Båtnytt

RESMÅL: Värmlands långa sjö

Fryken: Ett rogivande och överraskande resmål

RESMÅL:  Värmlands långa sjö
Fryken bjuder på en båttur genom rensrännor, mellan kräftburar och nära en ättestupa // Foto: Lars ERicsson

 

Söta fröken Fryken är i det här fallet nya, snabba motorbåten T-Rex med hemmahamn i Sunne. Det är i den vi ska få utforska Fryken tillsammans med hamnkaptenen i Sunne båthamn, Stig Jansson.

Han är värmlänning, infödd Sunnebo och kan sin Fryken utan och innan.

Sunne visar sig ha en förvånansvärt stor båthamn mitt inne i centrum. Här ligger gamla vackra träbåtar, moderna daycruisers, små fiskebåtar, klassiska snipor och andra övernattningsbara båtar. Det finns sjösättningsramp, latrintömning och en klubbstuga.

– Det är många som vill ha båtplats här, så vi har fått bygga ut med fler bryggor. Vi som tillbringar mycket tid här i hamnen märker av ett uppsving för båtlivet just nu, säger Stig.

Vi promenerar längs kanalen till Stigs nya och snygga T-Rex som är fastkedjad med ett ordentligt hänglås.

– Det är en trevlig hamnmiljö här inne i centrum, men tyvärr gör nog läget att det kommer fler ovälkomna gäster. Det har varit inbrott i några båtar, så jag är noggrann med att låsa, säger Stig, som varit ute många gånger med båten den här sommaren trots att vädret inte varit det allra bästa i Värmland.

 

Frykensjöarna är hemmavatten för ganska stora båtar // Foto: Lars Ericsson

 

Vi kastar loss och glider sakta längs sundet som delar Sunne på mitten och som leder ut till Mellan-Fryken. Sundet är smalt men djupt och längs vissa passager åker vi i rensrännorna som finns kvar efter flottningen av timmer.

Med motorbåt går det fint att glida under centrumbron, men segelbåtar tar sig inte förbi. De segelbåtar som finns ligger istället längre söderut i sundet. Stig berättar att bron en gång var öppningsbar men blev igensvetsad i samband med en renovering.

Vi passerar Sunnes nyaste strandnära bostadsområde med nybyggda arkitektritade villor och välskötta trädgårdar som sluttar ner mot vattnet. Det är grönt och lummigt längs stränderna hela vägen ut till mynningen där MellanFryken sträcker ut sig.

I Selma Lagerlöfs debutroman Gösta Berlings saga kallas Fryken för Lövens långa sjö. Och lång är den, Fryken, speciellt med tanke på att det inte är en utan tre långsmala sjöar som förbinds med varandra.

Övre Fryken sträcker sig från Torsby i norr till Sunne i söder.

 

En båttur längs hela det sammanhängande vattensystemet blir hela 40 distansminuter även om man åker rakaste vägen // Foto: Lars Ericsson

 

Mellan-Fryken från Sunne och vidare söderut till Nilsby, där Nedre Fryken tar vid. Kil vid den sydligaste delen av Nedre Fryken är sjösystemets sydligaste punkt.

En båttur längs hela det sammanhängande vattensystemet blir hela 40 distansminuter även om man åker rakaste vägen.

Selma Lagerlöf är inte den enda författare som hämtat inspiration ur den böljande naturen runt Fryken.

En tidig och kall vintermorgon åkte Astrid Lindgren tåg på Frykdalsbanan som går längs Övre Fryken mellan Torsby och Sunne. I ett brev beskriver hon gryningsljuset över Fryken som överjordiskt vackert och att hon där och då fick idén till boken om bröderna Lejonhjärta.

Och så förstås Thore Skogman med sina käcka toner om söta fröken Fräken ifrån Fryken, som lika envetet som Frykens småflugor sätter sig på huvudet.

Naturen är både vacker och fascinerande längs de långsmala sjöarna med vidsträckta skogklädda berg på båda sidor.

Sjöarna är bland de djupare i landet. Hela 135 meter uppmättes i Mellan-Fryken i samband med en tävling som Sunne båtklubb utlyste för att ta reda på det största djupet. Och höjdskillnaderna på land är ännu större. Tossebergsklätten, som ligger vid mitten av Övre Fryken, är hela 343 meter över havsnivån.

Vill man få en överblick över sjösystemet är utkikstornet på toppen att rekommendera. En extremt brant och slingrande asfaltväg ungefär vid mitten av Övre Fryken leder upp till toppen.

 

Sjön Fryken är egentligen tre sjöar som binds samman med smala sund // Foto: Lars Ericsson

 

Vattennivån i sjön varierar eftersom den är reglerad längre ner, men det är inget som märks under vår båttur. 

Vattnet är nästan kav lugnt och vid Malön stänger Stig av motorn. Det är så tyst och rofyllt det kan bli, och det är lätt att förstå att många uppskattar båtlivet här.

Men en molnig torsdag som den här, i mitten av augusti, är det folktomt både på vattnet och på Malöns sandstrand.

Eller tomt på levande själar åtminstone.

Ön har ett förflutet som avrättningsplats och ättestupa, så några oroliga själar rör sig nog i strandkanten oavsett om det är badväder eller inte. Under högsommaren ser det annorlunda ut, berättar Stig. Då kan det vara båtar nästan överallt från Sunne och söderut mot Rottneros.

Och Fryken är inte alltid så blank och stilla som nu. När det blåser upp blir det snabbt krabb och besvärlig sjö.

Historiskt sett har det varit flera våldsamma stormar på sjön. 1896 förliste passagerarångfartyget Freja af Fryken då hon hamnade i ett oväder med stormstyrka i vindbyarna. Freja gick i trafik på Frykensjöarna och transporterade både passagerare och gods. Den stormiga dagen 1896 var Freja på väg från hemmahamnen i Fryksta till Torsby då hon förliste i Bössviken och elva personer omkom.

 

Ångbåten Freja af Fryken är en skönhet som trafikerade Fryken redan på 1800-talet // Foto: Lars Ericsson

 

I nästan 100 år låg sedan Freja på Frykens botten innan hon hittades på 52 meters djup. Hon bärgades och Ångbåtsföreningen Freja satte igång med en omfattande renovering. 1997, nästan på dagen 100 år efter förlisningen, sattes hon åter i trafik för reguljära turer och charter.

I juni 2015 k-märktes hon av Sjöhistoriska museet i Stockholm.

Under färden på Mellan-Fryken stöter vi på någon enstaka båt och ser några utspridda gårdar och stugor i vikarna. Men mest är det obygd, skog, vildmark. Det är vackert och rofyllt att uppleva från vattnet, men det är verkligen glesbygd.

Vid en närmare titt på sjökortet får man känslan av att alla som en gång bosatt sig runt sjöarna har fått delar av den uppkallade efter sig. Här finns Pers udde, Patrons vik, Olssons badvik och Arvidstorpsviken.

Mer kända besöksmål är Sunne Vattenland strax söder om Sunne, ett stort lekområde med vattenrutschbanor, pooler, sandstrand och lekplatser. Ett annat är Kolsnäsudden, en klassisk folkpark med gästbrygga, restaurang och dansband.

 

Det var under en resa här vid Övre Fryken som Astrid Lindgren fick idén till böckerna om bröderna Lejonhjärta // Foto: Lars Ericsson

 

Det finns ett heltäckande sjökort över alla tre Frykensjöarna, och det är väl värt pengarna att skaffa inför en båttur på sjön. Sjökortet innehåller utöver sedvanliga uppgifter om djup, hamnar och farleder även detaljerade landkartor och intressant information om platser på land runt sjöarna.

Eftersom sjöarna är långsmala är de lämpliga för en färd i nord-sydlig riktning eller tvärtom.

Totalt är sträckan 80 kilometer på längden men bara tre kilometer på bredaste stället. Det går utmärkt att ta sig mellan de tre sjöarna med de flesta typer av motorbåtar. Det är cirka tre meter djupt i kanalerna i Sunne och Nilsby. Stigs T-Rex tar sig vart som helst mellan sjöarna, men oftast går turerna söderut och då gärna till Kolsnäsudden.

– Det brukar vara dans och musik i folkparken. Då är det trevligt att vara där, och så har restaurangen ganska bra mat.

Annars verkar båtlivet i Fryken inte gå ut på att åka till platser, utan båtarna används mer för att just komma ut på vattnet. Att bara glida omkring och njuta av naturen och tystnaden eller för att fiska.

Många av båtarna i Sunnes hamn har avancerad fiskeutrustning och Stig är själv en erfaren kräftfiskare. Han har fått fina fångster i Mellan-Fryken, både inne i själva kanalområdet mot Sunne och längre ut i vikarna.

När Stig pekar ut dem ser vi också de små diskreta frigolitflötena som märker ut kräftburarna i vassruggarna. Stig har sina favoritställen och han har känsla för kräftfisket, i fjol plockade han upp flera välfyllda burar.

Men var de bästa fiskeställena finns är det inte lönt att avslöja, säger han. Kräftorna flyttar ändå på sig år från år.

Fotnot: Texten är tidigare publicerad i Båtnytt 2018/4

Ja
9
0
Nej
Håll dig uppdaterad med nyhetsbrevet!