Ren och fin med maskin

Normalt kan man dela in verktygsmaskinerna i tre grupper: lågprismaskiner, maskiner för hobbyfolk från välkända märken och renodlade proffsmaskiner. Om vi börjar med den sista gruppen så hittar vi här maskiner som ska hålla för kontinuerligt arbete under yrkesmässiga förhållanden. Maskinerna har robust hölje, påkostade lager och lindningar och kostar en vacker slant. Boschs blå maskiner, DeWalt, Milwaukee, Makita, Metabo och Hitachi är exempel på märken som hör hit.

Mellangruppen, maskiner för hobbyfolk, kännetecknas av maskiner som gör jobbet effektivt men också syftar till att göra det lustbetonat. Stor omsorg ägnas design och bekvämt handhavande. Boschs gröna maskiner, Black & Decker och Skil är de typiska märkena i denna grupp.

Vad lågprismaskiner innebär hörs på namnet. Lågt pris är styrande vid utformning och tillverkning. Men vårt intryck är att kvalitets- och prisnivån har höjts efterhand i denna grupp. Så i den här gruppen kan man förvisso hitta skräp men också riktigt användbara maskiner. Den som jobbar yrkesmässigt med exempelvis polering av båtar ska naturligtvis skaffa en proffsmaskin. Men hobbyskepparen med en måttligt stor båt, som använder sin polermaskin endast under några vårdagar, kan gott köpa en lågprismaskin. Vi har därför koncentrerat oss på maskiner i denna grupp.

Hur är det då med mellangruppen? Inget av de välkända märkena har lustigt nog någon renodlad polermaskin i sina program. De menar att deras excenterslipmaskiner kan göra det jobbet. Vi tror att detta i de flesta fall är riktigt. Men dessa excenterslipmaskiner kan mycket mer än så. De kan framför allt slipa och är därför värda ett eget ingående studium. PB räknar med att återkomma med en separat artikel om excenterslipmaskiner.

Polermaskiner är värdefulla för tre arbetsmoment (som ibland delvis sammanfaller, beroende på vilket preparat som används): djuprengöring, polishing och vaxning/försegling. Det första innebär att oxid och smutspartiklar i gelcoaten arbetas bort. I processen finns ett visst inslag av slipning. De andra momenten innebär att ett skikt av skyddande preparat arbetas in i ytan.

Polermaskiner brukar användas under ganska långa arbetspass och de kan bli ordenligt varma. Och överhettning är ett säkert sätt att ta livet av en lågprismaskin. Så när maskinen börjar bli oroande varm, sluta jobba och låt den gå på tomgång i full fart en stund! Då kan fläkten kyla ner lindningarna.

Elsladdar kortare än 2,5 meter på maskiner av den här typen brukar ge upphov till irritation och kraftyttryck. Tyvärr är den för kort på den flesta maskinerna, de har en sladd på 2 meter eller kortare. Många kommer därför att irriteras över att kontakten till skarvsladden hamnar i vägen under arbetet. Sladdlängden anges i tabellerna.

Vi har provat 17 polermaskiner, som kan delas in i tre huvudgrupper. Vi har kallat typerna för oscillerande med en stor dyna, oscillerande med två små dynor och vinkelpolermaskiner.

Oscillerande med stor dyna

Denna typ är kanske den hittills vanligaste. Den har en stor dyna som samtidigt roterar och oscillerar. Maskintypen säljs framför allt till bilägare, och för vaxning av plana horisontella ytor fungerar den bra. En stor del av bilen utgörs av horisontella ytor såsom tak och motorhuv.

Efter att ha provat olika typer av polermaskiner menar vi att det inte är denna typ av polermaskin som en båtägare i första hand ska skaffa sig. En stor del av polerjobbet på en båt sker ju på friborden och för det jobbet är denna maskintyp både för tung och för svag.

Maskinens vibrationer vandrar också ofta in i händerna på ett rätt obehagligt sätt. På horisontella ytor spelar detta mindre roll, men knappast på vertikala, då maskinen måste hållas i ett stadigt grepp. Den har också för klen motoreffekt för djuprengöring.

Dynan stannar gärna när man trycker hårt. Men anser man sig ha råd och plats för två polermaskiner så kan den andra gärna vara av den här typen. Och har man redan en sådan maskin kan man gärna ta med den också till båten. Den är bra till att polera båtens horisontella ytor som däck och rufftak.

En vanlig typ har tydliga kopplingar till rattar och styren och har symmetriska handtag för båda händerna. Vi har provat tre maskiner av den typen.

Två andra maskiner har en annan utformning av handtagen, mer traditionellt ”pistolhandtag” för bästa handen (högerhanden för högerhänta) och ”knopp” för den andra.

Det är ofta en välsignelse att slippa trassla med sladdar, och inte oväntat har det kommit sladdlösa polermaskiner. Vi har provat två.

På de flesta av dessa maskiner knyter man fast polerhättorna. Det är en mindre tilltalande lösning. Knutar som gick upp och snoddar som trasslade in sig sänkte ideligen humöret på PB:s maskinprovare.

Kända bilvårdsmärket Turtle har också ett par polermaskiner på programmet. Denna maskin är den dyraste nätdrivna oscillerande polermaskinen.

Bortsett från den korta sladden var denna maskin den som var trevligast att arbeta med bland maskinerna av denna typ. Den är lätt och vibrerar måttligt. Meec har en märklig kopia. Sannolikt kommer de från samma fabrik, men Meecmaskinen har större dyna och svagare motor. Ingen särskilt lyckosam kombination.

Tre lågprismaskiner med färgsättning som just nu är typisk för respektive märke. Formen på handtagen varierar också, men de känns likartade att arbeta med, tunga och vibrerande. Cotech med sitt variabla varvtal bedömer vi vara bäst i den här gruppen.

Sladdlöst

Utöver befrielsen att slippa en sladd som nästan alltid är i vägen har dessa maskiner ytterligare en poäng.

De kan stå upprätt på högkant. Både dynan och handtaget kan gå fria från ett smutsigt underlag. Även här hittar vi en Turtle och en Meec med inbördes likheter och skillnader.

Som framgår av bilden så återkommer många detaljer på båda maskinerna.

Vår favorit Turtle har låg vikt och två 12 V-batterier som medger långa arbetspass. Medan man tömmer ena batteriet kan det andra laddas upp.

Meec kontrar med lägre pris, ett 18 V batteri och större rondell men några hekto högre vikt.

Två små oscillerande dynor

En maskintyp har två små rondeller som både snurrar runt och oscillerar eller gnuggar. Maskintypen väsnas men har sina poänger. Den är hyggligt vibrationsfri, då dynorna roterar åt motsatt håll, vilket balanserar ut de oscillerande rörelserna. Den lilla rondell-

diametern gör det också lätt att komma åt där det är trångt. I och med den lilla diametern på dynorna orkar den måttligt starka motorn dra dem runt även vid djuprengöring.

Vi har tittat på tre maskiner av denna typ. På denna och nästa typ hålls hättor och dynor fast med kardborrteknik, vilket är mycket bekvämt.

Dessa maskiner ser ut att komma från samma gjutformar. De väger lika mycket, låter likadant och känns likadana att arbeta med, men priset skiljer sig avsevärt. Men förhoppningsvis och sannolikt får man vad man betalar för.

Leverantörer kan välja kvalitetsnivån på inkråmet i en maskin inom ganska vida gränser. Ola Fridenborg, inköpschef vid Micro, kan inte precisera vad som skiljer denna maskin från konkurrenternas men hävdar att den har komponenter av hög klass och har mycket gott anseende bland proffsanvändare. ”Vi har sålt minst 4 000 maskiner och inte haft några kvalitetsproblem med våra Pro Shine-maskiner”, berättar Ola Fridenborg vidare.

En hundralapp mer för Cotechs variant än för Biltemas är kanske också uttryck för en liten kvalitetsskillnad utöver en meter längre sladd?

Ändå har artikelförfattaren inget att invända mot Biltemas maskin. Han har under förra säsongen haft mycket nytta av en sådan till ganska intensiv båt- och bilvård. Och det känns som om maskinen alltjämt har mycket kvar att ge.

Vinkelpolermaskiner

Den sista maskintypen kan beskrivas som en nedväxlad vinkelslip. En vinkelslipmaskin av motsvarande storlek har ett varvtal som ligger två tre gånger högre än polermaskinens. Dynan beskriver enbart en roterande rörelse.

Men maskinerna har stor motorstyrka, så maskintypen är den som bäst klarar djuprengöringsmomentet. Detta är således maskintypen för ägare av båtar med ålderskrämpor och med stort behov av djuprengöring eller rubbing. Vid vaxning måste man vara mycket försiktig då annars sliprosor lätt uppstår.

Även om polermaskinen liknar en vinkelslip så vill vi på det bestämdaste avråda från alla försök att använda den som en sådan. Polermaskinen saknar det viktiga sprängskyddet runt bakre halvan av skivan. Sprängs slipskivan i en polermaskin kan förfärliga olyckor inträffa.

Flera av dessa maskiner kommer i en plastkoffert. Låt dig inte bländas och förföras av denna! För fånigt nog så får inte en maskin med påmonterat handtag plats i kofferten. Hade handtaget gått lätt att sätta dit och få bort vore det inget att säga om detta. Men så är det inte, tvärtom, med den halvdåliga passformen tog det oss åtskillig tid och flera kraftuttryck innan de fanns på plats på nästan alla maskinerna.

Då drar man sig för att ta loss handtaget enbart för att få in maskinen i kofferten. Kan man inte stoppa ner maskinen i kofferten rakt av efter avslutat arbete så tycker vi att poängen med en sådan är borta.

BÖKIGT HANDTAG

Ytterligare tre maskiner (bilden ovan), till synes härstammande från samma gjutformar och med samma egenskaper. Förhoppningsvis kan samma resonemang tillämpas här som på maskintypen intill. Man kanske får vad man betalar för. (Och man kanske kan ställa sig frågan hur bra maskin man behöver egentligen.) Gemensamt för dessa tre är att handtaget var riktigt bökigt att få på plats, och att strömbrytaren inte var särskilt bekväm för oss med små händer att hantera.

OLIKA INKRÅM

Ytterligare ett exempel (bilden nedan) på samma maskin i olika färgsättningar men med, enligt uppgift, olika inkråm. Dessa två vinkelpolermaskiner är mindre och lättare maskiner än de ovanstående, men har samma effekt. Varvtalet regleras i steg om 100 v/min upp eller ned via tryckknappar. En display visar valt läge. Enligt våra erfarenheter fungerar detta lika bra som steglös reglering. Meecmaskinen har likt en traditionell vinkelmaskin ett sidohandtag. Vi tycker inte att detta är någon större nackdel, speciellt inte då det kan skruvas i tre valfria lägen.

Den kycklinggula maskinen är av märket Einhell, som i likhet med Ferm strävar att lämna lågprissegmentet för att hamna i de etablerade märkenas krets. Men för att ta detta steg vill det till bättre koffertar är den som följer med på köpet till denna maskin. Maskinen är på väg in i Micros sortiment. Men den kommer snart att uppgraderas med mjukt hölje och annan färg. Enligt Micro gäller samma resonemang beträffande denna maskin som för flera andra lite dyrare maskiner.

Pela är Verktygsboden i Borås eget märke och kommer med testets minsta vinkelpolermaskin.

För folk med kontoristfysik är detta en poäng, varje hekto som man slipper hålla i trötta armar är en gudagåva. Rondellen är blott 125 mm bred. Tanken är att påsatta 150 mm skumplastrondeller inte ska ha en hård kant som kan stöta i ömtåliga kanter och hörn. Ingen dum tanke. (Sannolikt kommer denna Kinatillverkade maskin snart att dyka upp på marknaden under andra namn.)

Ferm är ett annat märke som kämpar hårt för att lämna lågpristräsket till förmån för de respekterade hobbymärkenas skara. Trots stora ansträngningar, inte minst när det gäller design, är man väl ännu inte riktigt framme vid målet. Men med denna maskin är man nära, den är nästan helt vibrationsfri men levereras i en koffert där den inte får plats monterad.

Av: Håkan Hardenborg www.hardenborg.se