Båtnytt

Anytecs karakteristiska, kantiga utseende sticker ut och båten får blickar i gästhamnen.

Anytec A23 – Hård på alla sätt

Den helsvetsade A23 är testets mest robusta båt. Tyvärr går denna tuffing också rätt hårt i sjön. Havet utanför Nynäshamn är sommar­blått, en stor kontrast mot när vi i ­januari körde Anytec A23 första gången. Då var himlen blygrå och på hemvägen föll snön över fördäck. Vågorna var långa och i dyningarna upplevde jag att A23 gick mjukt och harmoniskt.

Men denna dag, med krabbare sjö, känns Anytec A23 stötigare än både Buster och speciellt Nordkapp. När vi sätter 25 knops fart genom den krabba motsjön är ­färden jobbig för fotograf-Karl i aktersoffan. Min rygg ­räddas däremot av de fenomenala, dämpade stolarna med ­Öhlins-fjädrar som tar upp det allra mesta av skrovets stötighet. Stolarna är en nödvändighet för att två ska kunna åka bekvämt i båten.

 

 

Soffan är något trång, då kapellgaraget inkräktar på sittytan i ändorna. A23 bör beställas med tillvalet U-soffa, som dock kostar 24 800 kronor.

Anytec A23 har också, jämfört med konkurrenterna, en tendens att lätta från vågorna även med fören nedtrimmad. I nedslagen slamrar skrovet också på klassiskt alubåtsmanér. Bästa sättet att angripa den krabba sjön är att flyga över vågtopparna i 30-35 knop, men det kräver körskicklighet och visst mod från passagerarna. Maxfarten med den 225 hästkrafter starka Mercury Verado-motorn är 43 knop och motorn drar då cirka två liter per sjömil. De kompressor­matade Verado-snurrorna är kända för att vara törstiga. I bästa marschfarten, 27 knop, är bränsleförbrukningen drygt 1,3 liter per sjömil – drygt 30 procent mer än Yamaha- och Evinrude-motorerna på Buster och Nordkapp.

Men Anytec A23 har också många goda sidor. Båten är välbyggd. Det mesta, som knapar och räcken, är fastsvetsade och båten håller troligen närmast en evighet.

Säkerheten är hög. Vi bordar enkelt och tryggt förifrån tack vare två rejäla svetsade hajfeneräcken och ett halk­skyddat fördäck.

Den utmärkta stolen, hög vindruta och en liten kudde för gasarmen gör Anytecs förarplats till den bästa i testet.

Fördäck är mest en plats att stå på vid förtöjning, fiske eller dylikt. Här finns två mindre förvaringslådor för fendrar och tampar. Det är bakom den tvådelade, ytterst rejäla dörren till akterbrunnen som Anytecs passagerare trivs bäst.

Anytecs stora fördel är den höga och raka rutan som ger ett bra vindskydd för de åkande. Visserligen har varvet fallit för frestelsen att sänka rutan vid dörren för att få till det lätt arga utseende som är Anytecs signum, men det stör varken sikt eller funktion.

Från min fjädrade förarstol, som är klart bekvämast av stolarna i testet, är utsikten över vågorna suverän. Gasarmen vilar på en liten avlastande kudde. Under instrumentpanelen finns till och med ett fack att lägga solglasögon och mobilen i – synd bara att usb-uttaget inte sitter i närheten.

De grova svetsade räckena gör det enkelt att gå ombord i A23. För­brunnen är mest en yta att vistas på i lugn fart och när båten ligger still.

Vår testbåt rymmer fem personer, två på de utmärkta fjädrande stolarna och tre i den raka aktersoffan. Soffan kan, som tidigare nämnts i den här tidningen, förlängas med två sittdelar till en U-soffa. Det kostar 24 800 kronor men är att rekommendera eftersom den raka standardsoffan är relativt trång.

Överlag är sittbrunnen något trängre än den snudd på likadant möblerade Bustern men svängrummet är bättre än i den finessrika och med diverse solbäddar försedda Nordkappen.

Stuvutrymme för helgpackningen och matkassarna finns i aktersoffan och även pulpeterna, där luckorna är för små med tanke på det stora utrymme som faktiskt döljer sig inuti. Ankare och fendrar ryms dock fint i de stora ankarboxarna i aktern. Här hittar vi också den imponerande targabåge som funkar som radarfäste, wakeboardtorn och fäste för allehanda vattenleksaker.

Grundpriset för Anytec A23 med 225 hästar är 944 000 kronor. Med U-soffa och lite extrautrustning går båten på en miljon kronor, klart dyrast i testflottan. 

Utmärkta stolar med Öhlins-dämpning är standard ombord – och en nödvändighet för att kunna köra skrovet i högre vågor.