Viggen – En båt för alla

När det gäller Viggen, såväl som storasystern Vega, så har nog de flesta seglare en uppfattning. Känslorna pendlar mellan irritation och något fuktigt i ögonvrån. Många svenskar har börjat sitt liv på sjön i en liten Viggen, kanske lämnat modellen för något större men även återvänt till den vid mogen ålder. Till de mogna seglarna hör de två Viggen-entusiaster jag träffar på i vattnen utanför Åkersberga. Både Ingvar Lindén och Harald Akselsson hör till de lite äldre seglare som oftast ger sig ut ensamma. Så även denna sensommardag, med svaga, nästan obefintliga vindar i väntan på en kuling.

Men om vi tar det från början så får vi gå tillbaka ända till mitten av 1960-talet, då konstruktören Per Brohäll ställde upp med sin modell i en konstruktionstävling, och blev utan pris. Men den tongivande konstruktören backade inte utan lät bygga en första prototyp. En prototyp som snart gjorde sig ett namn på kappseglingsbanorna.

Plywood

Brohäll hade redan en gedigen erfarenhet av att rita båtar, men eftersom det här var så pass tidigt handlade det oftast om båtar byggda i plywood. Det byggmaterialets linjer har i viss mån fått leva vidare i Viggen. Trots att plasten inte hade marinplywoodens begränsningar, som exempelvis gjorde det omöjligt med dubbelkrökta ytor, så levde tänkandet vidare i Per Brohälls plastbåtar. Både Viggen och Vega fick en kantig överbyggnad och en ganska flat botten. Den förhållandevis platta undervattenskroppen gör att båtarna seglar väl på undanvind men att turen gärna blir stampig när det blåser emot.

En Viggen är en Viggen, men egentligen är det två olika båtar man pratar om. Den ursprungliga konstruktionen, som byggdes i runt 300 exemplar i Karlskrona, och den senare modellen Albin-Viggen, som blev till i över tusen exemplar från år 1971. Den största skillnaden mellan de båda typerna syns inte när båtarna ligger i vattnet. Karlskrona-Viggen är traditionellt långkölad medan Albin-Viggen har ett modernare delat lateralplan. Det kan tyckas att skillnaderna är väsentliga, men när det väl kommer till kappsegling är de båda båtarna jämbördiga. Fördelar och nackdelar med de olika typerna är mest en fråga om tyckande.

Lika snabba

Konstruktören trodde att Albin-båten skulle bli märkbart snabbare, men båtarna har i själva verket samma lystal.

– På den tiden det kappseglades flitigt turades de båda typerna om att vinna. Det sitter nog mer i den som håller i rodret än i båten, säger Ingvar Lindén.

Annars gör den modernare undervattenskroppen att Albin-Viggen blir lite lättare att manövrera i hamnar. Den nyare modellen kan även upplevas som lite styvare medan föregångaren av vissa sägs vara något snabbare i lättvind.

Annars menar de båda erfarna Viggen-seglarna att den lilla 24-fotaren är förvånansvärt pigg. Det krävs inte mycket vind för att båten ska börja röra sig, och det får jag bevis för den här dagen när vattnet knappt krusas.

Båtarna skjuter fart lite som jollar.

Men Viggens dagar som kappseglingsbåt är sedan länge förbi. Idag är det en behändig båt för ensamseglaren eller den lilla familjen. Framför allt är den lättskött och billig.

– Vi hade en Vindö 30 tidigare och det var alltid folk som kom och tittade och beundrade, men det var aldrig någon som vill hjälpa till vår eller höst. Med en Viggen blir det minimalt med jobb, säger Ingvar Lindén.

Lagom

Förr om åren hände det att båten fick rymma fyra personer under semestern, men idag är det nästan alltid solo som gäller och då är båten precis lagom stor. Några planer på att byta båt finns inte och det är uppenbart att de båda herrarna nästan vuxit samman med sina båtar. Det finns ingen längtan efter större och mer, och när Harald Akselsson startar den lilla snurran och drar iväg hemåt för att möta den väntande kulingen känner jag att det finns något befriande i detta. I skuggan av alla nya 40-fotare är de många Viggar som fortfarande seglar runt ett bevis för att det inte behöver vara vare sig dyrt eller krångligt.

Interiör – Liten men rymlig

Viggen är en liten båt och hur konstruktören än trollar går det inte att få in hur mycket som helst. Inredningen är alltså enkel, men med tanke på de blygsamma måtten är båten ändå rimlig att bo i. Kojerna i förpiken räcker till för två vuxna och i både Karlskrona- och Albin-Viggen finns det ett fast pentry med diskho och skåp. Kökets placering skiljer sig åt mellan de båda modellerna. Det kan kännas som att den tidigaste lösningen också representerar ett äldre tänkande. På Karlskrona-modellen är pentryt nämligen placerat vid huvudskottet mitt i båten, något som ger en jobbig situation när det gäller ventilation av stekos men samtidigt signalerar att det här är en fullstor båt. På Albin-Viggen hittar man istället pentryt på det någon modernare stället omedelbart babord om ruffnedgången.

När det gäller toalettbestyr blir man på många båtar hänvisad till mer camping-mässiga alternativ. En hink är nog den mest naturliga lösningen, men Ingvar Lindén har gjort en egen variant. Placerad på glidskenor finns en Porta-potti som skjuts in under sittbrunnsdurken när den inte används och på Haralds båt finns både “porslinsfåtölj” och hålltank.

Det Per Brohäll skulle ha kunnat göra för att få Viggen att växa ytterligare ett snäpp invändigt hade varit att göra lite högre fribord och möjligen välva däcket, men det här var något som inte föll honom i smaken. Hellre då skarndäck och låga kojer, som gör att man sitter ganska hopkrupen i salongen. Viggens tidstypiska linjer skulle få sig en rejäl utmanare i Maxi 68, som kom några år senare och sprängde alla ramar när det gällde innerutrymmen.

När det gäller stuvutrymmena finns det så det räcker till det mesta, särskilt på Karlskrona-Viggen. På den tidigare modellen finns nämligen även ett rejält utrymme under en lucka akter om sittbrunnen.

En svag punkt som kan visa sig på insidan är en följd av att masten står på rufftaket. Det har visat sig att huvudskottet inte riktigt klarar att ta upp masttrycket på ett bra sätt och om båten seglas hårt så kan rufftaket sjunka ner synbart. En del Viggen-ägare har förstärkt huvudskottets balk och vissa väljer att sätta dit en extra stötta inför hårda seglingar.

Exteriör – En jolle för havet

Viggens linjer visar på släktskap med plywoodbåtarnas platta och fylliga förskepp. Skrovet är lättdrivet och det gör Viggen till en förvånansvärt rolig seglare. På undanvind går det undan och båten seglar väl upp till sitt lys, på kryssen däremot brister det. I motsjö blir färden plaskig trög. Ytterligare sinkad på kryssen blir Viggen av att vanten sitter ända ute vid däckskanten. Det här gör passagen fram och tillbaka på skarndäck smidig, men det begränsar samtidigt genuans effektivitet. Skotvinkeln blir väl generös och det går inte att gå särskilt högt, något som Viggenseglare lärt sig leva med.

– På kryssen gäller det att segla mera på fart. Det är ingen idé att pina, säger Harald Akselsson.

När det gäller segling med ett mindre försegel finns det i och för sig olika sätt att förbättra skotvinkeln. Ett alternativ är att sätta en alternativ skotskena i däcket, men Harald Akselsson har funderat vidare. Han har gjort ett enkelt system med en tamp och några block som dessutom gör focken självslående.

Den stabila masthead-riggen är föredömligt enkel och stabil. Den är praktisk för nybörjare men erbjuder i stort sett inga trimmöjligheter för den som vill segla aktivt. Röstjärnen är en av få svaga punkter. Vattenläckage kan leda till frostsprängning i laminatet som röstjärnen är inplastede i.

Sittbrunnen är rymlig och föredömligt ren, på Albin-Viggen går den hela vägen till aktern medan Karlskrona-Viggen har en rejäl lucka för akterstuven längst bak. När akterskeppet tyngs ner tränger det upp vatten ur självlänsarna, ett problem som Viggen inte är ensam om och som kan lösas med ett par gummiproppar.

Att segla Viggen är alltså föredömligt enkelt, båten är styv och stabil. Kölen är stadig och tål grundstötning och bygget är rejält och har visat sig hållbart genom alla år. Den lilla havskryssaren är en båt både för seniorer och nybörjare.

Fakta: Karlskrona-Viggen Konstruktör: Per Brohäll Antal tillverkade: 300 (1965-1970) Tillverkare: Karlskronavarvet Längd: 7,10 meter Bredd: 2,24 meter Djupgående: 1,00 meter Deplacement: 1 400 kilo Kölvikt: 500 kilo Segelyta, stor + genua: Cirka 30 kvm Lystal: 0,97 Motor: Utombordare; i sällsynta fall liten inombordare Pris: 20 000-40 000 kronor

Albin-Viggen Konstruktör: Per Brohäll Antal tillverkade: 1 350 (1971-1978) Tillverkare: Albin Marin Längd: 7,10 meter Bredd: 2,24 meter Djupgående: 1,11 meter Deplacement: 1 400 kilo Kölvikt: 600 kilo Segelyta, stor + genua: Cirka 30 kvm Lystal: 0,97 Motor: Utombordare; i sällsynta fall liten inombordare Pris: 20 000-40 000 kronor

Av: Philip Pereira dos Reis