Fyra nya automatiserade elhybridfärjor i Stockholm

Fyra elhybridfärjor ska upphandlas till två leder i Stockholms skärgård: Den 1 100 meter långa Ljusteröleden och den 970 meter långa Vaxholmsleden.

Sommaren 2019 togs Tellus, den första svenska vägfärjan som kan drivas helt och hållet med energi lagrad i batterier, i drift i Gullmarsfjorden, men laddningsfrågan är ännu inte helt löst och därför används dieselmotorerna fortfarande.

De nya färjorna ska rymma 60 bilar och blir något mindre än Tellus, som tar 80 stycken.

Batterikapacitet och liknande specifikationer är inte något som Färjerederiet beslutar om. Det är upp till företagen som lägger anbud att lösa de ställda funktionskraven.

Ett av kraven är att färjorna bara ska behöva laddas vid en av angöringspunkterna på leden. Ett annat att de ska kunna laddas helt fullt på fyra minuter. Ett tredje är att de ska kunna köra fyra turer utan att batterierna töms helt, vid till exempel strömavbrott, berättar Erik Froste, rederichef på Färjerederiet, enligt nyteknik.se.

Färjorna kommer även att vara utrustade med dieselmotorer som backup. Men i stället för normala fyra motorer kommer bara två att behövas.

– Färjorna optimeras för ren eldrift. De ska gå 99,9 procent av tiden på el. Men det kan ju ske strömavbrott och ibland behöver vi köra till varvet, säger han.

Färjorna ska bli högt automatiserade av såväl säkerhets- som miljöskäl. Det ska räcka med ett knapptryck för att få färjan att kasta loss, köra till andra sidan leden (autocrossing), angöra (autodocking) och förtöja (automooring).

Varken Ljusteröleden eller Vaxholmsleden är enkla leder att automatisera färjetrafik för. Finlandsfärjor korsar Ljusteröleden och vid Vaxholmsleden brukar det under sommaren vara snudd på kaos, som Erik Froste uttrycker det.

– Vi hade kunnat välja Storsjön i Jämtland men valde medvetet att inte ta den enkla vägen. Detta är ett fullskaletest och oerhört spännande, säger han.

Det finns stora potentiella vinster med att automatisera, främst vad gäller energiförbrukning. De bästa befälhavarna kan köra färjorna med 30 procent mindre bränsleförbrukning jämfört med de som befinner sig i andra änden av skalan, säger han. Ett automatiserat system kan steg för steg lära sig att köra allt energisnålare.