Knoparna du aldrig ska använda

Rolf Kvicklund, medlem i International Guild of Knot Tyers, kontaktade oss på redaktionen efter en artikel i Praktiskt Båtägande nummer åtta, om bogsering. Vi rekommenderade en råbandsknop för att knyta ihop en tamp till en hanfot – väldigt olyckligt menar Rolf Kvicklund. 

– Knopen är opålitlig och dessutom placerad i hanfoten, den del av bogserlinan som är mest utsatt för ryck och ojämn belastning. Hade den placerats i aktern hade den varit mer skyddad.

Rolf Kvicklund menar att råbandsknopen generellt är en knop man ska akta sig för. 

– Det är säkerligen den mest kända knopen, som tyvärr inte passar på sjön annat än för att binda upp revade segel på en råseglare. Bäst passar den för att slå in paket, och utgör en dekorativ rosett, men det är inget att lita på när det gäller viktiga grejer. 

Obelastad håller råbandsknopen ihop, men under upprepad belastning så kan knopen lätt lösas upp eller förvrängas till något som inte är lika hållbart. 

– Om du tar i de lösa ändarna och rycker i dem, så har du ingen knop kvar! Det kan du använda som trolleri, det gör jag ibland. Det är klart att du kan använda den, den är så lättslagen, bara du är medveten om att du inte ska hissa upp någon i den, eller använda den som bogserknop…

Använd i stället:

Carrick bend/Carrickstek

“Ofta kallad den perfekta knopen. Den är stark, om inte den starkaste. Ofta använd på bogsergods och också på klenare gods. Lätt att slå, sliter inte på linan. Den är lite outnyttjad, men den fungerar alltid”

Skotstek

“Skotsteken förenar två linor när den ena är lite grövre. Den grövre parten bildar u-formen och det klenare godset slingrar runt den. Båda ändarna ska ligga på samma sida av knopen, det sägs att den blir svagare om man har ändarna åt olika håll. Fast man kan säga att skotstek är en liten luring, där ena änden sticker ut kan den hänga sig. Men det är inte särskilt vanligt.”

Knopar har varit med mänskligheten sedan stenåldern, och i flera hundra år har de varit tätt förknippade med båtlivet. I takt med att utrustningen ombord på båtar har moderniserats så har också betydelsen för repslagning och knopkonst minskat – men det betyder inte att knopar är oviktiga. 

– Knopar och rep har använts i tusentals år, samtidigt har du en båt fylld med högteknologiska system. De används båda tillsammans, det är rätt roligt, säger Rolf Kvicklund.

Även när det kommer till förtöjning finns det mer att önska av båtmänniskors knopkunskaper, enligt Rolf Kvicklund. Han upplever ofta att han ser tunna tampar och att båtarna förtöjs med onödigt många knopar. Dessutom är det många som använder pålstek, vilket kan bli rent farligt om förhållandena är fel när det är dags att lämna hamn. Knopen går nämligen inte alls att lösa upp om den är under spänn, något som lätt kan bli verklighet om vinden ligger på. 

– Man avråder från att använda den, även om det går att lyfta av den, från en pollare exempelvis. Det förutsätter att man har tillgång till mer rep så att den inte blir spänd. 

Använd i stället:

Rundtörn med två halvslag

(Dubbelt halvslag om egen part). “De två rundtörnarna slår man först, de tar ju den mesta friktionen som gör att knopen inte blir så allvarligt belastad. Den binder man fast när något ska sitta stabilt. Den funkar i de flesta fall.”

Läs mer:

Artiklar

Så får du kapellet att leva längre

Artiklar

Rätt prio vid och efter sjösättning