Båt och sommarstuga i ett

Båt och sommarstuga i ett

När Jan Robertsson byggde sitt hus på 1980-talet, kostade det 600 000 kronor. Idag, 25 år senare, taxeras huset till över fem miljoner kronor och största delen av Jans pension går åt till att betala skatterna på huset. Detta fick honom att tänka i nya banor, och resulterade i ett husbåtsbygge.

Våren 2004 satte arbetet med husbåten, eller bobåten som Jan kallar den, igång. I två tidigare nummer av Praktiskt Båtägande har vi skrivit om hur bygget har fortskridit. Här bjuder vi på ett hemma hos-reportage i bobåten, som nu är klar.

Bobåtsbesök Det är en strålande höstdag, solen värmer skönt och Jan har lovat att bjuda på lunch när jag kommer. Hans och hustrun Lillemors hus ligger nere vid vattnet och vid bryggan är bobåten förtöjd.


Bild 336422

Sjösättningen - en lyftkran kommer lastad med en bobåt.


Fartygsklassat Bobåten är sannerligen ett förstklassigt, flytande hem med en total bostadsyta på 80 kvadratmeter. Men den klassas ändå som ett fartyg, vilket är viktigt, för att bli befriad från fastighetsskatt. Den största skillnaden mellan den och andra husbåtar är att den inte ligger fast förankrad vid kaj, utan kan förflyttas för egen maskin. Ringholm I är namnet - en kvickhet som anspelar på Bosse Ringholms chockhöjning av fastighetsskatten.

- Utan Bosse Ringholm hade jag nog aldrig ens börjat tänka i banor av att bygga en bobåt. Jag borde kanske snarare tacka honom, säger Jan glatt under lunchen.


Bild 336423


Ljust och rymligt Planlösningen är väl genomtänkt med gott om öppna samkvämsytor. Ljus och rymd är viktiga parametrar. När solen tittar fram kastar de snedställda skylightsen i taket reflexer in i alla vrår. Från entrén i fören, leder en korridor ut till den öppna köksavdelningen och allrummet. Där står en matgrupp och en fyrklöver med sköna fåtöljer. Båtkänslan och vattenkontakten är alltjämt närvarande på grund av de väl tilltagna fönstren som går nästan hela vägen ner till golvet. Det eviga gungandet ombord slipper man dock. Bobåten är stadigt förankrad med hjälp av de sex meter långa stödbenen som vinschas ner i sjöbotten på vardera sidan om båten. Golven är något utöver det vanliga. Här tänkte sig Jan först ett lite billigare lamellparkettgolv, men tyckte att det kändes fel och lade in ett ekgolv med skurna remsor av ask emellan. Bild 336424 Köksavdelningen Bobåten har ett Ikeakök med gott om stora utdragslådor i olika storlekar, istället för luckor. Bänkskivan är tillverkad i tålig laminat och den snygga gasspisen i fullstorlek känns gedigen. Ovanför spisen sitter en kolfilterfläkt. Intrycket av köket är rent, snyggt och funktionellt.

Bild 336425

Badummet i bobåten är rymligt och fräscht.


Gott om plats I korridoren på entréplan är det gott om utdragslådor för förvaring av linne, handdukar och annat. Ännu mer förvaringsyta finns i det lilla förrådsrummet under trappan. Här finns också badrummet med plats både för duschkabin, tvättmaskin och torkrumlare. Jan har tänkt till också när det gäller toaletterna ombord, just det, det finns två. De har inbyggda kvarnar som arbetar när man spolar, vilket motverkar stopp, som annars är så vanligt på båttoaletter.Gästrummet på entréplan har redan hyst gäster som sovit gott:

- Min dotter är hemma och hälsar på just nu, hon bor i Australien annars och hon har invigt gästrummet. Om ett par dagar kommer några vänner till henne på besök och då ska de ha tjejkväll här på bobåten, berättar Jan.

Bild 336426
Modellens planlösning skiljer sig mycket lite från hur den riktiga bobåtens planlösning blev.


Annorlunda bostad Folk tycker att bobåten är ett spännande bostadsalternativ. De flesta är väldigt positiva, men generellt är det fler män än kvinnor kan tänka sig ett permanent liv på båt. Jans egen hustru Lillemor, vill till exempel börja med att bo på bobåten under sommarhalvåret.

- Vi köper nog en liten lägenhet i Bromma, så att vi kan förvara möbler och stortvätta ordentligt. Men det blir perfekt att ha båt och sommarhus i ett. Under de första åren, efter att vi har sålt huset, kommer vi dessutom att bo utomlands ett par månader under hösten och våren, säger Jan.

Bild 336427

Många engagerade Vid mitt besök i bobåten, kommer en av killarna som har hjälpt Jan under bygget. Det är Jens Aronsson. Han och hans far Mats Aronsson, som är båtbyggare och segelmakare, har hjälpt Jan med en del jobb på bobåten. - Jag kan lova att det blev mycket byggskräp att bära ut ur båten. Snickarna skräpade ner och jag städade, berättar Jens.

- Titta på alla däcksytor utomhus, uppmanar Jan. Det är Jens som har passat till och lagt gummimattorna. Det var en hel del jobb kan jag lova!

Idén med gummimattorna fick Jan när han var ute och spelade golf och lade märke till de mjuka gummimattorna på utslagsplatsen. Det skulle bli ett perfekt material att lägga på bobåtens utomhusdäck. Gummimattorna tar inte åt sig fukt och inte heller värme under sommarens hetaste dagar.


Bild 336428


Övervåningen Som om inte ytan på entréplan vore nog, finns också en övervåning. En ljus lofttrappa i ek leder upp dit. Övervåningen domineras av det som Jan och byggarna envist kallar för punschverandan, en salong med fönster i tre väderstreck och utgång till ett soldäck förut. Där finns också plats för ett praktiskt skrivskåp. Sovrummet rymmer två ordentliga sängar, ett skåp och en byrå och väggarna är målade i en vilsam blå ton. I anslutning till sovrummet ligger också den mindre toaletten. Akterut från sovrummet leder en dörr ut till det övre soldäcket, där man gärna sitter och lapar morgonsol.

Bild 336429

Jan och hans hustru sitter ofta och läser i de sköna fåtöljerna på


Bild 336430


Varmt och gott Det som gör bobåten så speciell är alla tekniska lösningar. Jan är maskinkonstruktör med stort intresse för miljövänliga och energisnåla lösningar. Bobåtens främsta värmekälla, tillsammans med värmegolvet, är en vattenmantlad pelletsspis med ackumulatortank. Den tronar mitt i båten och ser vid en första anblick ut som vilken braskamin som helst. Men så lyfter Jan på luckan i pannans topp och visar hur pellets matas ner. Han berättar att priset på pellets har blivit lägre, sedan bland annat Estland och Lettland börjat exportera bränslet till Sverige. Sju säckar har gått åt under hösten och de kostar cirka 40 kronor per säck. Värmekostanaden beräknas till cirka 50 öre per kilowattimme, vilket motsvarar hälften av den el som betalas via elräkningen.


Bild 336431


Teknik ombord På bobåtens tak sitter ett par ordentliga, vattenburna vakuumrörssolfångare som värmer upp vattnet till disk, dusch och golvvärme. När det är ljust ute klarar solfångarna av att värma upp vattentemperaturen till hela 65 grader. Det finns också flera solceller monterade på taket vilka laddar upp båtens sex 220-amperetimmarsbatterier. Tillsammans med den dieseldrivna generatorn på 230 volt (tre kilowatt) ger det gott om ström för drift av bobåtens tvättmaskin, torktumlare och stödben för ankring. Det kommer inte att bli några bekymmer med strömförsörjningen ombord och driftskostnaderna blir minimala.

Bobåten drivs framåt med en inombordsmotor på 220 hästkrafter. Först tänkte Jan installera två utombordsmotorer på 225 hästkrafter vardera, en i fören och en i aktern, men under byggets gång fick han ett bra pris på en inombordsmotor från Volvo Penta och ändrade sig.


Bild 336432


Extrautrustningen är dyr Eftersom Ringholm I är den första bobåten i sitt slag, har den också blivit dyr att tillverka. Den totala summan förblir en hemlighet. Men om fler bygger bobåtar minskas förstås kostnaderna per tillverkad båt. En standardutrustad bobåt kommer förhoppningsvis att kosta ungefär som en 80 kvadratmeters lägenhet i storstadsregionerna. Totalpriset påverkas förstås i hög grad av vilken utrustning man väljer.

- Jämför med om du köper en bil, du kan få aluminiumfälgar och mycket annat, men då kostar det givetvis mer, säger Jan.

Vakuumrörssolfångarna som Jan installerade är till exempel mycket kostsamma och den som bara tänker använda bobåten under sommartid, behöver inga sådana.

Obegränsade valmöjligheter Valmöjligheterna för Jan och hans hustru blir obegränsade. Ena veckan kan de ankra upp i en vik en bra bit ut i skärgården, för att nästa vecka tuffa in mot innerstaden i fem knop och förtöja vid Strandvägen eller något annat centralt läge.

- Jag kan knappt vänta, säger Jan.


Bild 336433








Ringholm I Fartygstyp: Trimaran. Storlek: Däcksytan är 17x6 m (102 kvm). Bostadsytan är 80 kvm. Totalvikt: 22 ton. Maxfart: 5 knop. Djupgående: 0,5 m. Kostnad: Som en medelstor bostadsrättslägenhet i innerstaden. Pontoner: Byggda i glasfiber och rostfri plåt, uppdelat på 16 vattentäta skott. Tankar: Mellan pontonerna sitter septik-, gråvatten- och vattentanken. Däck: Rostfri plåt. I isoleringen vattenburen golvvärme i båda bostadsplanen. Fasad: Standardlaminat av glasfiber som inte tar åt sig någon fukt, tjocklek 84 millimeter. Därtill 50 mm mineralull samt gipsskiva 13 mm. Total väggtjocklek 123 mm. Dricksvatten: Eget vattenverk som omvandlar salt/sött sjövatten till godkänt vatten, att användas till disk och dusch. Ska installeras till våren. Uppvärmning: Vattenmantlad pelletsbrännare med ackumulatortank, i kombination med dieselvärmare eller elpatron vid anslutning till landström. Vattenburen vakuumrörssolfångare för uppvärmning av ackumuleringstank för disk, dusch och golvvärme. Sex solceller på vardera 45 watt, för att ladda båtens batterier.







Leverantörer Ekgolv Kährs Generator Vetus Gummimattor Scangolf Kök Skåp, kolfilterfläkt och bänkskiva från Ikea. Gasspis Exergon. Ledstänger och räcken Westins mekaniska AB Material fasad Ecoprim Motor Volvo Penta, modell Aqad 220 hk, turbodiesel Pelletsspis Titan Pontoner Kvarsebobåtar Solceller Byggplast och båtprylar Vakuumrörssolfångare Euronom Värmegolv Lagerstedt & Krantz

Av: Linda Linnskog Rudh, Jan Robertsson och Micke Westin