Nytt formspråk - Gammalt skrov

Nytt formspråk - Gammalt skrov

6 300 störtade rakt in i framtiden med ett tydligt kantigare formspråk i överbyggnaden, och vad man tycker om det är förstås en smakfråga. Samtidigt behölls det klinkbyggda skrovet i princip helt oförändrat, vilket gör att man upplever det som om båten står och väger mellan två generationer designmässigt. Man kan ju förmoda att eftersom man behöll det gamla skrovet bjöds det begränsade möjligheter att förbättra praktiska barnsjukdomar utvändigt, som att bredda skarndäck.

Men det känns ändå behagligt att röra sig på båten. Den är ju framför allt utrustad med den gudabenådade förpiksluckan som gör att man slipper balansera runt på båtens sidor. Förutom när man måste komma åt vattenpåfyllningen som sitter lite problematiskt placerad mitt på det smala skarndäcket.

Badplattformen kan också vara lite knivig att använda då babordssidan, där badstegen är placerad, till stor del upptas av en gasolbox. Mikael Kröckel har också valt att montera ett elektriskt ankarspel som upptar hela styrbords plattfom.

När 630 blev 6300 1984 så skrotades möjligheten att få båten med inombordare. Istället blev det utombordare på den nya kassettlösningen som gällde. Någon gång runt 1988 fick hela motorkassetten ett nytt utseende. Fram till detta år bestod motorfästet av en ram bultad mot akterspegeln och två separata rostfria badplattformar på respektive sida av motorn.

Senare (som på Mikaels båt) blev kassetten en hel plastad enhet som fortfarande bultades mot aktern. Med den senare konstruktionen fick motorn ett större avstånd till akterpegeln, vilket ska ha påverkat båtens sjöegenskaper i positiv riktning.

På Mikael och Vibekes båt sitter idag en 90-hästars Suzuki fyrtaktare från -04. Med denna toppar båten enligt Mikael runt 28 knop. Detta verkar också stämma väl med de 26 knop med 90 hästkrafter och två personer ombord som utlovades av reklambroschyren sista modellåret 1993-1994.

RIKLIGT UTRUSTAD

Det är svårt att göra en helhetsbedömning av båtens köregenskaper efter en förmiddags körande på Mälarens sommarblanka vatten, men Mikaels utlåtande efter fyra säsonger med båten borde vara en fullgod sanning om hur båten uppför sig.

Och hans ord är ett eko av vad man brukar höra om den här typen av båtar. Botten på det halvplanande skrovet är en aning flack, vilket ger den en bra stabilitet när man ligger still men gör båten bångstyrig och studsig så fort det blir lite vågor.

Det är annars lätt att överblicka ekipaget och sin omgivning när man kör. Den kapellförsedda öppningen i doghouse är rejäl, och en kul men kanske inte så användbar detalj är mittbackspegeln, som faktiskt tillhörde standardutrustningen.

Den blir på något sätt också en symbol för den ganska rikliga standardutrustning som båten levererades med. Förutom större installationer som el-hydrauliska trimplan och manuell länspump så gick Uttern in ganska mycket på detaljnivå och slängde med både det ena och det andra. Eller vad sägs om saker som passare och kurslinjal, bränsletratt, pennhållare, askkopp och tvättsvamp.

Mikaels båt är annars extrautrustad med en löstagbar stävstege, som är ett av de tillbehör som fanns att få till modellen.