Båtnytt

Så beter sig 705 Ranger i sjön

Vi befinner oss hos Marinexpo utanför Enköping, där Enduro 705 Ranger ligger nyplurrad för dagen. En tunn isskorpa täcker fortfarande Mälarens vatten, men sol och vind är på vår sida och efter en snabb genomgång kastar vi loss. Redan vid bryggan ger Enduron ett sportigt och snabbt intryck. Relingar och grabbräcken i mattsvart, samt orange Ranger-detaljer spär på kaxigheten och ger den ett råare uttryck än plastversionerna. Den toppmoderna tvåtaktaren, Evinrude 250 HO med direktinsprutning och 3,4 liters V6-block, mullrar lovande. Ute ur hamnen och med kusten på isfronten klar, skjuter jag fram reglaget. Båten svarar direkt. 

Planingströskeln är snudd på obefintlig, men så är också vår båt utrustad med största motoralternativet. Sugen på fart och vind i håret efter en lång vinter, låter jag ­Evinruden jobba upp sig på max. Vi forsar snart fram i en fart på över 50 knop. Som mest kommer vi upp i 51,9 knop i Mälarens söta vatten. Jag drar ner något på hastigheten, trimmar in och prövar att göra några skarpa girar för att testa greppet. Jag imponeras direkt av hur väl båten svarar, både på manövrar och genom att inte visa någon tendens att vilja sätta sig. 

Förarplatsen bjuder på god ergonomi, en rejäl vindruta som skyddar väl och en fungerande panel utan onödigt tjafs. ​

Hög fart till trots är färden överraskande lugn. När vi saktar ner och låter loggvisaren sjunka för att pendla ­mellan 25 och 35 knop, känns det förrädiskt nog nästan som om vi står stilla. Det här lär också vara den hastighet som de flesta 705 Ranger-ägare kommer att susa fram i. Här ­ligger den optimala marschfarten med en bränsleförbrukning runt 1-1,2 liter per sjömil och en ljudbild från Evinruden som ramar in utan att störa. Motorrekommendationerna ligger mellan 150 och 250 hästkrafter. För dig som gillar fart lär 150 hk bli för klent, aluminiumversionen väger mer än plastditon och skrovet är byggt för fart. Däremot ställer 250 hk en del krav på dig som förare, även om båten visar sig vara ytterst förlåtande och lättkörd. Närmar man sig farter över 50 knop gäller det att vara aktiv, både med blick och ratt. 

Båten i sig är, som brukligt i Nordkapp-sammanhang, välbyggd och tystgående. Inget sitter löst eller skramlar och fartljudet från vattnet är på intet sätt störande. Det som skiljer testbåten, Enduro, från Avant-versionen, är att Enduro är utrustad med en konsol, medan Avanten har en vindruta som täcker en större del av båten och därför ger bättre skydd mot vinddrag för en större del av besättningen. Bakom konsolen sitter jag och min passagerare bekvämt och väl skyddade. Styrningen svarar direkt, reglaget är rätt placerat och stolarna bekväma. Jag har god sikt och störs inte av några kanter eller lister oavsett körposition. 

En skillnad från plastversionerna är också att ­vindrutan positivt nog saknar den gröna toningen. Förarkonsolen är placerad något till styrbord, vilket gör passagen på babordssida tillräckligt bred för att man ska kunna röra sig enkelt ombord. På styrbordssidan finns också en smalare passage, men här lär den stormagade få dra ett djupt andetag för att obehindrat passera. I anslutning till förarplatsen leder en dörr in till ett separat toalettutrymme, som med fördel kan användas till stuv. Vår båt har en porta-potti, men det går också att få båten utrustad med spoltoalett.

Här sitter man gärna och njuter av eventuell värm. Soffan kan enkelt göras om till soldäck.​

Interiört är det delvis färgval och så klart detaljer som skiljer sig från glasfiberversionerna. I aktersoffan sitter tre vuxna bekvämt med rejäla rygg- och nackstöd. Ett bord med fyra infällda mugghållare trollas enkelt fram och förar- samt passagerarstolarna kan snurras runt för att skapa en matplats. I fören finns en rymlig L-soffa, som enkelt – och på sant Thorup-fiffigt manér – lätt görs om till en riktigt rymlig solbädd. Stuvfacken är riktigt stora och försedda med gasdämpning. I det långa facket längs med styrbordssidan sväljs det mesta från soldynor till packning och dynöverdrag. Inbyggda fenderhållare hjälper till att hålla ordning. I aktersoffans båda hörn går dynorna att vika undan för att blotta fack perfekta för att stuva undan förtöjningstamparna. Under ena badplattformen finns ytterligare stuvfack för tampar och ankare. För dig som är ute och åker i ruskväder går det snabbt att trolla fram ett kapell. Det döljer sig under en lucka direkt framför pulpeten. För oss tog det mindre än två minuter att fälla upp och fästa det – helt klart en förbättring i både smidighet och tidsåtgång mot vad många liknande båtar i segmentet erbjuder. 

Nästa sida: Värdig utmanare i aluminiumkampen