Peter Lindberg (t.v) och Floris Marseille visar upp ett par av dyrgriparna man bärgat ur Kyros // Foto: Ocean X

Artiklar

Hittade konjak värd miljoner i Ålands hav

"Ett realistiskt pris är 50 - 100 000 kronor per flaska"

Text: Martin Strömberg • 2019-11-14 Uppdaterad 2019-11-14

 

Våren 1917, under första världskriget, stävade det svenska ångfartyget S/S Kyros mot ryska Petrograd (nuvarande S:t Petersburg). En stor del av lasten bestod av fransk finsprit, möjligen avsedd för kretsen kring Rysslands siste tsar Nikolaj II.

Isförhållandena var mycket svåra och ångfartyget hade stoppat vid iskanten norr om Åland där det upptäcktes av den tyska ubåten UC-58 (Karl Vesper).

Enligt ubåtskaptenen fanns det smuggelgods ombord och han beslutade att sänka Kyros.

Besättningen fick flytta över till ett annat skepp i närheten och kunde välbehållen återvända hem.

Redan för 20 år sedan fann Ocean X Team platsen där Kyros vilar sedan den 19 maj 1917 på 77 meters djup. Men av olika skäl har arbetet med bärgningen av lasten dröjt.

En orsak är att platsen och vraket under årens lopp plattats till av fisketrålar. Till slut blev det för farligt att låta dykare försöka bärga lasten på grund av risken att fastna i nätrester.

Inte förrän Ocean X Team anlitade det internationella bärgningsfartyget Deepsea Worker lyckades operationen, i samarbete med det isländska företaget Ixplorer Ocean Research.

Med Deepsea Workers specialrobotar gick det att förra månaden få upp 600 flaskor konjak (50 lådor med tolv flaskor) och 300 flaskor likör (15 lådor med 20 flaskor).

– En extrem bärgning, säger Peter Lindberg i Ocean X, enligt TT.

De välkorkade pavorna låg prydligt skyddade av halm. Konjaken är från De Haartman & Co, en tillverkare som inte längre finns. Likören är klassisk Bénédictine, ett märke som i dag säljs av Bacardi.

– Vi har skickat enstaka flaskor till analys i Sverige och Moskva. Resten förvaras mörkt, fuktigt och svalt på hemlig ort, säger Peter Lindberg som ännu inte smakat på spriten.

Han har försökt få fram ett ungefärligt värde på spriten och talar om “makalösa indikationer” hittills.

– Man får ta allt med en nypa salt. Men ett realistiskt pris är 50 000–100 000 kronor per flaska konjak och kanske 10 000–20 000 kronor per flaska likör.

Om det stämmer skulle ett belopp runt 30–60 miljoner kronor kunna dras in. Men det är svårt att sia om vad intäkten slutligen blir. Och Deepsea Worker-ägaren ska ha halva vinsten.

Hur försäljningen ska gå till är ännu inte bestämt. Troligtvis kommer inte hela partiet auktioneras ut på samma gång, enligt Peter Lindberg.

Vraket ligger på internationellt vatten i den finska ekonomiska zonen. Därmed har vem som helst rätt att bärga last från vraket.

– Det kommer säkert att dyka upp personer i Finland som påstår att de har hittat Kyros före oss och att vi har bärgat från deras vrak. Men vi har inte brutit mot några vraklagar, säger Peter Lindberg.

Risken – ur hans synvinkel – finns att en sådan eventuell tvist hamnar i en internationell sjörättsdomstol.

Dykaren Peter Lindberg var 1997 med om att bärga cirka 2 200 champagneflaskor från vraket av fraktskeppet Jönköping som sjönk 1916. Den gången grumlades glädjen när, enligt honom, alltför många personer lade sig i och skapade problem kring försäljningen.

– Med åren har jag lärt mig att inte fira förrän det riktigt är över.

 

 

S/S Kyros

Ångfartyget Kyros byggdes 1859 i Motala och ägdes av ett rederi i Stockholm.
Det utgick från Stockholm till hamnar i Finland.

Längd: 39 meter.

Bredd: 6,5 meter.

Lastluckan på däck, genom vilken flaskorna bärgats, mätte 4 x 2,2 meter.

Vid sänkningen den 19 maj 1917 hade fartyget 260 ton i lasten, till största delen maskiner, verktyg, stål och annat tungt gods. 16 ton utgjorde ömtåligt gods, varav ungefär 2 ton sprit.

Befälhavaren på den tyska ubåten UC-58 beslutade att sänka Kyros med motiveringen att hon var lastad med smuggelgods. Sedan besättningen förts över till en närliggande båt öppnade tyskarna Kyros ventiler och apterade en sprängladdning i maskinrummet.

Källa: Ocean X Team och Wrecksite.eu


Text: Martin Strömberg • 2019-11-14
Artiklarpraktisktbatagande
Scroll to Top