Båtnytt

Därför sågar forskaren dagens båtskrov

Dagens båtskrov lider av övervikt. KTH-forskaren Anders Rosén jobbar med bantningskuren som ska leda till lättare och bättre skrov i framtiden.

Därför sågar forskaren dagens båtskrov
I korridoren utanför forskaren Anders Roséns rum på KTH står skrovmodellerna i rader. Genom att exakt beräkna hur ett skrov påverkas av vattnets tryck hoppas han att framtidens båtar kan byggas lättare. Foto: Mikael Mahlberg/iStock

Över datorskärmen kör en animerad motorbåt i hög fart. Den träffar en våg, flyger upp i luften och landar sedan på den streckade linje som i datorsimuleringen betyder vattenytan. Det liknar en animation från den tecknade ­filmens barndom – men är i själva verket matematik i den högre skolan.

– Våra mest avancerade simuleringsmetoder är så datorkrävande att vi bara kan simulera ett enda vågmöte åt gången, sedan tar det stopp, säger Anders Rosén, teknologie doktor och expert på att banta båtar.

Simulering av belastningar i en skrovstruktur under ett vågmöte. Gula, gröna och röda delar utsätts för stor påfrestning.

Här, i ett tegelhus på  KTH:s campus vid ­Vallhallavägen i Stockholm, forskar Anders Rosén och kollegorna på institutionen Farkost och flyg på hur fartyg kan bli lättare. 

– En lättare båt har så många fördelar. Den klarar sig med mindre motor, eller så går den snabbare. Den blir mer ekonomisk att köra och påverkar miljön mindre. Den klarar också mer last, säger Anders Rosén.

Det första steget mot lättare farkoster är att ta reda på hur starka de behöver vara. För att veta det simulerar forskarna alltså hur snabba skrov går genom vågorna. Målet är att med datorernas hjälp skapa en modell över hur det evigt föränderliga havet slår mot botten och fribord.

– Vi måste kunna simulera väldigt många vågmöten för att kalkylera det värsta ett fartyg kan utsättas för under sin livstid, säger Anders Rosén.

Slutmålet är att kunna räkna ut exakt hur robust en båt behöver vara, redan innan varvet kapat till den första skrovplåten. För vad är det för idé att bygga en båt som är så kraftig att den pallar 40 knop i storm, om besättningen ändå måste slå av vid 15?

– Idag har båtbyggare svårt att få koll på vad skrovstrukturen utsätts för och bygger därför kraftigt. Strukturen har ofta långt kvar till bristningsgränsen men besättningen klarar inte påfrestningarna, säger Anders Rosén.

Nästa sida: Dagens skrov bygger på 40 år gammal forskning