Båtnytt

Stora båtar allt dyrare

Medan många konsumtionsvaror ­hållit priset eller blivit billigare under en tioårsperiod, har större båtar blivit ­rejält mycket dyrare.
Det visar Båtnytts ­undersökning.

Stora båtar allt dyrare
Båttillverkarna säljer få exemplar av många ­modeller istället för att sälja många exemplar av få ­modeller // Foto: Båtnytt

 

Fritidsbåtar har alltid varit en lyxprodukt, men det är en lyx som har blivit allt dyrare med tiden. För att rättvist kunna bedöma hur båtpriserna utvecklats, har Båtnytt jämfört vad sju långlivade modeller kostade år 2006 och jämfört det med vad de kostar 2018. Det visar sig att priset ökat i samtliga fall och i ett fall med över 50 procent. Vi pratar alltså om båtar som tillverkats i över tio år och där utvecklingskostnaderna borde vara täckta för länge sedan, men som ändå blir dyrare.

Här skiljer sig båtar från exempelvis bilar. Dagens Volvo V90 kostar ungefär lika mycket som företrädaren Volvo V70 gjorde år 2006. Detta trots att Volvo lagt miljarder på att utveckla en helt ny modell.

Varför?

Mats Ericsson på båtbranschens riksförbund Sweboat håller med om att priserna på båtar ökat generellt och ­menar att båtbranschen måste gå mot ökad standardisering för att fortsätta vara konkurrenskraftig.

– Bilar har ju nästintill blivit billigare. Vi jämförs ofta med bilindustrin, men den är ju hundratals gånger större. De har skalfördelar och tillverkar flera olika modeller på olika plattformar. Vi har envisats med att fortsätta göra små volymer på olika platser. 

 

 

Ryds 23 WA är den båt som ökat mest i pris i vår jämförelse. I katalogen Båtvärlden årgång 2006 är grundpriset listat till 423 000 kronor, vilket justerat för inflation blir 479 000 kronor i dagens penningvärde. Idag, tolv år senare, kostar en sprillans ny 23 WA från 733 000 kronor. Priset har alltså ökat med 53 procent.

Ryds försäljningschef Pelle Svensson:

– Först och främst beror det på materialet, plast och rostfritt har blivit dyrare. Men båten du kunde köpa 2006 var en väldigt enkel båt, dagens modell säljs totalutrustad med badbrygga, teak, pentry och navigator. Då gjorde vi dessutom 23 WA per år, idag gör vi kanske tio stycken. Blir det små serier blir det dyrt, säger han.

Att båtbranschen har problem med små serier håller Jan-Erik Viitala, vd på finska Axopar, med om. Axopar har gjort sig kända för sina nyskapande modeller och konkurrenskraftiga priser. Viitala menar att den stora orsaken till höga priser är de små tillverkningsvolymerna hos många tillverkare, vilket i sin tur kommer av att tillverkarna bygger för lika produkter.

– Vi har ett problem i Norden. Flera båtproducenter går för nära varandra, det orsakar en osund konkurrens. Istället för att en tillverkare koncentrerar sig på att göra en bra aluminiumbåt, en annan bygger fyra-fem meter stora styrpulpetbåtar och en tredje blir expert på bra coupébåtar i tio­metersklassen, är trenden att de stora båttillverkarna har en väldigt bred produktportfölj. Då blir kostnaderna väldigt höga för att hela tiden förnya många modeller, ­säger han.

Båttillverkarna säljer därför få exemplar av många ­modeller istället för att sälja många exemplar av få ­modeller, vilket skulle ge bättre lönsamhet och lägre priser, menar Jan-Erik Viitala. Som exempel tar han den våg av så kallade pilothousebåtar som kommit de senaste åren.

– Jeanneau var först med Merry Fisher och sålde en helsikes massa till Norge. Sedan började finska och norska tillverkare och till och med aluminiumbåtbyggarna göra liknande båtar. Så länge Jeanneau var ensamma på marknaden kunde de kanske sälja 50 exemplar. När det plötsligt var två tillverkare som gjorde reklam blev efterfrågan större men inte dubblerad, marknaden kanske ökade till 70 ­båtar. Då kunde varje tillverkare sälja 35 båtar. Sedan kom en tredje tillverkare med en pilothousebåt och i slutändan delar så många på kakan att alla säljer för få båtar för att ta hem utvecklingskostnaderna, säger han.

Hans råd till tillverkarna blir därför att sluta titta på konkurrenterna. 

– Fokusera på ditt kärnområde och utveckla produkter som du är bra på. Det är det enda sättet att få ned priserna, säger Jan-Erik Viitala.

 

 

Båtnytts genomgång visar också att båtar som tillverkas i stora serier i vissa fall blivit billigare eller hållit priset. Ett exempel är roddbåtar. Storsäljaren Terhi 440 kostade 19 980 kronor 2006, vilket blir 22 646 kronor i dagens penning­värde. Den moderna efterföljaren Terhi 400, som testas på sidan 30 i detta nummer, kostar faktiskt mindre – bara 19 000 kronor.

Jag ska köpa båt 2018
Ja
14
99
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!