Arcona en båtbyggare med klös

Arcona en båtbyggare med klös

I slutet av januari utsågs Arcona 430 till European Yacht of the Year 2009. En utmärkelse som företagets vd Torgny Jansson skattar mycket högt.

Tillsammans med den prisbelönta segelbåtens konstruktör, Stefan Qviberg, fortsätter han den stolta Gustavsbergstraditionen att producera tidlösa klassiker.

Redan 1825 kastade Gustavsbergs Porslinsfabrik ankar längst in i Farstaviken. Sedan dess har den snart 200-åriga fabriken producerat en lång rad klassiker som återfinns i tusenstals svenska hem. Gustavsbergs mest kända formgivare är Stig Lindberg. Under Lindbergs tid som konstnärlig ledare på bruket skapades de kända porslinsserierna Berså, Spisa Ribb och Terma.

Om Arcona Yacht och Stefan Qvibergs skapelser ska nå samma kultstatus som grannen vid randen av Farstaviken uppnått återstår att se. Den utmärkelse - European Yacht of The Year - som det lilla familjeägda varvet nyligen erövrade sätter i alla fall orten Gustavsberg på kartan i ett helt nytt sammanhang. Torgny Jansson betraktar priset som båtbyggarvärldens motsvarighet till filmbranschens Oscarstatyett. Och det faktum att Arcona 430 - i konkurrens med några av Europas största båttillverkare som Beneteau och Dufour - nu har valts till bästa båt i klassen Performance cruiser är en milstolpe i varvets drygt 40-åriga historia.

Inom sportjournalistiken finns det en rätt korkad, men ibland rätt befogad fråga, som måste ställas. Så, hur känns det?

- Det är jättekul, det är ju så att man sitter på sin kammare och filar, ritar och tänker och hoppas att man ska göra någonting som andra människor tycker är bra också. Det här är ett erkännande som är väldigt roligt att få, och det visar att vi är på rätt väg, säger Torgny Jansson.

Till dags dato har Arcona Yachts kunnat stoltsera med ett pris för sitt båtbyggeri. År 2002 utsågs den då sprillans nya Arcona 400 till Boat of the Show i samband med båtmässan i Stockholm. När Torgny Jansson uppmanades att boka in ett besök på den tyska båtmässan Boot i Düsseldorf i slutet av januari anade han att det kunde vara något stort på gång. Men som i alla stora sammanhang är han inte sen att lyfta fram teamet bakom.

- Alla ska självklart ta åt sig av det här. Killarna nere i Kungshamn som bygger båtarna var väldigt spända inför det här. När de fick reda på att jag hade fått höra att jag borde åka ned till Tyskland så tyckte de att ”Nu är det klart”. Men jag ville inte ta ut något i förskott. De blev väldigt glada när vi vann.

Fem olika båtar var nominerade i samma klass som Arcona 430, som tillsammans med de övriga, Beneteau First 45, Dufour 45, Finngulf 43 och Salona 34, utgör en stark kvintett.


Prestigefylld finnkamp

Enligt Torgny Jansson är Arcona 430 den bästa båt hittills som lämnat konstruktören Stefan Qvibergs penna. I samband med de provseglingar som alla nominerade båtar utsattes för i Holland fick båten idel lovord från den församlade presskåren.

- Det var ganska hårt väder första dagen och sedan var det lite lättare andra dagen. Alla journalister var lyriska över styr-känslan, farten, kraften och bettet i sjön. Den är kort sagt en fantastiskt bra seglare. Stefan Qviberg har verkligen prickat rätt.

Under de grundliga testseglingarna matchades svenska Arcona mot finländska Finngulf. Fast Finngulf 43:an var racingutrustad var det Arconan som var vassast, berättar Torgny Jansson. Det spelade ingen roll om det var kryss eller läns och om det blåste hård eller lätt vind. Med tanke på båtarnas specifikationer hade det omvända varit det naturliga.

- Jag tycker att det var ett ganska bra test som dessutom var väldigt noga genomfört. Det var tysk noggrannhet rakt igenom. Det seglades i två timmar. Och så var det si och så och sedan var det lunch och sedan seglade de igen. Alla skulle segla båten minst en gång, säger Torgny Jansson och skrattar.

En detalj som dock delade juryn i två läger var båtens rakt igenom traditionella skandinaviska inredning med mycket trä. Båtbyggare i södra Europa är inte alls lika konservativa när de utformar inredningen i sina båtar, och det av flera orsaker. Inte minst för att det råder brist på bra träråvara. Det vore underbart, tycker Torgny Jansson, om man kunde tillverka en båt som var helt vit inuti eftersom det inte alls skulle vara lika krävande att göra det bra.

- Men vi har funnit att våra kunder vill ha den här klassiska inredningen. Det är nog så där lite crossover. Man vill ha en båt som är lite tuff, aggressiv, snabb och rejsig på utsidan och sedan vill man ha den klassiska igenkända röda mahognyn, gärna i kombination med mörkblåa dynor, på insidan.


Bild 335970


Från garage till badhus

Att vara lyhörd för vad kunderna vill ha är dels ett säkert framgångsrecept, dels ett rättesnöre för Torgny Jansson. Det är just den egenskapen som gjort att företaget kunnat ta klivet från föräldrahemmets garage till dagens lokaler på Kattholmen i Gustavsberg via en sejour under 1970-talet på Tollare Pappersbruk.

- Det var min far, Bengt Jansson, som startade verksamheten och det började med något som hette Jet Jollen - en liten släpjolle som var seglingsbar - som han lät tillverka. När jag var i 13-14-årsåldern så köpte han formarna till Hydra, en sexmeters midgethavskryssare, som vi byggde tillsammans. Det var så många som kom förbi och kikade på den där och tyckte att det var en tuff båt. Så han började sälja Hydra efter det, säger Torgny Jansson.

Totalt byggde Boo Marin, som varvet hette från starten och fram till 2002, 160 Hydror under nio år från 1972 till 1981. De sista åren tillverkades Hydra parallellt med nästa tillskott i Boo Marins produktportfölj, Aphrodite 25. Totalt 150 båtar av Carl Beyers skapelse tillverkades mellan åren 1978 och 1987.

- Det var mycket halvfabrikat som gällde då. Vi byggde själva ett antal färdiga båtar varje år. Sedan levererades det flera halvfabrikat där vi lämnade med inrednings- och beslagssatser. Då stod man och skar upp en meter av en sorts slang och fem meter av en annan sort. Och så var det 18 stycken M8-skruvar, och så vidare, som vi packade till färdiga kit, säger Torgny Jansson, och ler åt minnet.

Ett redan etablerat mönster upprepade sig. Gamla Aphrodite 25-kunder började höra sig för efter ännu större båtar. Och då började Boo Marin bygga Arcona 32. Modellskiftet betydde skilsmässa från Carl Beyer samtidigt som det blev starten på ett hittills 30-årigt samarbete med Stefan Qviberg, som i den vevan lite av en slump kommit in i bilden.

- Stefan kom till min far som ung nybakad skeppskonstruktör i slutet på 70-talet. Han hade ritat en minitonnare som han låtit bygga och kappseglat med och nu ville han att vi skulle börja bygga den. Men det har aldrig funnits någon direkt stor marknad för minitonnare i Sverige, så det blev aldrig någonting av det, säger Torgny Jansson.

Kontakten mellan Boo Marin och Stefan Qviberg resulterade i stället i att han ritade en 44 fots segelbåt som Torgny Jansson och några av hans kompisar tänkte bygga för en tripp till Västindien.

- Det var den egentliga starten på samarbetet med Stefan. Dels var det så lätt att jobba med honom, dels hade han så bra koll. Han kunde förklara att gör vi så med kölen så blir det de effekterna och fyller vi på med så mycket rigg så blir det si eller så. Plus att han var en väldigt sympatisk människa att jobba med. Det föll sig väldigt naturligt att när vi skulle ta fram en större båt efter 25:an fick han uppdraget att rita Arcona 32.


Klinga och penna

Stefan Qviberg, pappa till samtliga modeller i Arcona Yachts nuvarande program, visar sig vara en mångsysslare av rang. Till professionen är han vd och ägare till ett sågverk i Småland. Men ett par dagar i veckan byter han timmer och sågklingor mot ritstift och datorer.

- Idag ritar Stefan båtar åt oss tre dagar i veckan, och de övriga dagarna hjälper han sin son som tagit över driften av sågverket, säger Torgny Jansson.

Det framgångsrika samarbetet har genom åren inte stannat inom båtbyggeri. Jansson och Qviberg har även gjort gemensam sak på kappseglingsbanan. Bland annat har de vunnit sin klass i Gotland runt med en Arcona 32.

Under sina snart 40 år som båttillverkare har Arcona Yachts aldrig haft någon egen storskalig produktion. I stället har företaget lejt ut byggandet till andra varv, bland annat Marieholms Bruk, Lidköpings Båtsnickeri och Kungshamns Marininredning.

- Vi hade ett väldigt djupt samarbete med Marieholms Bruk under 1970-talet där de fram till mitten av 1980-talet först byggde Aphrodite 25 och sedan även Arcona 32 och 36. Men när de gick i konkurs föll det samarbetet. Det var annars ett väldigt bra samarbete, där de hade hela tillverkningsprocessen och vi hade hela säljorganisationen, så det var en bra match där. Men de hade lite för stora overheadkostnader och stod inte pall, säger Torgny Jansson.


Nyttjades flitigt

När Mariehomsepoken gick i graven tog Kungshamns Marininredning i Gravarne över stora delar av Arconas produktion. Det bohuslänska varvet nyttjades flitigt av flera tillverkare som Najad, Malö och Hallberg Rassy, och var inte Arcona tillräckligt snabba i vändningarna var varvets kapacitet slut. För att helt enkelt trygga sin egen tillverkning köpte Torgny Jansson för drygt tre år sedan upp Kungshamns Marininredning.

Men innan dess, efter ett par tuffa år med vikande efterfrågan under mitten av 1990-talet, kontaktade Torgny Jansson svensken Lennart Alpstål som utvandrat till Estland. Där driver han båtfabriken Luksusjaht på ön Ösel i Rigabukten. Egentligen, erkänner Torgny Jansson, hade han inledningsvis vissa betänkligheter inför Estland som båtbyggarnation. Men alla de farhågor han hade visade sig snabbt komma på skam.

- Jag vet att jag tänkte att ”Vi får väl köra in ett par hundra timmar och göra båt av det om det inte ser ut som vi tänkt oss”. Men vi blev jättepaffa. Den första båten som kom över till Sverige från Estland var klart finare än något som vi själva presterat.


Dubbla takten är målet

Att lönenivån är lägre i Estland än i Sverige gör att det går att lägga ner mer mantimmar på varje båt utan att det påverkar prislappen alltför mycket, konstaterar Torgny Jansson. Utöver Arcona segelbåtar tillverkar Luksusjaht motorbåtar under namnet Delta, och tidigare har varvet även byggt Swahn 42.

- Lennart Alpstål har investerat enormt mycket i anläggningen, och det är en fantastiskt fin fabrik med 10 000 kvadratmeter produktionsyta. Inredningssatserna tillverkas i ett skepp, plastjobben utförs i ett skepp och så har man ett skepp där all montering sker. Där finns även testbassänger och alla tänkbara faciliteter, säger Torgny Jansson.

I dagsläget har Arcona en produktionstakt på 40-45 båtar per år. Målsättningen är att fördubbla den takten inom två år. Och det ser inte Torgny Jansson som någon omöjlighet. Den pågående finanskrisen har inte fått så stor effekt, hittills i alla fall. Den svaga svenska kronan gör också svenska båtar prisvärda utanför landets gränser, konstaterar Torgny Jansson.

- De större båtarna rullar på även när det är dåliga tider. Vi har ju en valutaboost just nu på 20-25 procent som hjälper upp också. Har man bra grejer och kämpar på så säljer man båtar.

Orderböckerna ser bra ut. Det har skett en liten omfördelning där det blivit ett visst uppsving för den prisbelönta 430:an och ett litet tapp på 370- och 400-modellerna, som Torgny Jansson tror att man kommer att hämta hem under våren. Sista veckorna i februari och början av mars har det tagit lite fart igen. Även om Arcona Yachts inte ställer ut på årets Allt för sjön väcker Stockholmsmässan alltid liv i en vinterslumrande hemmamarknad.

Uppståndelsen i samband med prisceremonin på den tyska Boot-mässan i Düsseldorf har även skapat ett visst intresse från potentiella kunder i Italien och Frankrike. Att etablera sig på Medelhavsmarknaden ligger också i linje med Arcona Yachts framtidsplaner. Med en ny marknad runt Medelhavet och om planerna på att etablera ett återförsäljarnät i USA går i lås så ser framtiden ljus ut. Hittills har dock den svenska marknaden varit viktigast. När Torgny Jansson får frågan hur den typiska Arconaägaren ser ut skruvar han lite besvärat på sig i stolen innan han svarar.

- Det är en fråga som jag ofta får, men det finns faktiskt ingen typisk Arconaseglare. Vi har rätt mycket 30-åringar med två barn som väljer våra båtar. Samtidigt har vi många kunder som passerat det där med barnstadiet och som är mellan 50 och 60 år. Men i stället väljer de främst vår 370, eftersom de inte behöver ha två akterhytter och de vill ha en lite mindre båt. Men samtidigt uppskattar de kunderna att det är full storlek på salong, pentry och toa.

Om Torgny Jansson såg lätt besvärad ut inför frågan hur den typiska ägaren ser ut ser han desto bekvämare ut när han ombeds att beskriva vad det är som gör en Arcona till en Arcona.

- Naturligtvis är det seglingsegenskaperna. Sedan är jag väldigt fåfäng, jag tycker om vackra båtar. Och jag har samtidigt svårt för fula båtar.

Det blixtrar till lite i Torgny Janssons ögon när han ger sig i kast med att utveckla vad som gör en båt vacker.

- Jag tror att många tycker om att våra båtar har en snygg design. Sedan tror jag att det är mycket den här korsningen av cruiser och racer. Du vet att även om du aldrig någonsin kommer att kappsegla själv, så har du ändå prestanda i din båt. Det är lite samma sak som att ha en bil som det står turbo på på bakluckan. Du får inte köra mer än 110 km/tim på motorvägen i alla fall, men du kan köra i 220 km/tim om du skulle vilja det.


Bild 335971
Arcona har skördat stora framgångar i Gotland runt. Inte sällan med Torgny Jansson och Stefan Qviberg ombord.


Kontroversiell fråga

Att definiera vad som gör en båt ful eller snygg är som att bege sig ut i ett minfält utan en noggrant ritad minkarta. Men Torgny Jansson väjer inte för att försöka.

- Du kan aldrig säga att en sådan här modern båt är vacker om du jämför den med en Sexa från 1940-talet. Men det måste finnas en harmoni. Det får inte finnas en för hög överbyggnad eller ett jättehögt skrov. Det måste helt enkelt finnas en balans i båten. Och så som jag tycker att en båt ska se ut, så ser våra båtar ut. Jag tror att det är många med mig som tycker att vi gör snygga båtar.

Under det senaste årtiondet eller så har segelbåtar fått allt rakare stäv. Även Arconas båtar har följt den trenden från 400-modellen via 370- och 460-modellerna. Men att det skulle vara en övergående modefluga tror inte Torgny Jansson, som ger Volvo Ocean Race och införandet av VO60-båtarna skulden som banbrytare.

- Nej, det ligger i skrovlinjen. Det här breda akterskeppet ger en massa volym och då måste du bygga volym i förskeppet också, och det kan du inte göra på bredden för då får du en båt som inte kan kryssa. Då drar man ut det genom att fälla ut stäven och så fyller man på volym i förskeppet, säger han.

Men att den moderna designen med rak stäv skulle begränsa tillgängligheten till skärgården, som många segelbåtspuritaner fruktar och tror, håller han inte med om. För egen del har inte hans båtliv förändrats nämnvärt jämfört med för 20-30 år sedan.

För närvarande har Arcona Yachts sex olika modeller i sitt program. I alla fall om man ska tro de uppgifter som finns på varvets egen hemsida.

- Egentligen är det sju. 355:an finns kvar även om den på sikt kommer att försvinna. Det har vi i och för sig sagt länge, men varje år kommer det någon kund som vill ha en sådan och vi bygger några stycken varje år.

En ny 34-fotare ligger i stöpsleven och ser dagens ljus till sommaren. Annars finns det en viss efterfrågan, och tankar hos Torgny Jansson, på en ännu större båt i modellprogrammet.

- Det är möjligt att vi trycker på knappen för 50-52 fot. Om något eller några år börjar det nog att bli dags.

Att Stefan Qviberg får uppdraget att rita även en sådan skapelse är inte någon alltför vågad gissning. Torgny Jansson har bara gott att säga om Qviberg och hans gärning som konstruktör.

- Han är oerhört hängiven. Han är inte så där att han gick igenom den här utbildningen på Teknis (Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, red:s anm) för ett antal år sedan och sedan kör på. Utan han utbildar sig hela tiden vidare. Varje år åker han ner till Nya Zeeland några veckor för att kolla vilka trenderna är och vilka grejer som kommer som är nya och hur de ser på det hela. Där nere finns det framför allt väldigt mycket racing som han kan lära sig av. Det händer mycket på den sidan klotet och det är han uppdaterad på.


Ljus framtid

Det hann annars förflyta ett par år då Arcona Yachts mest vilade på lagrarna och sin 32:a. När det var dags att sjösätta en ny skapelse var Torgny Jansson först osäker på om vännen och kappseglingskollegan Stefan Qviberg skulle klara av det. Men det var ingen ko på isen.

- Stefan hade inte byggt något på ett par år när han ritade 400:an åt oss. Jag var lite fundersam på om han fortfarande var på banan. Men det han ritade åt oss kändes så bra att vi sa: ”Det här är nog fortfarande rätt.” Och det har visat sig vara rätt häst att satsa på.

Stefan Qvibergs största tillgång som konstruktör är, enligt Torgny Jansson, hans förmåga att kombinera kraven från de kunder som söker en bekväm familjeseglare med kraven från de kunder som söker en potentiell Gotland runt-vinnare. Och den unika förmågan har Stefan Qviberg.

I dag sysselsätter Arcona Yachts tio personer på det kombinerade kontoret och varvet i Gustavsberg plus ytterligare 16 personer i Kungshamns Marininredning. Inalles, med varvet på Ösel inräknat, är ungefär 50-55 man igång med produktionen. Framtiden ser ljus ut och i dagsläget ser inte Torgny Jansson någon anledning att fundera på någon alternativ sysselsättning.

- Jag tycker fortfarande att det här är så himla roligt. Att ta fram nya båtar och sälja dem. Att få sätta dem på marknaden och sedan sätta fart på dem. Jag ser framför mig att få utveckla det här ännu mera. Att få igång ännu fler marknader över hela jordklotet, att få ta fram fler båtmodeller och se dem växa. Det är fantastiskt spännande och det är nog det jag tänker fortsätta göra.

Torgny Jansson har en dotter på 17 år. Men han är skeptisk till om hon vill ta över och följa i pappas och farfars fotspår.

Det får nog bli en annan form av successionsordning här. Jag får nog fortsätta sprattla några år till, säger han och skrattar.