Artiklar

Övergivna båtar – ett vanligt problem på båtklubben

På landets många båtklubbar finns det gott om vanskötta båtar - ofta i trä - som har legat på land i många år, utan täckning och omvårdnad. Vissa av båtarna har ägare, andra inte. Vi tittar närmare på lagar och regler för båtklubbar som vill bli av med båtar som överges, förfaller och blir stående på land år efter år.

Text: Redaktionen • 2008-02-20 Uppdaterad 2008-02-20

Sveriges båtklubbar och speciellt deras styrelsemedlemmar får i sitt ideella arbete ofta tampas med medlemmar som inte tar sina åtaganden på allvar. Det vanligaste är att medlemmar uteblir vid städdagar, iläggning och upptagning, vilket självklart skapar irritation när deras båtar måste sjösättas och flyttas av andra klubbmedlemmar. Dessutom finns det nästan i varje klubb någon eller ett par medlemmar som struntar i att betala båtplatsavgiften gång efter annan. Till sist blir klubben tvungen att utesluta dem. Vi ska bland annat titta lite närmare på grunderna som klubben kan utesluta medlemmar på. Många klubbar dras också med uteslutna medlemmars båtar som blir liggande kvar på hamnområdet, i vissa fall år efter år. Här reder vi ut hur klubben kan gå till väga i dessa fall.

Vad lagen säger om båtklubbens rätt Om det finns problem av det nämnda slaget i just din båtklubb bör ni ta en ordentlig titt på hur klubbens stadgar är utformade. Många gånger beskriver de inte hur man tacklar uteslutningar och medlemmar som struntar i sina åtaganden.

Praktiskt Båtägande har pratat med Micke Hultin, jurist och skribent i tidningen. Han förklarar lite närmare vad lagstiftningen ger föreningar och klubbar för rättigheter och skyldigheter. Micke Hultin berättar att grundläggande för en förening är att den aldrig får vara diskriminerande gällande bland annat religion, hudfärg och kön. Föreningen kan däremot skriva in mycket hårda krav i sina stadgar. Det vanligaste kravet i en båtklubb är att alla medlemmar måste betala båtplatsavgiften. Det går också bra att skriva in att båten ska vara försäkrad och att medlemmarna ska hjälpa till med städning, hålla ordning på sina båtsaker, sköta täckning och följa allmänna ordningsregler. En båtklubb kan till och med skriva in i sina stadgar att alla medlemmar måste ha någon typ av nautisk kompetens eller liknande för att få ha båten på klubbens område.

Ett vanligt förfarande, då medlemmar underlåter att gå nattvakt eller delta vid städdagar, är att de får betala ett vitesföreläggande (en slags böter). Summan måste vara skälig, men kan uppgå till någon eller ett par tusenlappar per år, vid utebliven arbetsinsats. I vissa klubbar finns inte den möjligheten och då utesluts den medlem som gång efter annan uteblir.

Båtklubben/varvet och båtägaren kan i avtal ha reglerat vad som ska ske med båten om ägaren inte ställer upp med sjösättning eller hämtning utan lämnar båten på dess plats. En bestämmelse att båten utan vidare är förverkad i sådana fall stöter på hinder i avtalslagens 36 §, som bland annat avser just sådana förfalloregler.

Det händer att båtklubbar skriver i sina stadgar att en utesluten medlems båt och kvarlämnade saker tillfaller föreningen om medlemmen inte hämtar och flyttar dem inom överenskommen tid. Detta strider dock mot Avtalslagens 36 paragraf som säger att den typen av villkor är oskäliga och därmed ogiltiga. Istället bör båtklubben ansöka om handräckning via Kronofogdemyndigheten, vilket vi snart ska berätta mer om.

Uteslutning av medlem Om en medlem vid upprepade tillfällen inte följer de bestämmelser som gäller, finns det skäl för uteslutning ur klubben/föreningen. Med tydliga stadgar blir det inga större tvivel om var gränsen går. En medlem som betalar båtplatsavgift men inte uppfyller övriga krav som ställs i klubbens stadgar kan alltså uteslutas.

Det viktigaste är dock att styrelsen ser till att meddela medlemmen om uteslutningen både skriftligt och muntligt. Ett telefonsamtal kan vara svårt att bevisa och ett brev som skickas kan förbli oläst om personen har flyttat och vidaresändning saknas. Alltså: meddela alltid medlemmen muntligt och skriftligt.

Ge också medlemmen chans att flytta sin båt och sina tillhörigheter och ge honom/henne en tidsfrist som är skälig. Viss hjälp med upptagning eller möjligen iläggning kan också underlätta och bidra till att ärendet går fort att avklara.

Handräckning Det är tyvärr inte ovanligt att klubbstyrelsen stöter på patrull efter en uteslutning. Här är ett exempel på ett väldigt struligt ärende vid en båtklubb någonstans i Sverige. En styrelsemedlem i båtklubben berättar:

-Vi hade en medlem som låg vid en av våra bryggor. Det började med att han inte betalade avgiften, varken för sommar- eller vinterplats och båten låg alltjämt i vattnet. Anledningen till att han inte betalade var att han inte ansåg sig ha fått något inbetalningskort från båtklubbens styrelse. Styrelsen menar att man givit honom både inbetalningskort och kontonummer som han kunnat betala in avgiften på. Under två år låg båten i vattnet på detta sätt och syrelsen ringde och pratade med medlemmen och uppmanade honom att betala sin avgift. Inget hände och efter två år tog klubben beslut om att utesluta medlemmen. Därefter ansökte klubben om handräckning hos Kronofogden som utredde ärendet och gick på båtklubbens linje. Den före detta båtklubbsmedlemmen blev ålagd att flytta sin båt. Han svarade med att överklaga beslutet och ta det vidare till Tingsrätten. Tingsrätten dömde till klubbens fördel och än en gång blev han anmodad att flytta båten. Även denna dom överklagade han och ärendet gick vidare till Hovrätten. Hovrätten dömde till klubbens fördel och den före detta medlemmen fick slutligen betala många tusen kronor i rättegångsavgifter, kronofogdekostnader och dessutom fick han betala en sommar- och en vinterplats till klubben. Nu, fyra år efter det att krånglet började, har den före detta medlemmen flyttat sin båt.

Klubben gjorde allt i rätt ordning och i den här typen av fall ska klubben/föreningen vända sig till Kronofogdemyndigheten för att få hjälp med så kallad Handräckning.

Handräckning sker på följande sätt: Båtklubben kan söka handräckning hos Kronofogdemyndigheten om en medlem eller icke medlem inte flyttar eller sjösätter sin båt enligt stadgarna. Blanketten som används heter Ansökan om betalningsföreläggande/vanlig handräckning och finns på Skatteverkets hemsida, www.skatteverket.se. Uppgifter om sökande och svarande fylls i, liksom skälet till att man söker handräckning. I det här skedet behöver den sökande inte bevisa något, Kronofogden godtar påståendet och startar en utredning. Om Kronofogden går på båtklubbens linje kommer den före detta medlemmen att brevledes delges beslut om att han/hon ska flytta båten från klubben. Ibland är det svårt att nå personer för delgivning, men kronofogden har som mål att handlägga och utreda alla ärenden inom en tremånadersperiod. Om båtägaren bestrider Kronofogdens beslut går ärendet vidare till Tingsrätten. Ett utslag från Tingsrätten brukar sluta i en förflyttning av båten, det är ovanligt att ärenden av detta slag går vidare. Det är Indrivningsenheten vid Kronofogdemyndigheten som verkställer beslutet. I vissa fall kan den förmå båtägaren att själv flytta båten, annars ombesörjer Indrivningsenheten förflyttningen. Om båten har ett värde kan den auktioneras ut via Kronofogdemyndigheten. Försäljningssumman går till att betala vad ärendet har kostat hos Kronofogden, eventuella rättegångskostnader och utlägg och kostnader som båtklubben har haft i samband med ärendet. I sista hand får den forne båtägaren pengar som eventuellt blir över. Om båten snarare är ett vrak utan värde får ofta båtklubben tillstånd av Kronofogden att forsla bort, skänka bort eller hugga upp båten.

Egenmäktigt förfarande Flera båtklubbar som vi har pratat med är oroliga för att göra sig skyldiga till egenmäktigt förfarande om de flyttar eller sjösätter en båt som står i vägen för verksamheten.

Så här berättar en ordförande i en Stockholmsklubb: En av klubbens medlemmar hade under en längre tid inte betalat båtplatsavgiften i klubben. I juni 2006 blev medlemmen meddelad att han uteslutits, och blev ombedd att flytta sin träbåt från klubben. Han fick en månad på sig. I augusti låg hans båt fortfarande kvar på land. Hamnplanen skulle grusas och göras i ordning under augusti månad vilket betydde att inga båtar kunde bli kvar på land. Den uteslutne medlemmen meddelades att hans båt skulle sjösättas för att få den ur vägen om han inte kom och forslade bort den själv. Inget hände och båten sjösattes av de andra medlemmarna.

Vid vårt samtal med båtklubbens ordförande, i slutet av november, ligger båten fortfarande kvar i vattnet och ägaren hade inte hörts av. Ordföranden suckar uppgivet och förklarar att båten får ligga där den ligger i vattnet och i värsta fall kommer den att frysa fast i isen om ägaren inte gör något.

Hugo Tiberg, professor i sjörätt, har tittat på de lagar och regler som ska användas för övergivna och ”kvarglömda” båtar på till exempel båtklubbar. Frågan är om klubben med den sjösatta träbåten gör sig skyldig till egenmäktigt förfarande. Så här förklarar Hugo Tiberg saken:

En båtklubb har rätt att flytta, sjösätta och till och med flytta ut en båt från klubbområdet om den står i vägen för verksamheten. Men det är viktigt att egendomen, i det här fallet båten, inte utsätts för fara och större risk än där den tidigare stod.

I fallet med den sjösatta träbåten utsätts den förstås för risken att frysa fast och kanske till och med sjunka. Hade inte båtägaren meddelats och givits chans att själv flytta båten eller sjösätta den, hade båtklubben direkt gjort sig skyldig till egenmäktigt förfarande.

Nu är båtägaren med på noterna och är ansvarig om båten skulle sjukna eller skadas av isen där den ligger. Men något som är viktigt att känna till är att en båtklubb, trots ett okej från båtägaren, kan bli ansvarig om en skada uppstår då båten flyttas runt på uppläggningsplatsen eller sjösätts.

Praktiskt Båtägandes egen jurist Micke Hultin förtydligar: Om klubben själv flyttar båten och skadar den, blir klubben sannolikt ansvarig OM inte stadgar och ordningsregler lägger ansvaret på båtägaren, det vill säga båtägaren bryter mot dessa. OM klubben visat tillräcklig aktsamhet, KAN klubben undgå ansvar. Vid vårdslöshet och oaktsamhet blir klubben sannolikt ansvarig oavsett stadgar. Flytt bör ske genom handräckning av kronofogden.

Micke Hultin förklarar vidare att om medlem eller före detta medlem blir oense med sin klubb om vem som bär ansvar för en skada, behöver han inte sätta igång en lång rättslig process mot klubben om han är försäkrad. Försäkringsbolaget gör upp skadan med båtägaren och återkräver sedan antingen klubben eller dess försäkringsbolag, om klubben anses ersättningsskyldig. Det är alltså sällan som båtägaren/medlemmen behöver driva en skadeståndsprocess mot sin klubb.

Känd ägare – båten ligger på land Många båtklubbar undrar om de får sälja en båt som en medlem övergett och inte brytt sig om på flera år. Svaret är nej, även om ägaren inte synts till på mycket länge. Ärendet måste gå genom Kronofogden och via offentlig auktion, där Kronofogden får söka upp ägaren och sedan se till att han/hon får ut försäljningssumman efter att skulder och kostnader betalats.

Okänd ägare – båten ligger på land På flera båtklubbar vi pratat med finns det gamla ”vrak” som ligger på land sedan många år. Ingen minns eller vet vem som är ägare. Båtklubben har rätt att flytta undan båten om den ligger i vägen för verksamheten, men om den i samband med flytten skadas kan båtklubben den bli skadeståndsskyldig om en ägare till båten plötsligt dyker upp. Även om båten har varit övergiven i många år får klubben inte avyttra den. Istället måste man göra en anmälan om hittegods hos Polisen. Ett meddelande om att anmälan är gjord ska sättas väl synligt på båten så att en eventuell ägare kan höra av sig. Efter tre månader tillfaller båten anmälaren, i det här fallet klubben. Det kan i vissa fall innebära en vinstaffär om båten är fin och kan säljas, men är det ett vrak är det inte lika kul att försöka göra sig av med den. I många fall huggs eller bränns båten upp.

Okänd ägare – båten ligger i vattnet Ett annat exempel är okända båtar som förtöjs vi båtklubbens brygga och sedan överges. Ingen ägare syns till och det finns ingen att kontakta. Båtklubben har rätt att flytta undan båten om den ligger i vägen för verksamheten, men om båten i samband med flytten skadas kan båtklubben bli skadeståndsskyldig om en ägare till båten plötsligt dyker upp. En övergiven båt i vattnet ska rapporteras in. Om den ligger i vattnet i Saltsjön betraktas den som sjöfynd och man anmäler fyndet till tull eller kustbevakning. Om båten ligger i vattnet i en insjö betraktas den i stället som hittegods och anmäls till Polisen. På båten ska man i båda fallen sätta ett meddelande som förklarar att båten är anmäld, så att en eventuell ägare kan höra av sig. Om ingen ägare dyker upp tillfaller båten upphittaren, i det här fallet båtklubben.

Juristen Micke Hultins bästa tips till båtklubben

Ta inte problem med till exempel övergivna båtar i egna händer. Kontakta Kronofogdemyndigheten, och i vissa fall Polis, tullen eller kustbevakningen och låt dem sköta årendet.

Skriv tydliga stadgar, ordningsregler och eventuellt uppläggningsavtal med medlemmen/båtägaren. Det kan vara praktiskt att kräva av medlemmarna att båten ska vara försäkrad, inte bara ansvarsförsäkrad, utan också mot skador på båten.

Kom ihåg att det inte är helt lätt att utesluta en medlem ur en ideell förening som båtklubben är. Det får inte ske godtyckligt, bara om medlemmen bryter mot stadgar och regler. En båtklubb är normalt öppen för alla som har båt.

Behöver din klubb hjälp med att skriva stadgar? Båthistoriska Riksförbundet håller som bäst på att utarbeta en mall för hur en båtklubbs stadgar bör se ut för att underlätta för klubben om en medlem inte följer överenskommelsen. Det går bra att kontakta Pelle Brandt på Båthistoriska Riksförbundet för mer information om den kommande stadgemallen, tel: 070-771 22 29. På Svenska båtunionens hemsida, www.batunionen.com finns redan ett dokument som ger grundformen för en båtklubbs stadgar. Dokumentet heter ”Ramstadgar för båtklubbar”.

Övergivna båtar – vad gäller? En arbetsgrupp bestående av representanter från Båthistoriska riksförbundet, Statens Maritima museer, Museiföreningen Sveriges Fritidsbåtar samt professor Hugo Tiberg (SXK) och advokaterna Per-Göran Traung (SBU & SSF) och Göran Collin (LSS) har utarbetat nedanstående översikt över vilka lagar och regler som gäller för övergivna båtar.

Av: Linda Linnskog Rudh


Text: Redaktionen • 2008-02-20
Artiklarpraktisktbatagande
Scroll to Top