151198.jpg

Artiklar

Träbåten – möjligt fynd för den händige

En funktionell Folkbåt med fyra kojplatser för under 20 000 kronor. Eller en skinande blank snipa för 40 000. Visst går det att fynda även inom båtvärlden.

Text: Redaktionen • 2008-03-26 Uppdaterad 2021-06-10

Dela båt och spara både pengar och tid

För den som oavsett ekonomiska eller expressionistiska skäl gärna vill ha träbåt, men inte tycker sig ha tiden, kan delägarskap vara en lösning. Jonas Lindkvist från Stockholm delar Mälar 30:a med sin pappa.

– Att äga träbåt är helt klart en vinst rent ekonomiskt. Samtidigt får du som träbåtsägare oerhört mycket mer positiv uppmärksamhet mot vad du skulle ha fått om du seglade en vanlig plastbåt. Känslan du får i en träbåt är helt annan. Dessutom menar Jonas att förhållandevis små båtar, som hans Mälar 30:a, också innebär små kostnader.

– Det finns inte så mycket som kan gå sönder, förutom segel och rigg. En träbåt är sällan utrustad med en massa tekniska prylar eller inombordare som kräver kylsystem med mera; saker som både kostar pengar och skapar onödig irritation när det inte fungerar.

– Träbåtar är generellt långsmala och därför förbannat fina seglare. Du får mycket segelbåt för pengarna till skillnad från en plastlåda i samma prisklass. Men för att trivas med träbåt måste du tycka om materialet och vara lite praktiskt lagd. Komforten är givetvis inte heller alltid den samma som på en modern plastbåt. Du får inte heller slappna av för mycket, utan måste ha ögonen med dig och vara observant på din båt och vilket skick hon befinner sig i. Hela tiden.

Jonas poängterar att det är bra att tänka sig för innan man gör de återkommande inköpen av lack, slippapper, bottenfärg med mera. Det går att handla billigt, bara man planerar och inte tror att allt går att finna i en och samma butik. Det gäller också att lära sig att planera och prioritera arbetet som ska utföras. Jonas Lindkvist och hans far börjar redan runt jul med att slipa hela båten. Men, som han säger, det är en fråga om ambitionsnivå, intresse och tid.

– Jag tror att träbåtar, i hyfsat skick har ökat lite i värde de senaste åren. En anledning är nog att allt fler båtar försvinner på export eftersom man får mer betalt för träbåtar utomlands. Det är egentligen ”för jävligt” att folk säjer sina träbåtar till utlandet och bara tänker på att få så bra betalt som möjligt. Är du händig, noggrann vid köpet och har ett passionerat förhållande till trä, har du möjlighet att göra ett klipp. Men det finns skäl att noga tänka sig för. En båt som är inhandlas för en billig penning är inte alltid billig i slutändan. Betala hellre lite mer och få en frisk båt. Att köpa bottenskrapet för en spottstyver är sällan en god idé.

Det finns ett råd nästan samtliga träbåtsexperter ger: Var inte rädd för att öppna plånboken om du ska köpa träbåt. I jämförelse med vad en plastbåt kostar får du ändå väldigt mycket för pengarna. En träbåt kan vara ett billigare alternativ – om du har mycket tid och är entusiast. För en båt i trä kräver sin omvårdnad, framförallt om den är eftersatt i skötsel och slumpas bort till ett vrakpris.

Låga priser i Sverige I Sverige ligger fortfarande inköpspriset på en klassisk äldre träbåt lågt. För 80 000 kronor får du exempelvis en exceptionellt fin Folkbåt i verklig mintkondition. Du kan även få en Skärgårds 40:a och kanske 50:a, men då finns det en hel del underhåll att göra.

Träbåten - möjligt fynd för den händige

– Man bör tänka på att det är lätt att pengarna rasar iväg när man äger träbåt. Visst är ingångskostnaden lägre, men skötselkostnaderna kan bli höga. Det är alltid något som ska göras, menar båtbyggaren Andreas Millde.

Framförallt är det de något större ingreppen som lätt får slantarna att rulla. Hantverk är som bekant dyrt i Sverige. Millde menar att olika renoveringar på båten till och med kan överstiga inköpspriset. Och visst säger det en del om den låga prisnivån på våra träbåtar, när exempelvis byte av en kölplanka på den vanliga Folkbåten kostar runt 200 000 kronor. Han menar också att det är bättre att köpa en något dyrare båt och inte falla för ett extremt lågt pris. Visst går det att göra verkliga fynd, men då krävs det oftast att du själv är beredd att lägga ner mycket tid på båten.

– Du ska alltid köpa den dyraste båten du kan hitta. Dessutom bör du be en besiktningsman, eller någon annan kunnig på området, att följa med dig för att undersöka båten. Du har alltid igen det senare om du går igenom båten noggrant innan köpet, säger Millde.

Undvik alltför billiga båtar Han menar att billiga, snabba träbåtsköp riskerar att sluta i att man tröttnar på båten och all den skötsel som krävs för att få den brukbar. Resultatet kan då bli att båten mår ännu sämre än tidigare. Om man är ute efter att göra ett verkligt fynd till en billig penning, bör man både veta vad man ger sig in på och vara händig.

– Det går inte att köpa träbåt, täcka den på hösten och tro att det bara är att sjösätta den på våren. Däremot behöver tiden för rustningen av en välskött träbåt inte ta mer tid än det tar att rusta en plastbåt. Det tar inte längre tid att slipa av ett skrov och lacka det än att polera en plastbåt.

Samtidigt finns möjligheten att leja ut en del av jobbet, även om det kostar en slant. Men med tanke på att en hyfsad träbåt går att få för betydligt färre tusenlappar i jämförelse med vad en storleksmässigt liknande plastbåt kostar, kanske du ändå har en del pengar över. Att lämna bort båten för skönhetsvila på ett varv över vintern är en möjlighet för den som inte har tiden och är beredd att betala en slant. Djurö båtvarv, utanför Stockholm tar exempelvis 25 000 kronor för att vinterförvara och vårrusta en Folkbåt. Men då krävs att båten är i hyfsat skick, några större renoveringar ingår definitivt inte i priset.

Dela båt och spara både pengar och tid

Träbåten - möjligt fynd för den händige

För den som oavsett ekonomiska eller expressionistiska skäl gärna vill ha träbåt, men inte tycker sig ha tiden, kan delägarskap vara en lösning. Jonas Lindkvist från Stockholm delar Mälar 30:a med sin pappa.

Träbåten - möjligt fynd för den händige

– Att äga träbåt är helt klart en vinst rent ekonomiskt. Samtidigt får du som träbåtsägare oerhört mycket mer positiv uppmärksamhet mot vad du skulle ha fått om du seglade en vanlig plastbåt. Känslan du får i en träbåt är helt annan. Dessutom menar Jonas att förhållandevis små båtar, som hans Mälar 30:a, också innebär små kostnader.

– Det finns inte så mycket som kan gå sönder, förutom segel och rigg. En träbåt är sällan utrustad med en massa tekniska prylar eller inombordare som kräver kylsystem med mera; saker som både kostar pengar och skapar onödig irritation när det inte fungerar.

– Träbåtar är generellt långsmala och därför förbannat fina seglare. Du får mycket segelbåt för pengarna till skillnad från en plastlåda i samma prisklass. Men för att trivas med träbåt måste du tycka om materialet och vara lite praktiskt lagd. Komforten är givetvis inte heller alltid den samma som på en modern plastbåt. Du får inte heller slappna av för mycket, utan måste ha ögonen med dig och vara observant på din båt och vilket skick hon befinner sig i. Hela tiden.

Jonas poängterar att det är bra att tänka sig för innan man gör de återkommande inköpen av lack, slippapper, bottenfärg med mera. Det går att handla billigt, bara man planerar och inte tror att allt går att finna i en och samma butik. Det gäller också att lära sig att planera och prioritera arbetet som ska utföras. Jonas Lindkvist och hans far börjar redan runt jul med att slipa hela båten. Men, som han säger, det är en fråga om ambitionsnivå, intresse och tid.

– Jag tror att träbåtar, i hyfsat skick har ökat lite i värde de senaste åren. En anledning är nog att allt fler båtar försvinner på export eftersom man får mer betalt för träbåtar utomlands. Det är egentligen ”för jävligt” att folk säjer sina träbåtar till utlandet och bara tänker på att få så bra betalt som möjligt.

Av: Anna Sandgren; Foto; Anna Sandgren

Träbåten - möjligt fynd för den händige Träbåten - möjligt fynd för den händige Träbåten - möjligt fynd för den händige

Träbåten - möjligt fynd för den händige


Text: Redaktionen • 2008-03-26
ArtiklarpraktisktbatagandeGuider
Scroll to Top