151210.jpg

Artiklar

Bärgning eller bogsering- Du är skyldig att hjälpa till

Det ska inte hända, men händer ändå. Motorstopp, rigghaveri eller grundkänning. Plötsligt är båten inte längre manöverduglig. Man behöver hjälp - oftast med bogsering. Men det är inte bara att koppla en tamp och dra. Vi har saxat de bästa råden från Sjöräddningssällskapets instruktioner för bogsering, bordning och bärgning.

Text: Redaktionen • 2008-03-13 Uppdaterad 2021-06-10

Är man i nöd så gäller det att påkalla omgivningens uppmärksamhet. Den klassiska nödsignalen som består av att man höjer båda armarna upp och ner besvaras tyvärr ofta av oförstående vinkningar från passerande båtar. För att tydliggöra ens avsikter kan man bättra på uppmärksamheten genom vifta med ett par dynor eller andra saker i bjärta färger. Hjälper inte det kan man tända en rökfackla eller ett bloss.

Men om det inte finns andra båtar inom synhåll så får man ta till andra metoder. På vhf kan man ropa upp Stockholmradio på kanal 16, eller med mobilen ringa 112 och förklara sin belägenhet. Då gäller det att bestämma sin position innan man ringer, helst i longitud och latitud – där är gps:en till stor hjälp. Hann man inte ta ut positionen från sjökortet kan upplysningar som till exempel: “Söder om Storskär nära Klinten utanför Östbro” vara till stor hjälp. Vet man inte alls var man befinner sig så kan i vissa fall signaler både från vhf och mobiltelefoner pejlas in med ganska stor exakthet.

Behöver du hjälp?

Den hjälpbehövande kan förbereda sig genom att göra i ordning en bogsertamp. Inte bara lita på en knap, utan avlasta den på så många ställen som möjligt akterut eller förut – beroende på åt vilket håll bogseringen ska ske. Lämpliga punkter kan vara röstjärn, vinschar eller andra knapar ombord. Mindre lämpliga är master som står på däck, räcken och pulpitar. Tampen bör i görligaste mån arrangeras som en hanfot så att draget vid bogsering blir i båtens längdriktning.

Har man gått på grund så gäller det att konstatera att båten inte läcker. I sådana fall är det oftast bäst att låta den stå kvar och säkra den i görligaste mån i stället för att bärga båten av grundet då risken finns att den kan vattenfyllas och sjunka under bogseringen. Den nödställde bör oftast dras loss från motsatt väg till den som ledde till grundet. Om båten sitter hårt på så kan, i första hand segelbåtar, krängas av grundet genom att man tar hjälp av ett fall från masttoppen. Men det kräver en samordnad insats av minst två bärgare, en som lutar och en som drar, för att vara säker på att lyckas.

Väl på väg under bogsering måste den bogserade hålla sig så rätlinjigt bakom bogseraren som möjligt och med det egna rodret hjälpa till i eventuella svängar. I brist på roder kan även om motorn inte går drevet hjälpa till att styra. Här får man dock tänka på att stora svängar av den bogserade kan orsaka styrproblem hos bogseraren speciellt om den drivs av utbordare eller drev.

Allt det här är ganska enkelt i lugnt väder men dåligt väder kan komplicera situationen avsevärt. 

Enligt sjölagen är man skyldig att hjälpa en nödställd efter bästa förmåga, dock utan att själv hamna i svårigheter eller skapa risker för sin båt och besättning.

Underlåter en skeppare att erbjuda hjälp åt en nödställd kan han enligt sjölagens kapitel 20, paragraf 7 dömas till böter eller fängelse upp till två år. Så det är ett allvarligt brott att bara vinka och fortsätta sin färd.

Det första man ska göra är att konstatera behovet av hjälp. Är det fråga om en vanlig bogsering kopplar man på bästa sätt en bogsertamp till den nödställda och avlastar även på bogseraren tampen till så många punkter som möjligt. Att få över en tamp när sjön går grov kan vara nog så vanskligt. Bäst är kransa upp tampen rätt och kasta den med vinden.

För att bogseringen ska ske i rät linje är även här en hanfot den bästa lösningen. För att ge bogsertampen lite spelmöjlighet kan man på hanfoten sätta ett löst löpande schackel i vilken bogsertampen fästs. För en ryckfri bogsering bör tampen vara tillräckligt lång. Hur lång beror på rådande sjö. Ju högre sjö desto längre tamp behövs.

Justeringen av tampens längd sker enklast från bogseraren eftersom det kan vara vanskligt att på den bogserade göra operationen på ett smalt och halt fördäck. För bästa manöverbarhet bör bogsertampen fästas så nära bogserarens mitt som möjligt. Något som brukar vara ogenomförbart på andra fritidsbåtar än vattenskiddragare. 

Sedan gäller det att anpassa farten. Starta lugnt och sträck linan. När den bogserade rör sig lugnt och sakta kan man öka farten men det är onödigt att belasta motorn mer än nödvändigt. Den lämpliga hastigheten kan beräknas med hjälp av den bogserades vattenlinjelängd. En meters längd = en knop, fem meter = fem knop och så vidare.

För mycket gaspådrag skapar bara onödiga påfrestningar på förtöjningsanordningar och bogsertamp. Går det för fort kan den som blir bogserad hamna i okontrollerade svängningar som kan vara svåra att häva. Eller i värsta fall bli vattenfylld av akterifrån inbrytande sjö. Det är också viktigt att man har en bogservakt som håller ett öga på både tamp och på den som blir bogserad. Speciellt vid fartminskning är det viktigt att se till att man inte får in tampen i propeller eller styrsystem.

Skulle den bogserade båtens roder vara skadat och vilja styra åt något håll kan man bättra på situationen genom att hänga på ett drivankare. Drivankaret kan vara vad som helst som bromsar den bogserade och strävar till att hålla aktern i linje. En stor durk, madrass på tvären eller hopbuntade sovsäckar som vattenfyllda funderar som broms. Kajsa Vargs recept gäller även för drivankare!

Man kan också, i speciella fall, förtöja den nödställde långsides och fendra av ordentligt. Det är inte att rekommendera under sjögång men kan vara ett bra sätt att hjälpa ända in till kajen. Annars gäller det att släppa bogsertampen så att den före detta bogserade med vindens hjälp eller egen fart driver i land på lämpligt ställe.

När faran nu är över kan det uppstå olika uppfattningar om eventuell bärgarlön. Oftast räcker det med ett tack eller med en mindre gratifikation men om diskussionen börjar handla om stora pengar är det bästa rådet att låta försäkringsbolaget ta över.

Är man medlem i Sjöassistans eller i Sjöräddningssällskapet och blir hjälpt av någon av dem så är hjälpen gratis, i vissa fall med en övre gräns. För icke medlemmar gäller fasta prislistor. Mera info om medlemskap i dessa organisationer kan hittas på www.ssrs.se eller på www.sjoassistans.se.

Bärgning eller bogsering- Du är skyldig att hjälpa till

Denna båtägaren gjorde helt rätt efter en grundstötning. Båten tog in vatten, han körde då själv upp den på närmaste ö där den stod tryggt tills sjöräddningssällskapet kom och länspumpade. Ägaren var dock inte medlem i SSRS, så assistansen kostade honom 5 600 kronor.

Av: Peet Kokla FOTO: Sjöräddningssällskapet

Bärgning eller bogsering- Du är skyldig att hjälpa till Bärgning eller bogsering- Du är skyldig att hjälpa till


Text: Redaktionen • 2008-03-13
Artiklarpraktisktbatagande
Scroll to Top