151036.jpg

Artiklar

Nytt liv åt kapellet

Kapellet är ofta en viktig del av utrustningen, särskilt på mindre motorbåtar. Men väder och vind sliter hårt och förr eller senare måste något göras. Vi tog redaktionsbåtens kapell till en expert.

Text: Redaktionen • 2009-03-19 Uppdaterad 2021-06-10

Vår gamla lilla redaktionsbåt “Praktika”, en Crescent 535, känns helt naken och hjälplös utan sitt stora blåa kapell. Om det är busväder ute på sjön ger det en möjlighet till en någorlunda ombonad färd och när båten ligger i hamn mellan turerna är kapellet en förutsättning för att det inte ska regna rakt in.

Kapellet är alltså ofta en väsentlig del av båten, men trots det blir det ofta ganska styvmoderligt behandlat. Medan friborden poleras och motorn får ny olja får kapellet eller sprayhooden sitta uppe vecka efter vecka, och när säsongen är slut viks det ofta bara ihop eller, ännu värre, så får det sitta uppe hela vintern. Det här sliter självklart på en pryl som trots allt består av textil och plast. Dessutom är det förr eller senare så att de små envisa mögelsvamparna får fäste. Under fel omständigheter kan ett annars välmående kapell raskt få sin ursprungliga färg kompletterad med stora osmakliga fält av svart och mörkbrunt.

Det här var precis situationen vi stod inför i höstas när vi monterade av kapellet från “Praktika”. Synen var erbarmlig. Fönsterrutorna var mjölkiga och svåra att se igenom, blixtlåsen gick på sina ställen inte att få vare sig upp eller igen, sömmarna sprack och inte minst hade den fuktiga senhösten lett till spektakulära fält av jordslag. Stora områden på insidan av kapellet var rena svampodlingen med bruna, ibland till och med ludna, angrepp av mögelsvamp.

Reparera eller slänga?

Vad gör vi nu? Var det bara att kasta och sy upp nytt, eller gick det att rädda den här trasan?

Vi slängde motvilligt in kapellet i bilen och begav oss till kapellmakaren Lennart Lindrot, som driver Båtskräddarn i Sollentuna med inriktning på skräddarsydda båtkapell och vård och underhåll av dessa. Det är inte utan att jag skäms lite när jag vecklar upp den illa åtgångna duken och väntar på expertens utlåtande.

Lennart synar snabbt väven och sömmarna och meddelar utan betänketid att det inte är några problem att tvätta och reparera kapellet. Att sy nytt är inte nödvändigt i det här läget. Duken har åtskilliga år kvar, men det är klart att det hade varit bättre om vi kommit till honom lite tidigare &

– Ett nytt kapell är ofta en stor investering och det lönar sig att vårda det. Att lämna in kapell och sprayhood för översyn då och då, på samma sätt som med segel, kan vara mycket lönsamt på sikt, säger Lennart Lindrot.

Att få en rutinmässig översyn av ett hyfsat vårdat kapell, med reparation av några sömmar och mindre skador, behöver inte kosta mer än en eller ett par tusenlappar. När det gäller “Praktikas” kapell är ju tillståndet betydligt sämre. Steg ett i renoveringen blir att försöka få bort allt mögel med en ordentlig och fackmässigt utförd tvätt.

När det har gått så här långt är momentet med tvättning oundvikligt, men det är något som man bör undvika så länge det är möjligt. I och med tvätten försvinner dukens ursprungliga impregnering, och även om man försöker att så gott det går ersätta den med ny direkt i tvättvätskan så innebär det alltid en försämring.

– Vid tillverkningen av väven valsas impregneringen in i materialet med rullar som är 300 grader varma. Det här impregnerar på djupet på ett helt annat sätt än sånt man tar till i efterhand.

Vårda kapellet

Kontentan blir alltså att man ska behandla ett kapell på samma sätt som en exklusiv sovsäck. När man blir tvungen att tvätta den första gången så förlorar den också en hel del i prestanda.

– När man väl måste tvätta och impregnera har man inlett en kraftig försämring, slår Lennart fast.

Det handlar alltså om att vårda ett nytt kapell från start och så långt det går undvika att tvätta det. Förutom regelbunden översyn kan det vara en bra idé att bara blötlägga det i vanligt vatten i badkaret på hösten och möjligen skrubba lätt med en mjuk borste på de ställen som fått smutsfläckar. Däremot råder vår expert oss att vara försiktiga med att spreja eller pensla på egen impregnering i onödan. Den lägger sig bara som ett ytskikt och kan ibland göra mer skada än nytta.

En del båtägare satsar också på att täcka över kapellet med en extra presenning när båten ligger i hamn. Tanken är god eftersom det skyddar mot måsarnas lämningar och solljuset, men det är ändå lätt att det blir fel. Om man väljer att exempelvis lägga på en bit japanpress så ligger den och skaver mycket ohälsosamt på kapellväven. Lennart visar mig exempel på kapell som har tydiga skavmärken, särskilt över de delar där bågarna går. Vinden arbetar ihärdigt, även i hamn, och japanpress är armerad på ett sätt som gör att den fungerar nästan som sandpapper. Ska man ha ett extra hamnkapell som skydd ska man välja ett lätt och glatt material, typ tältduk.

– Det bästa är poplinduk, säger Lennart.

Fritt från mögel

När “Praktikas” kapell väl kommit tillbaka från tvätten kan jag konstatera att resultatet är mycket lyckat. Mögelfläckarna är borta och blixtlåsen, som jag var övertygad om att vi skulle behöva byta, är som nya. Det var helt enkelt bara smuts som gjorde att de hade låst sig. Tipset, förutom att hålla rent, är att då och då smörja upp blixtlåsen med ett vanligt stearinljus.

Vad som blivit än mer uppenbart efter tvätten är dock att fönsterrutorna måste bytas. På flera ställen har de lossnat och det är knappt att det går att se igenom dem.

Lennart nålar upp kapellet direkt på golvets specialmatta och lägger på en dubbelhäftande tejp längs fönstrens kanter. Poängen med tejpen är att fönsterplasten ska hållas på plats medan man syr fast den. Tejpen ger även en viss tätning längs sömmarna.

Plasten som fönsterrutorna i kapell är gjorda av innehåller en mjukgörare som med åren bryts ner, och det ger rutorna en allt mer brunaktig färg. För att bromsa åldrandet kan man skydda dem mot solljuset genom att exempelvis hänga för en bomullsduk, särskilt för de fönster som vetter i riktning mot solen när båten ligger i hamn. Sent på hösten eller tidigt på våren, när temperaturen kryper nedåt, ska man dessutom vara försiktig med att vika rutorna. Vid låga temperaturer stelnar nämligen plasten och det finns risk för att den knäcks.

– En så kallad mirakeltrasa kan vara bra att använda för att gnugga rent rutorna från salt och smuts, tipsar Lennart.

Ventilation

En av förutsättningarna för att ett kapell ska angripas så kraftigt av mögel som i vårt aktuella fall, är att ventilationen är bristfällig. Oftast sker mögeltillväxten under hösten, när temperaturen fortfarande är ganska hög samtidigt som luften är fuktig. Om man dessutom lämnar kvar exempelvis en ölburk med en skvätt i botten så ger det rejäl fart åt tillväxten. Näringen i burken blir som gödsel åt mögelsvampen.

För att motverka mögel gäller det alltså att bättra på ventilationen, och det hjälper Lennart oss med genom att sy på två ventilationsstrutar i aktern på kapellet. Konstruktionen håller regn och insekter ute, samtidigt som den får luften att cirkulera under kapellet.

De nya rutorna förhöjer intrycket rejält, och i övrigt återstår bara för Lennart att lägga “Praktikas” kapell i sin tryckluftsdrivna symaskin och gå igenom alla sömmar. Det man gör är helt enkelt att man “syr igenom” hela kapellet och förnyar tråden överallt. Några nya kantband tillkommer också innan det hela är färdigt.

Den här helrenoveringen går på strax under 4000 kronor. Då ska man komma ihåg att kapellet varit rejält nedgånget. Summan kan jämföras med att sy upp ett helt nytt, och då skulle notan hamna på mellan tio- och tjugotusen kronor.

När det gäller nytillverkning finns det ett flertal material att välja bland. Under senare år har det kommit dukar som har helt andra egenskaper än den traditionella väven. Men som så ofta är det bara att konstatera att båtägare i regel är väldigt konservativa i sin smak. Både när det handlar om färger och material.

Även vid tillverkningen finns det olika prisnivåer. En del båttillverkare, exempelvis Bavaria, syr upp egna kapell och lagerhåller dessa.

Sedan finns det kapellmakare som syr efter speciella mallar till olika båttyper, men Lennarts erfarenhet genom åren har gjort att han har slutat med det. Numera måttar han alltid direkt på den aktuella båten.

– Det kostar mer, men det blir nästan alltid fel annars. Enda sättet att få riktigt nöjda kunder är att åka ut till båten och sedan skräddarsy.

Text och foto: Philip Pereira dos Reis

Nytt liv åt kapellet
Nytt liv åt kapellet Nytt liv åt kapellet Nytt liv åt kapellet

Nytt liv åt kapellet Nytt liv åt kapellet Nytt liv åt kapellet Nytt liv åt kapellet Nytt liv åt kapellet


Text: Redaktionen • 2009-03-19
ArtiklarpraktisktbatagandeGuider
Scroll to Top