150984.jpg

Artiklar

HR Boat Sweden inspireras av Noa

Om trafikljuset visar grönt är det lätt att missa Laxå. Men den lilla ortens strategiska läge mitt i är en viktig ingrediens i framgångsreceptet för en av landets största småbåtstillverkare, HR Boat Sweden.

Text: Redaktionen • 2009-07-21 Uppdaterad 2021-06-10

Även om Laxå inte ser mycket ut för världen betraktat genom en bilruta så kan samhället stoltsera med ett bruk som varit i drift sedan 1630-talet. Det var också här som grunden lades till hotellkedjan Scandic. Lockade av det geografiska läget invid E20, halvvägs mellan Göteborg och Stockholm, öppnade oljebolaget Esso Sveriges första motorhotell i Laxå. Året var 1963. Drygt 20 år senare såldes hotellkedjan, som i samma veva bytte namn till Scandic och idag har 6 600 medarbetare på 152 hotell i tio länder. Läget, det gynnar även HR Boat.

HR Boat Sweden inspireras av Noa

– Sedan är det faktiskt så – om du bortser från att båtbyggartraditionen inte finns här – att Örebro är ett logistikcentrum, det är nära med transporter åt alla håll från Örebro, säger HR Boats ägare, Tomas Eriksson. Så på det viset ligger vi rätt och det är inte långt till några av våra största sjöar heller. Från Laxå är det tre mil till Vättern, fyra mil till Hjälmaren och fem mil till Vänern.

Enligt fysikens grundlagar borde inte humlan kunna flyga. Och det finns de som påstår att abborrens kroppskonstitution gör den oduglig som fisk. Med samma resonemang som något slags utgångspunkt borde Laxå vara hopplös som hemvist för ett båtvarv. Och är det någon fråga som Tomas Eriksson fått fler gånger än någon annan så är det hur det är möjligt att vara båtbyggare mitt i skogen. För oavsett från vilket håll du nalkas Laxå så är samhället omgivet av mil efter mil med skog – inte minst sägenomspunna Tiveden med sin unika urskog.

– Det är som med gubben Noa. Han byggde också båt på torra land. Men han hade tron, och det hade farsan också. Han trodde att det skulle gå, säger Tomas Eriksson och skrattar.

Tomas pappa, Ingvar Eriksson, var lantbrukare från början. Men det var tuffa tider som mjölkbonde redan på 1960-talet och när tillfället dök upp valde han att byta yrke.

– Det är lite kul, det var min pappa, min farfar och en granne som drog igång verksamheten. Min pappa och farfar hade lite kor, men det var svårt att få någon lönsamhet i det. Så en vacker dag motade de ut korna för att bygga om ladugården och börja tillverka plastdetaljer till traktorhytter i stället, berättar Tomas Eriksson.

HR Boat Sweden inspireras av Noa

Plastens segertåg Affärerna gick lysande under ett par år. Det nya moderna materialet plast var perfekt för att tillverka delar till traktorhytter. Men i takt med att de svenska bönderna vande sig vid att sitta inne, i skydd för väder och vind, blev traktorhytterna allt större och bekvämare. Och det fick till följd att den i sammanhanget primitiva plasten fick stryka på foten till förmån för plåt och glas. Ungefär i samma veva inledde plasten sitt segertåg som byggmaterial i fritidsbåtar. Eftersom Ingvar Eriksson hade ett visst båtintresse föll det sig naturligt att byta nisch. Den första båtmodell som såg dagens ljus var en liten släpjolle. Men det blev inte någon omedelbar succé för roddbåten från Höga, döpt till Höga Rodd, berättar Tomas Eriksson:

– Det var många turer fram och tillbaka. Det var inte så lätt att lansera något nytt. Han kom ut och försökte sälja och folk frågade: ”Vad är det här – Höga Rodd – går det att äta?”, så det var några tuffa år.

Men i stället för att slå vantarna i bordet och plocka ned skylten skaffade sig Ingvar Eriksson en kompanjon. För en tid flyttades verksamheten från ladugården i Hackvad till Östansjö. Och parallellt med roddbåtarna påbörjades tillverkningen av pick-up-kåpor under namnet Vindic. Efter ett par år skildes deras vägar åt. Ingvar Eriksson återgick till båtbyggeriet på heltid hemma på gården i Hackvad. Och hans kompanjon fortsatte tillverkningen av kåpor på sitt håll.

Sakta men säkert har HR Boat Sweden kapat åt sig en allt större marknadsandel. Med en produktionstakt på drygt 1 200 båtar per år har varvet i Laxå positionerat sig som en av landets största småbåtstillverkare. Inte illa om man betänker att verksamheten fram till nyligen stretade på i den gamla ladugården i Hackvad. För snart två år sedan kände sig Tomas Eriksson nödd och tvungen att ta ett avgörande beslut för att säkra framtiden för familjeföretaget.

– Det var många hus på gården och vi var framme i ett läge där vi måste göra någonting. Antingen satsar vi rejält på hemmaplan och kanske river en del saker för att bygga nytt och få struktur på det hela. Men att bygga nytt på landet, rent ut på bondvischan som det här låg, är lika dyrt som att bygga nytt i en förort eller i ett industriområde, säger han.

I den vevan fick Tomas Eriksson reda på att Samhall lagts ned och att deras lokaler i ett industriområde i utkanten av Laxå var på väg att tömmas. Och han slog till direkt. Det tog ett drygt år att anpassa fastigheten för storskalig båtproduktion. Men så, i juli 2007 gick flyttlasset från Hackvad till Laxå.

– Idag är vi elva anställda som arbetar i produktionen. Sedan har jag en chaufför som inte är anställd – han är egen företagare – som rycker in ibland, likaså frugan som är anställd på 25 procent, och dem räknar jag inte med då. Vi var några fler i höstas då vi snuddade vid 20 anställda. Men det beror lite på hur man räknar också. Det finns ett företag i Vretstorp – 15 kilometer från Laxå – som tillverkar roddbåtar i våra formar som jag lejer in. Vi kör dit material och hämtar färdiga produkter. Med dem där, och dem här i Laxå, så var vi 20 man.

För Tomas Eriksson var det inget självklart yrkesval att gå i pappas fotspår och bli båtbyggare. Efter studenten på tekniskt gymnasium i Örebro lockade byggbranschen i stället. Men efter sex-sju år i byggsvängen och ett år som lärarvikarie återvände han till fadershuset.

– I januari 1992 klev jag in i företaget och -97 tog jag över firman. Det var ju inte helt nytt för mig. Jag hade varit med och rullat plast och grejat, och byggt något eget också under min uppväxt. Så det var ju inte alls främmande, säger Tomas Eriksson.

Han lär inte vara vare sig den första eller den sista påläggskalven som först måste utreda om gräset är grönare utanför familjens hägn. Skrattande erkänner han att det visst fanns ett behov av att kapa navelsträngen.

– Direkt efter skolan så kanske man inte ville in företaget och jobba under pappa. Utan jag ville prova mina egna vingar först.

Modellprogrammet utökas De första 20 åren i HR Boats historia är synonym med små enkla roddbåtar. Men med Tomas Erikssons intåg i företaget i början av 1990-talet inleddes arbetet med att bredda varvets modellprogram med styrpulpetbåtar. Och det har hittills varit ett lyckat drag.

– Någonstans kring millennieskiftet började det gasa på ganska bra. Men vi har aldrig haft målsättningen att växa med någon sådan här enorm fart. Vi har lagt ner årens förtjänster på att konsolidera oss och på att ta fram nya modeller, och så har det så sakteliga fått plocka på. Vi har aldrig lånat upp några stora högar pengar och inte slagit på stora trumman, utan det har fått växa i sin egen takt.

I takt med att styrpulpetbåtarna blev allt fler kände Tomas Eriksson att varvets ursprungliga namn, Höga Rodd, började kännas lite missvisande. Och i början av 2000-talet gick namnet i graven.

– Det var när vi utvecklade den största styrpulpetbåten vi har idag, HR 510, som jag tog beslutet att vi nog måste göra någonting åt det här med namnet. För det var absolut inte någon roddbåt längre. Målsättningen var också att gå vidare med verksamheten och kanske göra ännu större båtar och då tog vi beslutet att helt enkelt dra ihop namnet till HR Boat.

Den lyckade satsningen på styrpulpetbåtar har dock inte inneburit att roddbåtarna tagits ur produktion. Av tolv modeller som varvet har i sin portfölj är sju avsedda för åror och små aktersnurror. Och båtarna har en fortsatt roll att fylla, enligt Tomas Eriksson.

– Linder Aluminiumbåtar gör några fler kanske, annars gör nog vi flest roddbåtar i Sverige. Vi har legat rätt så stadigt mellan 600 och 700 roddbåtar per år de sista åren. I början på 1990-talet hade vi en topp med över 1 000 båtar. Men då var det å andra sidan inga mängder av styrpulpetbåtar att tala om. Så omsättningsmässigt är det stor skillnad.

Varvets absoluta storsäljare, en roddbåt med modellbeteckningen 390, har som Tomas Eriksson uttrycker det funnits med sedan urminnes tider. Efter lite bläddrande i arkivet konstaterar han att produktionen hittills är uppe i 7 880 exemplar. En smått fantastisk siffra, och på frågan om kund nummer 10 000 kan vänta sig en extra överraskning kommer svaret:

– Ja, säger han och skrattar. Det vore lite häftigt. Vi gör 200-300 exemplar av 390:an om året, så det marscherar ju på mot det.

Lyckat samarbete De senaste åren har Tomas Eriksson mer eller mindre lämnat fabriksgolvet. I stället ägnar han sina arbetsdagar åt administ-rativa uppgifter, inköp och inte minst att konstruera och utveckla nya båtar. Ett arbete som han dock inte gör helt på egen hand. Laxåvarvet har ett nära samarbete med den kända svenska båtkonstuktören John HV Lindblom.

HR Boat Sweden inspireras av Noa

– Jag kan ju plast och tillverkning bra. Han har ju grepp om det också, hyfsat i alla fall, men det är mer designen som är Johns styrka. Tillsammans försöker vi få det snyggt, praktiskt och lättillverkat. Och det sista är inte minst viktigt i Sverige där lönerna är ganska höga. Det måste gå smidigt, man får inte hålla på och fila i all oändlighet på små detaljer. Det måste vara sådana lösningar att det flyter på i produktionen.

Eftersom Tomas Eriksson själv har deltagit aktivt i båtbyggeriet har han lärt sig vad som fungerar i praktiken och vad som inte gör det. En kunskap som han har stor nytta av både vid ritbordet och i diskussionerna med John HV Lindblom.

– Det samarbetet tycker jag är riktigt bra. I och med att jag har min kunskap om produktion så händer det att jag kan säga åt honom att: ”Nej, nej, nej, det där funkar inte i praktiken. Det blir för tidsödande.”

Tomas Erikssons filosofi och målsättning är en rationell produktion som resulterar i robusta och i hans tycke välbyggda och prisvärda båtar. De kanske inte tilltalar prylnissen som vill ha det allra senaste. Den typiska kunden är snarare ”den förnuftiga familjen” som söker en båt att trivas med för en rimlig peng. Det förhållandevis höga löneläget i Sverige spelar också in.

– Jag har sett en del, till exempel polsktillverkade båtar. Det är bra byggen, men om man tittar på hur de är gjorda och vilken tid det tar så kan inte vi konkurrera med det, det går inte. Det tar för lång tid, och du får inte en svensk arbetare att krypa in och ligga dubbelvikt i ett stuvutrymme för att plasta, måla och pickla.

Om Tomas Eriksson fuktar sitt pekfinger och sticker upp det i luften för att känna av vilka trender som är på väg tror han att:

– Styrpulpetbåten har varit väldigt gångbar under många, många år nu. Kanske det går åt att man vill sitta lite mer i lä, skyddad från vinden. Kanske det kommer att dyka upp olika typer av lite större vindrutor framöver.

HR Boat Sweden inspireras av Noa

Nästa nyhet från HR Boat Sweden ska vara färdig att presenteras för allmänheten i samband med båtmässan i Göteborg. När Praktiskt Båtägande besöker varvet i Laxå håller en plugg till skrovet, som mäter sex meter, på att växa fram. Båten blir den hittills största i varvets modellutbud. Tomas Eriksson är hemlighetsfull med detaljerna. Frågan om det samtidigt blir varvets första båt med övernattningsmöjligheter förblir hängande i luften obesvarad.

– Det kan det nog bli i framtiden. När vi köpte de här lokalerna så gjorde vi i ordning inredningen för att rationellt kunna tillverka båtar strax över sex meter, medan vi tidigare var låsta till fem meter.

Inte heller i Laxå har den globala finanskrisen passerat obemärkt. Under hösten 2008 minskades personalstyrkan med fyra personer. Den stab på elva personer som blev kvar har däremot varit fullt sysselsatt. Och i takt med vårens intåg ser Tomas Eriksson en ljusning vid horisonten.

Vi tycker att vi har klarat oss förvånansvärt bra. Om vi försöker ta det lite kronologiskt så tuffade det på bra till mitten av förra sommaren. Sedan var det lite, lite svalt under sensommaren. Och sedan när vi kom in i oktober, då kunde vi lika gärna ha sagt upp telefonabonnemanget, för då var det dött. Men nu, från årsskiftet och framåt, då har det börjat strömma in igen. Jag har uppfattningen att vi som gör båtar för medelsvensson, där tuffar det på skapligt. Det känns som om mellansegmentet, från 200 000-300 000 kronor och upp till en miljon kronor, har det allra svårast.

Av: Thomas Hyrén

HR Boat Sweden inspireras av Noa HR Boat Sweden inspireras av Noa HR Boat Sweden inspireras av Noa

HR Boat Sweden inspireras av Noa HR Boat Sweden inspireras av Noa


Text: Redaktionen • 2009-07-21
Artiklarpraktisktbatagande
Scroll to Top