Maribot Vane har en unik rigg som trimmar sig själv // Foto: KTH

Artiklar

Maribot Vane – ska kunna segla autonomt en månad

Utrustas med AI och datorseende.

Text: Martin Strömberg • 2018-04-11 Uppdaterad 2021-06-09

Forskare och studenter från flera olika universitet arbetar just nu med ett projekt med en självseglande båt som man döpt till Maribot Vane.

Under ledning av Jakob Kuttenkeuler, professor på Centre for Naval Architecture vid KTH, utvecklar man båten som bland annat fått en unik rigg som trimmar sig själv.

– I en vanlig båt måste man ju hela tiden dra i snören och tampar för att justera seglet mot vinden. Vi låter vinden själv trimma riggen genom att masten är fri att snurra som den vill, och ställer sig rätt relativt vinden med hjälp av en separat styryta eller fena. Det är en helt ny typ av seglingsteknik som blir nödvändig när man seglar obemannat, säger han till nyteknik.se.

Nu arbetar man med nästa steg: att ge Maribot Vane artificiell intelligens och datorseende.

– Hittills har vi testat att den kan hålla kompasskurs och vindriktning. Nu jobbar vi med att den ska kunna segla i okänd terräng: upptäcka hinder som grund, öar, andra fartyg och så vidare, säger Jakob Kuttenkeuler.

 

Maribot Vane – ska kunna segla autonomt en månad
Foto: KTH

Man är fortfarande på researchstadiet när det gäller vilken teknik man ska välja, och Jakob Kuttenkeuler medger att utmaningarna är stora.

– Bara navigationen är ett pyssel i sig. Hur ska vi få den att förstå när den seglat in i en vik, exempelvis? Och ruttoptimeringen kompliceras av att den måste kunna anpassa sitt vägval efter vind- och vågförhållanden. Båten måste också kunna värdera, och inse när förhållandena är sådana att just nu är det inte lönt att försöka ta sig härifrån till dit, det är bättre att vänta ett tag.

I slutändan är målet att bygga en segelbåt som klarar sig själv i minst en månad, i vilket väder som helst. Och användningsområdena är många enligt projektledaren.

– Det finns massor av människor som vill mäta saker till havs: klimatforskare, militärer, biologer, meteorologer, med flera. Men att hyra ett stort fartyg kostar mycket pengar, och det är inte alltid en liten forskargrupp har råd med det. Att beställa en sådan här båt kanske kan komma att kosta lika mycket som en dagshyra för ett större fartyg. Det blir möjligt att skaffa flera stycken, kanske skicka ut ett helt kluster för att göra synkroniserade mätningar, med mera. I grund och botten handlar det om att öka mängden mätdata.


Text: Martin Strömberg • 2018-04-11
ArtiklarBåtnyttBåtnytt
Scroll to Top