Akterstagslattor – så funkar det

De flesta seglare tycker att det är snyggt och känns roligare att segla när seglen står fint, med en form som snabbt och förhållandevis enkelt kan regleras efter vindförhållandena, och utan en massa rynkor, sladdriga veck eller fladdrande lik. Segelmakarna driver på utvecklingen med stabilare dukar, nya skärningar och limmade istället för sydda konstruktioner, vilket medger större handlingsfrihet i designen av själva seglen. Storsegel med så kallad fathead (en nästintill fyrkantig utbyggnad i seglets topp), eller mer traditionell trekantig form kombinerad med genomgående lattor, blir allt vanligare. Meningen är förstås att öka båtens prestanda genom den större segelyta och den förbättrade strömning som åstadkoms tack vare det utbyggda och mer rundade akterliket.

Nya spännande segel ställer dock högre krav även på riggen, som dels måste klara de högre laster som oftast ­uppstår när segelytan ökar, dels måste anpassas på olika sätt för att helt enkelt matcha det större seglet. En detalj som kan ställa till det är när man skaffat ett storsegel med större akterrunda än tidigare, och det ursprungliga akterstaget tar i akterliket när man stagvänder eller gippar. I hårdare vindstyrkor smiter seglet visserligen förbi på något sätt, men då med risk för skador på såväl akterlik som på lattfickor och snörplina. I lättare vind kan det däremot bli stora problem att ens få ett storsegel med större akterrunda att passera förbi ett traditionellt akterstag.

Att montera en akterstagslatta uppe i masttoppen kan vara en lösning på det problemet. Akterstagslattan är precis som seglets lattor tillverkad av spänstig glasfiberarmerad plast, kraftig nog att lyfta ett icke ansatt akterstag utåt och uppåt, så att storseglet kan passera utan att fångas upp. Längd och tjocklek på akterstagslattan anpassas efter båt­storleken för att ge tillräcklig lyftkraft. Till en 30-fotsbåt räcker en dryg meters längd, medan en 40-fotare kräver nästan det dubbla. 

Det underlättar förstås också om akterstaget är tillverkat av lätt och stark dyneemalina istället för av vajer, och om eventuella tunga vajerblock byts ut mot lätta lågfriktionsringar av aluminium. Då blir ju hela paketet lättare för lattan att lyfta.

Akterstagslattor fungerar väldigt väl på partialriggade båtar, alltså med exempelvis 7/8-dels-­ eller 9/10-­delsriggar med markant bakåtsvepta spridare. Då står masten ­hyfsat stadigt även utan stagning akterut, och akterstaget ­används huvudsakligen för att aktivt böja masttoppen i syfte att ­förändra seglets form. Däremot kan akterstagslattor inte användas alls på mastheadriggade båtar, där förstagets höga infästningspunkt kräver ett akterstag som matchar med mer eller mindre konstant anspänning. Om du har ­kolfiber- ­eller aluminiummast spelar däremot ingen roll alls. Rådgör gärna med din riggare eller segelmakare om vilken akterstagslatta som passar just din rigg och ditt ­storsegel bäst.