Micke Westin gör uppehåll i seglingen

Micke Westin gör uppehåll i seglingen

Micke Westin har under sommaren och hösten tagit sig från hemmahamnen i Stocksund norr om Stockholm till Wales, där han nu lägger upp båten för vintern. Istället kryper han nu in i vårt garage i Orminge och sätter tänderna i vinterprojektet Ombygget. Av en nedgången Delta 17 HT ska Micke och vår motorexpert Lasse Lundbladh göra en extravagant liten sportbåt som definitivt inte kommer lämna någon oberörd. Följ bygget på vår webbplats och även på plats i Orminge. Vi kommer att ha öppet hus i lokalen under byggets gång med början 26 november klockan15-19.

Mickes position 080922: Caernarfon, Wales 080906: Peel, Isle of Man 080806, 16:39: Ardglass, Nordirland 080731, 17:23: Donaghadee, Nordirland 080730, 12:35: Bangor, Nordirland 080728, 11:59: Ballycastle, Nordirland 080726, 16:41: Rathlin Island, Nordirland 080725, 15:34: Port Ellen, Islay, Skottland 080723, 13:23: Port Ellen, Islay, Skottland 080722, 13:41: Isle of Scarba, Skottland 080721, 15:46: Isle of Mull, Skottland 080718, 16:14: Isle of skye, Skottland 080715, 19:37: Isle of Mull, Skottland 080713, 13:01: Invergarry, Skottland 080711, 10:25: Inverness, Skottland 080710, 14:17: Lossiemouth, Skottland 080709, 14:06: Nordsjön 080708, 11:15: Nordsjön 080707, 19:01: Väst om Farsund, Norge Tidvatten och borgar

I den lilla staden Peel på Isle of Mans västkust blev vi kvar i några dagar medan några snabba lågtryck passerade. Vi passade på att gå längs klipporna vid kusten och ta en buss till huvudstaden Doolish (Douglas). Den kända motorcykeltävlingen var avslutad sedan ett par veckor, men halmbalarna stod kvar längs vägarna och alla t-shirts såldes ut till halva priset. Det sägs att det inte finns några hastighetsgränser utanför samhällena och att man därför kan köra så fort man vågar. Ser man de slingrande vägarna längs stupen på öns ostsida, borde det inte vara så fort ...

Efter en snabb titt i telefonkatalogen fann jag inga släktingar vid namn Godredsson - men de kanske flyttade till Sverige allihop?! Det var ju trots allt trettio generationer sedan :-)


Högtryck

Efter fem dagar inblåsta på Isle of Man kom i stället ett jättelikt högtryck som sedan parkerade sig över detta område med sol och mycket svaga vindar. Vi tog oss för motor de dryga femtio sjömilen över till Holyhead, en ö utanför ön Anglesey i nordvästra Wales. Väl där tog vi tåget till Manchester och jag tog mig sedan vidare till båtmässan i Southampton. På mässan blev jag glad att hitta flera mycket vackra daysailers med oerhört snygga linjer och ett formspråk som gick tillbaka till båtar som byggdes för snart hundra år sedan. På nyhetssidan var det tunnsått och om man inte räknar en rund motorbåt ("På kurs med Kurt" någon?) som en nyhet var det inte mycket att hetsa upp sig över ...


Starka strömmar

Väl tillbaka i Holyhead, som förresten är en ganska charmlös marina, räknade vi på tidvattentabellerna flera gånger för att se hur vi skulle ta oss runt Anglesey för att ta oss in i Menai Straight som har ett avancerat tidvatten, eftersom vatten kommer ifrån båda sidorna av sundet. Smalaste delen är dessutom bara 30 meter bred och strömmen går i 8 knop som värst. Slackvatten är det bara i 20 minuter och då måste man vara på plats att gå igenom. Vi valde att gå mot tidvattnet runt den södra delen av ön och därmed undvika The Swellies, som den smalaste delen heter, för att ta oss till den medeltida staden Caernarfon.

Caernarfon har en liten muromgärdad stadskärna med ett slott som ser ut att komma från någon Hollywoodproducerad riddarfilm - den är nästan overklig. Och trots att vi överväldigades av borgen är den bara en av många häromkring byarna.


Royal Wales Yacht Club

Strax utanför stadsmuren ligger Victoria Dock och här blev vi kvar över helgen. Jag satt och jobbade medan Janne gick långa sträckor i stadens omgivningar. Vi har också varit i ett av stadens 1200-tals torn, där Royal Wales Yacht Club håller hus och har pratat lite med medlemmarna. Les, som är Club Steward och sköter baren, visade oss tornet med sina sex kanoner. Detta är hjärtat av keltiska Wales. 70 procent pratar walesiska och det är ett helt annorlunda språk än allt annat jag hört och har intonation lite grand som isländskan. Det är inte heller helt lätt att uttala. Det man helt säkert kan säga är att det inte uttalas som det skrivs ...


Diolch = tack Bore da = god morgon Hwyl = hejdå Bachgen du = Black boy (favoritpuben) Llanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogoch = Världens längsta ortsnamn (alldeles i närheten faktiskt)

Staden är mysig och troligen stannar jag här i vinter (eller i alla fall Rabalder, men jag åker hem för att bygga på en motorbåt i stället).

Bäst: Solsken och brittsommar Sämst: Ingen uppkoppling i hamnen