Båtnytt

Unik Mahognyraket

Artur Wickman var den briljante amatörbåtbyggaren som göt blykölar i köksträdgården och månade om att barnvagnarna skulle rymmas ombord.
Vi tar en tur med Sofia, hans K-märkta
mästerverk från 1965.

Unik Mahognyraket
Sofia är byggd av en enda stock afrikansk mahogny // Foto: Båtnytt

 

Toröfjärden, Nynäshamn. Plötsligt sliter en vindby tag i seglen och vi kränger åt babord. Lennart och Irene Hägre skotar vant hem tills loggen visar sju knop och skummet fräser om den spolformade stäven. I år firar de 42 år med kustkryssaren Sofia, som de vårdat, kappseglat och uppfostrat en familj i.

Med sina spolformade linjer och speciella överbyggnad är Sofia en unik båt, sprungen ur en egensinnig båtbyggares penna. Artur Wickman var den självlärde segelbåts­konstruktören som byggde långsmala, originella skärgårds­kryssare hemma på villatomten i Nynäshamn. Efter att ha snickrat segelkanoter och mindre skärgårdskryssare byggde han på 1960-talet Sofia som semesterbåt åt sig och frun Hildur. Med en längd om hela 13 meter och ett skyddande doghouse skulle båten funka som snabbseglande sommar­stuga på sjön.

Vid sjösättningen fick han hjälp av nyfikna frivilliga från den lokala segelklubben att flytta Sofia till vattnet. Bland hjälparna fanns den då 19-årige Lennart Hägre, som med beundran följt Arturs byggen.

– Alla seglare som kunde i Nynäs hjälpte till att baxa ut båten, som stack ut från tomten. Jag var ganska ny inom segling och seglade kanot och hade förstås sett Arturs kanoter, berättar Lennart.

 

 

Artur Wickman var vid den här tiden Nynäshamns ­segelsällskaps stora celebritet. Han var timmermannen och uppfinnarjocken som hade helt egna idéer om hur en segelbåt skulle se ut. Sammanlagt byggde han sju båtar där aerodynamik och komfort stod i fokus. Många snickrades i trädgården där Artur göt blykölarna i ­grävda ­gropar. Segel sydde han vid köksbordet och beslagen till riggen smiddes av kompisar på Televerksfabriken ett ­stenkast bort.

Inspirationen till Sofia kom bland annat från Saabs strömlinjeformade bilar. Riggen ritade Artur själv och idéerna kom från långfärdsbåtar med rullsegel. Det skulle gå snabbt men vara bekvämt att segla. Sofia fick därför en unik rigg med fockspira i trä, precis som på ­segelkanoter. På spiran satt en liten rullfock på tio kvadratmeter. Dess­utom fanns ännu en gigantisk, 40 kvadratmeter stor rullfock på vajer. Artur kunde därför byta fock från sittbrunnen, precis som på en modern cruisingbåt!

 

Lennart och Irene har ägt, seglat och vårdat Sofia i 42 år. De planerar många år till i sin kluriga skärgårdskryssare

 

På denna tid var Sofia en gigant jämfört med de andra klubbmedlemmarnas Neptunkryssare och Folkbåtar, berättar Lennart. Kanske blev den trots finesserna för stor för den drygt 60-årige Artur Wickman och hans fru Hildur, som efter tio år med Sofia bestämde sig för att sälja och bygga en ny, mindre båt. 

 

Tack vare doghouse blir det god ståhöjd vid pentry och i salongen

 

Den lycklige köparen blev Lennart, som trånat efter ­Sofia ända sedan han baxat ut henne ur Arturs trädgård. Samtidigt som Lennart skrev på köpehandlingarna åkte frun Irene till BB för att föda parets andra son.

– Så det blev dubbel lycka, minns Lennart.

Under vår seglats utanför Torö är det lätt att förstå att Lennart och Irene behållit Sofia i 42 år. Sofia är en klurig båt med många smarta lösningar. Hon är visserligen bara 2,65 meter bred, men längden på 13 meter och den ovanliga styrhytten gör denna snabba kustkryssare till en skyddad, rymlig familjebåt. Under akterdäck ryms två sovande eller en barnvagn. Från sittbrunnens mahognybänkar har vi fri sikt ned i salongen och fram i förpiken. Lennart har ­under de 42 åren hunnit med några varsamma förbättringar: ett pentry på babordssidan och en toalett under en soffa. En kamin värmer styrhytten numera under kyliga höstseglingar. Under sittbrunnen sitter idag Sofias andra inombords­motor, den första satte Lennart in strax efter köpet. Artur Wickman var seglare av den gamla skolan och seglade utan.

 

 

Sofias speciella, aerodynamiska utseende kommer av att spanten fortsätter upp och också utgör däcksbalkar. Valdäcket, som konstruktionen kallas, är vanlig på Kosterbåtar men förekommer ytterst sällan på andra båtar. Bygg­metoden kräver skicklighet men ger ett enormt starkt skrov. 

Från sidan ser Sofia nästan ut som en motorbåt. Hon är betydligt högre i mitten än i för och akter, vilket beror på att Artur Wickman ville ha en praktisk båt med ståhöjd under sittbrunnstaket.

De aerodynamiska linjerna minner om 1930-talets racer­bilar, men så är Sofia också snabb. Wickmans egensinniga rigg är modifierad för att kunna bära ­spinnacker. I halvvind och sju-åtta meter per sekund hjälper den långa vattenlinjen Sofia att segla förbi många modernare båtar. 

– Vi kappseglade under några år och vann så lätt att LYS-talet höjdes. Sista året jag kappseglade låg det på 1,19. Då slog vi en Wasa 55 och när de krävde att LYS-talet skulle höjas igen lade jag av… 

Trots pensioneringen från tävlingarna seglar Artur Wickmans 55-åriga klenod många sjömil per år. Lennart och Irene, deras två barn och barnbarn turas om att familje­segla Sofia i Stockholms skärgård, längs Finland kust och utmed svenska kusten. Vintrarna går åt till att vårda den vitmålade skönheten, som bor i ett bekvämt båthus på parets tomt. Belöningen är den mässingsskylt vid mastfoten som talar om att Sofia numera är K-märkt av Sjöhistoriska museet. Ett erkännande för Lennarts och Irenes slit med lackpensel och slipklots, och en morot att fortsätta vårda Artur Wickmans mästerverk.

 

Vacker skapelse!
Ja
65
2
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!