Krockkudde under vattnet kan rädda seglingssäsong

Plötsligt smäller det. Ljudnivå i segelbåten från direktträffen och rasslet från riggen är bara förspelet. I värsta fall kan det bli personskador och skador på kölinfästning. Sedan följer kanske en utebliven seglingssäsong och åtskilliga kontakter med försäkringsbolag och varv. För att slippa ovan problem, eller åtminstone en del av dem, är en lösning att montera på ett kölskydd på din segelbåt. Hittills har ett 30-tal segelbåtsägare nappat på lösningen.

– Det har visat sig att kölskyddet passar ett 60-tal segelbåtsmodeller och de flesta költyper. Men skyddet passar inte för alla bulbkölar, säger innovatören Torbjörn Eriksson på Svenska Koster.

Det var när Torbjörns bekant fick rejäla skador på sin segelbåt efter grundkänning sommaren 2002 idén växte fram. – Jag tänkte att det finns fendrar för att skydda skrov, varför har då ingen uppfunnit ett kölskydd? Jag sökte patent på skyddet och hade även åtskilliga kontakter med olika experter och materialtillverkare, säger han.

Kölskyddet är 80 cm lång 15 cm tjock. Produkten har en sammansättning av gummityperna EPDM och SBR. Skyddet monteras direkt på framkanten av kölen för att minska den maximala kollisionskraften vid grundkänning. I skyddet finns ett ihåligt utrymme som rymmer 0,7 liter vatten som vattenfylls vid sjösättning. När det blir tvärstopp komprimeras gummit samtidigt som vattnet i kölskyddet pressas ut genom två hål, på en tiondels sekund.

Förlängd bromssträcka

Anders Ulfvarson är professor i Marin konstruktionsteknik vid Chalmers i Göteborg och har stor kännedom om kölskyddet. – Vid 5 knop har kölen vid en direktträff på en grynna en stoppsträcka på cirka 1 centimeter, vilket motsvarar krossad sten på grynnan innan det tar stopp, säger han.

Är segelbåten däremot utrustad med ett välanpassat kölskydd kan uppbromsningssträckan förlängas med kölskyddets elastiska hoptryckning, från 1 centimeter till cirka 10 centimeter. – Då förlängs också den korta tid som det tar att bromsa upp kölen och båten med drygt tio gånger, säger Anders Ulfvarson. Då blir retardationen, som är proportionell mot uppbromsningskrafterna, tio gånger lägre och därmed kraften.

– Kraften ger ett moment som sätter igång rotationsrörelsen hos hela båten. Båtens masströghetsmoment motverkar rotationen. Momentet verkar på båten via kölinfästningen. Här kan påkänningarna ge sprickor. Med tio gånger lägre moment blir påkänningen cirka tio gånger lägre och risken för skada avsevärt lägre, säger Anders Ulfvarson.

Kölskyddet säljs enbart direkt av Torbjörn Erikssons företag i Uppsala. Varför finns inte kölskyddet monterat på nylanserade segelbåtar? – Arcona kommer att börja montera kölskyddet på sin 400-serie. I övrig har för jag diskussioner med de stora segelbåtstillverkarna i Tyskland och Frankrike, säger Torbjörn Eriksson.

Vilka konkurrerande lösningar finns det? – Sedan länge finns tre patent på andra kölskydd. Någon består av en inbyggd fjäder. Jag har synat marknaden noga, ingen av dem har kommersialiserats, säger han. Det är endast teoretiska lösningar.

Kölskyddsseglare ger tummen upp Inga försämrade segelegenskaper men skyddet är inte helt underhållsfritt. Det uppger tre seglare varav två har erfarenheter av att gå på grund med skydden. Användarna är nöjda med sina kölskydd visar en rundringning. En av de i särklass viktigaste frågorna är om skyddet påverkar segelegenskaperna negativt.

– Jag har seglat med kölskyddet under två säsonger. Jag kan konstatera att det inte finns några försämrade egenskaper alls när det gäller seglingen, säger Henrik von Hofsten som monterade kölskydd på sin 35-fots Albin Stratus.

Han har även två erfarenheter av grundstötning med skyddet på. Under en Finlandsseglats gick segelbåten först sakta på en bojsten i en gästhamn.

– Det blev en liten mjuk stöt. Andra gången var mycket värre. I fem knops fart studsade jag över en gryna. Trots händelsen blev det inte så mycket skrammel i riggen, definitivt inga obehagliga kolliderande ljud från skrov eller köl, säger Henrik von Hofsten.

När båten sedan torrsattes för vinterförvaring finns inga skador på skrov eller rigg. Däremot hade kölskyddet lossnat lite. – Jag tryckte in lite lim för att laga det, säger Henrik von Hofsten.

Vilka nackdelar finns det med kölskyddet? – Det som kan uppstå att man får spackla kring kölskyddet en del ibland även om man inte har gått på. Spackel på gummi kan lätt spricka. Så helt underhållsfritt är det inte, säger han.

Var det svårt att montera? – Nej. För en normalhändig båtägare är det inga konstigheter. Det krävs inga speciella redskap. Däremot var det en del jobb med spackling, säger han.

Kan slå sönder inredning

Håkan Lindahl har monterat ett kölskydd på sin Hanse 341. Han bedömer inte heller att skyddet påverkar seglingsegenskaperna. I år har han seglat cirka 2000 sjömil.

– Flera seglare borde använda kölskydd. Framför allt de som äger moderna serietillverkade båtar vilka vanligen har dåliga kölinfästningar. Vid en direktträff skadas inte bara kölinfästningen. Det kan slå sönder hela inredningen, säger han.

Under en motorgång i Götakanal i somras skrapade rodret på botten. När Håkan sedan tog upp båten i höstas såg han också att spacklet vid kölskyddet hade brustit.

En annan fördel att ha kölskyddet, menar Lindahl, är att många försäkringsbolag ger reducerad självrisk vid en grundkänning.

Även Anders Ulfvarson har kölskydd på sin Vindö 32 (29 fot).

– Jag uppskattar att ett kölskydd ökar båtens våta yta med cirka en procent och därmed ökar friktionsmotståndet lika mycket. Man kan då förlora lite fart på läns i låga hastigheter, under sex knop. På kryss bör man kunna vinna höjd på grund av mindre avdrift med ökat lateralplan till följd av skyddet, slutar han.

Viktiga tips när du monterar Det tar med torktider drygt en vecka att montera ett kölskydd. Torktiderna är a och o att ta hänsyn till. Jag klassificerar hela monteringsarbetet som medelsvårt.

För att nå ett bra resultat måste du ta hänsyn till torktider och dygnets skiftande temperaturskillnader när du lägger på epoxi, spacklar och limmar. När du lägger på epoxy skiljer det sig också beroende på költyp. Om du har en järnköl ska du lägga på minst fem epoxylager. Blyköl räcker det med ett till två lager. För bäst resultat ska du använda Lefant epoxiprimer, eftersom det med skyddet har testats i laboratorium under ett år.

Om du har blyköl är den bästa metoden för applicering med epoxiprimer en korthårig pensel som gör att färgen tränger ner i porerna, du stöter in epoxifärgen.

Om det är obehandlad plast på kölen (ej gelcoatyta) ska topcoat appliceras först eftersom Lefant epoxiprimer är lösningsmedelbaserad och passar inte att applicera direkt mot obehandlad polyesteryta. Du kan också använda West system som är lösningsmedelsfri. För obehandlad plast på kölen räcker det med en gång och sedan en strykning med Lefant epoxiprimer.

När det sista epoxylagret är lagt ska du vänta minst 24 timmar innan du påbörjar limningen av kölskyddet. Om kölskyddet ska limmas på Lefants epoxiyta tvätta ytan med ljummet vatten med en så kallad scotchbritesvamp. Är ytan däremot applicerad med topcoat ska du slipa ytan med 100-120 papper. Därefter ska topcoatytan avfettas med aceton som inte får innehålla olja, sedan ett lager epoxiprimer.

När du kommer till spacklingen (se steg för steg-anvisningen) går det inte att påskynda härdningen eftersom det gärna vill släppa från kölskyddet. Om du använder gummilim på kölskyddet för att spackla med måste du först behandla med primer M.

Om du skulle deformera kölskyddet vid grundstötning går det att reparera med samma lim som du tidigare använt. Då ska du rengöra alla ytor och applicera primer M. Låt torka i cirka 20 minuter och därefter spackla skadan med limmet.

För undertecknad tog det en vecka med torktider att montera skyddet. Jag klassificerar hela jobbet som medelsvårt.

Slutligen, när du tar upp båten med kölskydd, lägg aldrig en tvärgående regel under gummit. Använd hellre än längsgående regel som hela kölen vilar på.

Faktaruta

Av: Johan Cooke Foto: Johan Cooke & Torbjörn Eriksson