Båtnytt

TEST: SEAir på Zodiak 5,5

Världens första foilande ribb

TEST: SEAir på Zodiak 5,5
Ribben visar sig dessutom gå stabilt, även med ojämn viktfördelning ombord // Foto: Anna Sandgren och SEAir

Sedan SEAir grundades för drygt åtta år sedan har man haft inställningen att få i stort sett alla båtar, oavsett storlek och framdrift att foila. Det franska företaget gjorde sig ett namn inom internationella regattakretsar genom sina specialanpassade foils (bärplan) till segelklassen Mini-650.

Deras foils visade sig vara märkbart mycket stabilare och effektivare än konkurrenternas.

Efter framgången satsade SEAir vidare och började utveckla bärplan även till mindre motorbåtar genom att inleda ett samarbete med Zodiac Nautic. Att satsa på foils till ribbar med en hård botten är ett smart drag, eftersom den här typen av båtar är bland de som säljs mest runt om i världen. Sedan ett drygt år kan SEAir stoltsera med att vara först i världen att få en ribb att foila. Företaget har provat sina foils på motorbåtar i olika storlekar och med olika motorstyrkor. Jag fick chansen att testköra en foilande Zodiac rib på 5,5 meter, en onekligen både utmanande och rolig upplevelse.

 

De två foilsen/bärplanen på vår testbåt skyddas och döljs i lådor som i sin tur är inbyggda i ribbens skrov (den hårda delen) på styrbords- och babordssida. På vår testbåt sänks och höjs bärplanen elektriskt, men det går också att få med manuella reglage.

I infällt läge följer bärplanen skrovformen och sticker alltså inte ut från skrovet. Det gör att de skyddas bättre från yttre påfrestningar vilket bland annat underlättar vid tilläggning längs med en brygga eller kaj. Dessutom är det snyggare rent visuellt. Det aktre bärplanet är placerat direkt på utombordaren och överlag stjäl bärplanen lite plats från ribbens inre utrymmen, vilket helt klart är en fördel på en så här pass liten ribb som 5,5 meter.

 

Och det är just det som är grejen här, vår testbåt är helt klart den minsta ute på det vågrika vattnet utanför Cannes. Och i normalfallet skulle det inte vara det minsta behagligt att susa fram i 40 knop.

Det är visserligen inte särskilt bekvämt nu heller.

Däremot är det möjligt och uthärdligt – och framförallt har jag riktigt roligt.

Vid cirka 12 knop börjar båten att resa sig ur vågorna. Vi kommer upp cirka 15 centimeter över vattenytan och jag konstaterar att vi nu faktiskt foilar. Att köra rakt fram mot vågorna går utmärkt och båten är lättstyrd. Däremot är känslan i sidsjö något vinglig till att börja med, men jag kommer snabbt in i körstilen. Den påminner om att segla jolle och du får helt enkelt vara med i matchen och läsa av vågorna innan de når dig.

Hur högt båten foilar beror på fart och hur djupt du väljer att sänka bärplanen. Även här gäller det att läsa av situationen och vara aktiv bakom ratt och reglage.

 

Stäven reser sig först högt ur vattnet, men sedan i takt med att farten ökar stiger också resten av båten. Vi skakar till några gånger och sedan hittar båten sin säkerhet och vi foilar i en jämn och stabil höjd. Att det sitter personer på de främre sätena spelar ingen roll för gången. Det är en stor skillnad jämfört med om vi hade kört en lika liten båt utan bärplan och haft personer på fördäck. Ribben visar sig dessutom gå stabilt, även med ojämn viktfördelning ombord.

Det händer i stort sett ingenting alls när vi i foilande läge ber medpassagerarna sätta sig på styrbordssidan för att provocera balansen. Ribben fortsätter ligga vågrätt i sjön.

Det är nästan som att sväva fram och känslan är riktigt häftig och kryddas ytterligare av att vi nu kan nå betydligt högre fart än vad som annars varit möjligt med tanke på våghöjden som med råge når 1,5 meter. Det är verkligen inte så att ribben inte har någon kontakt med vågor, - att vi inte känner av vågorna, för det gör vi så klart. Däremot känns småvågor knappast alls. Högre vågor träffar ribben mer uppifrån och sällan från sidan, det gör att vågornas påverkan blir lägre än en motsvarande rib utan bärplan.

Det är fullt möjligt att göra skarpa svängar i foilande läge.

 

Tyngden vilar på de tre bärplanen och skrovet lättar helt från vattenytan. Det är en visserligen en klar lutning mot aktern. Det är alltså akterpartiet som har den första kontakten med vattenytan. Något som blir extra tydligt när jag drar ner på hastigheten. Enligt SeaAirs egna mätningar bidrar bärplanen till att öka topphastigheten på vår testbåt med 6 procent och minska bränsleåtgången med hela 25 procent. Dessutom kommer båten upp i plan 33 procent snabbare än utan bärplanen. En annan fördel är att vattensprutet runt båten minskar och vi sitter helt torrskodda ombord.

Det är en häftig tanke att i stort sett alla ribbar skulle kunna utrustas med bärplan och tänk vad coolt det vore att foila fram med en elmotor i aktern. Det finns dock ett aber; priset. Innan SEAir kommit upp i serieproduktion kostar bärplanstillsatsen 18 000 Euro.

 

Ubercool.
Ja
40
4
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!