, en 460 och en 511. De har mottagits med positiva reaktioner. Ser man dem färdiga så är de oerhört vackra. Det är lite New England-stuk över inredningen och jag gillar dem skarpt, måste jag säga.

Största möjliga tystnad är en annan viktig parameter när en Najad fogas samman. Med det menas att kvaliteten på byggnationen, passformen på alla delar och noggrannheten när de fogas samman ska vara så pass hög att när båten framförs under segel så ska det vara tyst. Det ska inte knirra och knarra. Och det ska inte finnas några lösa detaljer i inredningen som kan ligga och slå.

– Sådant som du nästan alltid hittar i andra båtar. Men går du på durkarna i en Najad så ska det vara tyst. Ingenting får ligga och vicka. Det ska vara tyst.

Herre på täppan

Frågan om vilket av varven på Orust som egentligen är herre på täppan bemöter Magnus Ridderstad med ett hjärtligt skratt. Han konstaterar direkt att volymmässigt är det Hallberg-Rassy som utan konkurrens regerar.

– Men när det gäller alla andra aspekter så svarar jag vi själva, skrattar han.

– Ödmjukt och fint, eller hur, men de är större än vi som bolag. Däremot är det väldigt få som slår oss på fingrarna vad gäller kvalitet, design och prestanda. Jag får nog vara kaxig och säga att inom de områdena så är det vi som är herre på täppan. Nu låter det som om jag får hybris här, men faktum är, och vi har nog lite svårt att inse det själva ibland, att det inte är många som slår oss på fingrarna någonstans i världen. Det beror på vår filosofi och det beror på vår personal, säger Magnus Ridderstad.

Utan att gå in för mycket på enskilda detaljer avslöjar Magnus Ridderstad att det finns en lista med mått på en lång rad olika detaljer i en Najad – exempelvis sittdjup – som är återkommande. Och det spelar ingen roll i vilken ände av modellprogrammet man tittar – de givna måtten är identiska för att skapa en hög igenkänningsfaktor.

– En sak som vi jobbar väldigt mycket med är våra nedgångstrappor. Många tillverkare ser dem som ett nödvändigt ont och gör dem väldigt branta och korta för att de ska ta så liten plats som möjligt. Medan vi låter dem vara väldigt bekväma och kraftfulla.

Maxi är ett eget varumärke som är ytterligare lite mer prestandaorienterat än Najad, konstaterar Magnus Ridderstad. Najad, som liksom Maxi inledde sin resa i början av 1970-talet, var och är känt för att tillverka exklusiva och dyra båtar. Maxi däremot gjorde sitt intåg på marknaden som den nya folkbåten men effektiv produktion och ett lågt pris. Sedan dess har varumärket haft både toppar och dalar som satt sina spår inte minst i hur Maxi uppfattas idag.

Dock anser Magnus Ridderstad att dagens båda modeller, 1060 och 1300 som ritats av Pelle Petterson, förtjänar en ärlig chans. Inte minst för att de är typiska Petterson-båtar med allt vad det innebär i kluriga inredningslösningar.

– De seglar gudomligt. Som segelbåtar så vete sjutton om jag har seglat något bättre. Jag tror inte riktigt att folk vet hur bra de här båtarna seglar. De är helt fantastiska. Jag skulle säga att seglingsegenskaperna är nästintill unika. Vår hemläxa nu är ju att etablera varumärket på marknaden och tala om vad Maxi är.

Av: Text Thomas Hyrén Foto Thomas Hyrén och Najad