Dränkbara pumpar

Vatten runt fötterna i båten sänker trivseln ombord. En länspump ska länsa undan slagvatten och hålla kölsvinet torrt. Den vanligaste typen är den dränkbara varianten. Och det är den typen som vi har tittat på här. Pumpen innehåller en vattentät motor och ett skovelförsett plasthjul, impellern. Denna suger inte utan trycker ut vattnet. Pumpen ska därför monteras vid båtens lägsta punkt. Med en strömbrytare placerad på lämpligt ställe kan pumpen slås på eller av. En vanlig lösning är att den kopplas till en automatisk brytare som känner av vattennivån och slår till och från pumpen vid viss nivå. Men det finns också strömbrytare med vars hjälp man kan gå förbi automatiken. Automatiken kan ju krångla eller man kanske vill tömma ut de sista vattendropparna. På bilden nedan syns en automatisk brytare och en strömbrytare.

Vi har provat 21 länspumpar från sju tillverkare. Merparten av de provade pumparna är av den vanliga enkla modellen men några har inbyggda nivåvakter. Vi är osäkra på antalet tillverkare, några pumpar har kanske gemensamt ursprung.

Så här provade vi länspumparna

På botten i en transparent vattenfylld plastbytta (Ikea Samla 130 l) satt pump 1 monterad på en platta. En slang från pumpen leddes en eller två meter upp i luften. Slangen var av anpassad dimension i armerad plast och av god kvalitet för att slippa kinkar. Tid togs på hur lång tid pumpen behövde för att förflytta 25 liter (volymen mellan två markeringar = ljusblått på bilden). Vattnet rann ner i den intilliggande byttan där pump nr 2 var monterad, som sedan på samma sätt under tidtagning fick pumpa tillbaka vattnet. Därefter byttes höjd eller pump. Arrangemanget gjorde det möjligt att under en överkomlig tidsrymd testa rätt många pumpar. Pumparna drevs av ett 12 volts bilbatteri. Strömförbrukningen mättes med en amperemätare. Alla pumparna pumpade sämre vid två meters höjdskillnad än vid en meter, vilket framgår av tabellen. Där finns också en beräkning av förhållandet mellan den pumpade volymen vatten och strömförbrukningen. Vi har då utgått från vattenflödet vid både en och två meter.

En dränkbar länspump sitter ofta lite illa till. Man vill ju ha den så djupt ner som möjligt. Inte sällan samlas också skräp runt pumpen. Vi har därför bedömt hur lätt/svårt det är att öppna för att rensa inloppet och möjligheterna att komma åt och rengöra impellern.

En av de vanligaste funktionsrubbningarna som drabbar länspumpar brukar härröra från oxiderade kabelskarvar. Med en kort kabel kanske skarven hamnar på ett från fuktsynpunkt utsatt ställe. Det är därför en fördel med långa anslutningskablar. De gör det möjligt att förlägga skarven till ett gynnsamt ställe och inte där kabeln råkar ta slut. Vi har därför angett i tabellen hur långa kablarna är hos de olika pumparna.

De flesta pumpar ska skruvas fast i durken/skrovet. Inte alltid en lösning som alla är pigga på. Det kan innebära en onödig försvagning, risk för läckage etc. Därför menar vi att alternativa monteringsmöjligheter är en fördel, som vi också särskilt noterat.

Liten båt – liten länspump och omvänt stor båt – stor länspump är väl den gängse tumregeln. Balans råder då mellan vattenvolymerna som ska bort och elsystemets kapacitet. Men en rejäl pump är naturligtvis ingen nackdel i skarpa lägen.

Av: Text och foto Håkan Hardenborg