150960.jpg

Artiklar

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

Christian Jern har en plan. På tre år tänker han förvandlad den bedagade skönheten Asterias av Falmouth, Massachusetts till Evening Star av Stenungsund.

Text: Redaktionen • 2009-10-22 Uppdaterad 2021-06-10

Det finns en uppfattning om att ordet lagom bara finns på svenska. Sant eller inte, men det är ytterst tveksamt om det finns något motsvarande begrepp i den amerikanska engelskan. Den tveksamheten späds på ytterligare när Christian Jern börjar rabbla hårda fakta om sitt nya skötebarn. Allt från Ford Lehmanmotorns cylindervolym på drygt 6,3 liter till vikten – tio ton, eller cirka en ton per meter, inger en viss respekt. Det gör även den siffra som båtens hoppilandkalle har att hantera.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

– Det är nästan 180 centimeter från bogen och ned till vattenytan när man ska hoppa i land. Och det är närmare fyra och en halv meter ned till vattnet från flybridge, säger han och skrattar.

Vid en första anblick ser inte Christian Jerns senaste projektbåt, en Marine Trader 34 från 1974, så pjåkig ut. Men syna den Taiwanbyggda Grand Banks-kopian lite noggrannare så uppdagas det snart att hon är i ett bedrövligt skick. Den upptäckten gjorde inte den förra ägaren förrän hans USA-import nått Sverige. Och då var det för sent. Men där importören såg problem, där såg Christian Jern potential.

– Jag har velat ha en sådan här båt i flera år. Det var för flera år sedan när jag låg ute vid en ö med min gamla båt och läste Båtbörsen som jag först fick ögonen på en sådan här, säger han och stryker med ena handen över fribordet.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

– Jag blev liksom kär direkt. Jag tycker att bogen och fören är så fräck. Så jag började kolla runt lite men konstaterade snabbt att priserna på den svenska marknaden inte riktigt var vad jag hade tänkt mig, fortsätter han.

Annonsen hade dock väckt ett begär hos Christian. Ett begär som växte sig allt starkare. Så starkt att han till slut såg sig nödd och tvungen att sälja sin dåvarande båt, en Sea Ray 270 Sedan Bridge, för att bereda vägen. En båt som han själv hade importerat från USA och ägnat ett par år att renovera. Jakten på ett nytt objekt gick därmed från ord till handling. Med hans tidigare erfarenhet av USA-import föll det sig naturligt att börja sökandet där. Lämpliga båtar fanns det gott om i hela Nordamerika. Men när Christian Jern insåg att transportkostnaderna för en svulstig Marine Trader var kolossala (100 000-200 000 kronor) jämfört med Sea Ray 270:an såg drömmen ut att gå i kras. Eller kanske ändå inte:

– Plötsligt en dag var det en kompis som ringde och sa att den här båten låg ute på Marstrand. Det var en herre från Stockholm som tagit hem den, men skicket var inte riktigt som han tänkt sig. Vi höll på fram och tillbaka nästan hela förra sommaren innan vi kom till skott och jag dessutom fick sålt min båt, säger Christian Jern.

Enligt importören själv saknade denne både kunskap och vilja att ge sig i kast med den omfattande renovering som kommer att krävas för att få ordning på båten. Och även om det var ”rätt” modell för Christian Jern så var det inte alldeles självklart att det skulle bli affär. Tillsammans med sin pappa, med närmare 50 års erfarenhet av att renovera båtar i bagaget, for han närmast i skytteltrafik de dryga tre milen mellan hemmet i Stenungsund och Marstrand för att besiktiga båten, som bäst kan beskrivas som – ett vrak.

– Det enda vi egentligen tittade på var skrovet. Jag har själv hållit på med det här i många år, och så längre skrovet är okej och bottenstockarna är hyggliga, så vet jag att jag löser resten, säger Christian, vars Sea Ray var i ett liknande, jätteruttet skick när hon hämtades hem från USA.

Utöver att åter göra båt av ett eget importvrak har Christian hunnit med att renovera en Fjordling 17 HT och en Bayliner Trophy. Förutom att återge gamla båtar deras forna glans delar Christian och hans pappa ytterligare en hobby. Båda är hängivna fritidsfiskare och parallellt med sina olika renoveringsprojekt har de byggt en egen trollingbåt.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

Gissningsvis har det senaste tillskottet i Jern-flottan, Marine Trader 34:an, stått på land i USA i ett par år innan säljaren lyckades hitta en blåögd köpare i Sverige. Delar av överbyggnaden, som har en stomme i trä, är genomrutten och det hade läckt in stora mängder vatten i skrovet, berättar Christian.

– Det stod vatten upp till oljetråget när jag kollade på båten första gången, säger han och skakar på huvudet.

Att det läckt in vatten i båten är snarare regel än undantag, och egentligen var det inget som överraskade Christian. Sedan han fick upp ögonen för båttypen har han läst på en hel del om Marine Trader – liksom förebilden Grand Banks och den uppsjö av kopior och efterföljare som florerar på marknaden.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

– På flera ställen kunde jag köra fingern rätt igenom tvärgående skott. Det har läckt, runnit in vatten, för överbyggnaden är gjord i plywood som sedan är överplastad. Det räcker med ett skruvhål någonstans så ruttnar det sönder. Det är speciellt vanligt runt rutor och vid alla former av lister och beslag som sitter på båten, säger han.

Plasta över alltihop

Att förkabinen, styrhytten och den integrerade akterkabinen har en träkärna är bara en del av förklaringen till det höga vattenståndet i kölsvinet.

– Teakdäcket är också en sådan där traditionell grej som har läckt. Det är framför allt därför som alla tvärgående skott har ruttnat, för att det har läckt in vatten genom teakdäcket. Jag kommer att såga upp hela skarndäck och ta bort den blöta plywooden för att sedan epoxilimma dit divinycell och plasta över alltihop. På det nya skarndäcket kommer det att läggas ny teak.

När Christian Jern började riva ut delar av inredningen för att komma åt och påbörja renoveringen trodde han knappt sina ögon, eller näsa för den delen. Han stod bokstavligt talat mitt i en komposthög.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

– Jag har egentligen bara kommit 45 centimeter in i båten räknat från akterspegeln. När jag skulle ta bort förstärkningarna som satt på akterspegeln var det som fanns kvar av dem förvandlat till matjord, det luktade till och med gott. Du kunde inte se att det varit trä en gång i tiden. Det luktade mylla, säger han och skakar ånyo på huvudet. Helt sanslöst. Men folk förstår inte att sätter du en skruv i plast där det är trä inunder och inte tätar ordentligt så kan det suga in hur mycket vatten som helst.

Innan affären var i hamn försökte importören att hitta fler spekulanter genom att annonsera på bland annat Blocket. Det begärda priset på 300 000 kronor gjorde att Christian Jern inte såg det som otroligt att det skulle dyka upp fler intressenter. För även om skicket lämnade en del övrigt att önska så var båten faktiskt körbar.

– Den såg bra ut i den annons som den tidigare ägaren satt ut, med nya tankar, nyrenoverat backslag och gps, i och för sig en liten handhållen men ändå. Och jag kan tänka mig att det var några spekulanter som blev intresserade och åkte och tittade på båten.

Jungfrutur med mersmak

Christian erkänner att han var lite orolig för att behöva fortsätta sitt sökande efter båten med stort B. Men det dök aldrig upp någon mer seriös spekulant, i alla fall ingen som var villig att toppa det bud på 265 000 kronor som han själv lagt.

– Vi hade rätt så olika uppfattning om priset i början, jag och han som tog hem båten och sedan sålde den. Jag förstår ju honom också. Framför allt för att han har betalat en hel del för att få hem den och vill ha tillbaka så mycket som möjligt. Men jag gick och värkte på affären länge innan jag slog till. Jag vet inte om han någonsin hade varit i båten själv, eller om han bara hört om hur den såg ut från dem på Marstrand, säger Christian Jern.

Det blev till slut affär, och sjösättning. Den efterlängtade jungfruturen bekräftade det Christian redan visste. Att han hade hittat båten i sina drömmar. Känslan han fick av att tuffa de cirka femton sjömilen från Marstrand och upp genom Hakefjorden och till den nya hemmahamnen i Stenungsund gav mersmak.

– Det var en jäkla rolig känsla, alltså. Det var jätteroligt att få köra hem henne. Det var ungefär som jag hade tänkt mig. Lugnt och stilla. Hon gick stadigt i sjön och det var inte så mycket motorljud som jag var van vid från tidigare båtar. När vi kom hem tog vi med hela familjen och morsan och farsan och allihop och drog ett varv runt Stenungsön innan det var dags att ta upp henne.

Angående prislappen på 265 000 så erkänner Christian att det är mycket pengar. Inte minst med tanke på skicket, men efter en noggrann pejling av marknaden tycker han ändå att hon är värd sitt pris.

– Jag har sett liknande båtar som bjudits ut till försäljning här i Sverige, och den billigaste har legat på 635 000 kronor och då var den ungefär samma årsmodell och körbar. Sedan har jag inte tittat närmare på skicket, men troligtvis är de bättre än det här.

Slutnotan

Totalt räknar Christian Jern med att slutnotan för hans renovering kommer att landa någonstans mellan 150 000 och 200 000 kronor. Inalles 465 000 kronor med andra ord, men egentligen är det i överkant, anser han. Den springande punkten som gör det svårt att ge en mer exakt summa är lackeringen av båten.

– Lackering är inte något som jag är jätteduktig på. Det som är kostsamt med lackering är oftast under- och efterarbetet, och min förhoppning är att jag kan göra det arbetet själv och låta någon komma och göra själva lackeringen, säger han.

– Jag satte egentligen 150 000 kronor som tak från början och jag har inte gjort slut på en tiondel av det ännu. Jag har bra kontakter, och i och med att jag gör nästan allt själv och har hållit på så länge så vet jag var jag ska få tag i grejerna. Det är kanske inte en budget som gemene man skulle klara. Jag menar, om du går och köper ett kilo plast i en båttillbehörsaffär så kostar den 120 spänn. Köper du den på rätt ställe kanske du får betala 25-30 kronor.

Sjösättningen får vänta

Enligt den ursprungliga treårsplan som Christian Jern lagt hade han egentligen tänkt sjösätta och bruka båten redan den här sommaren och låta renoveringsarbetet löpa på parallellt. Men tidigare erfarenheter säger honom att när båten väl ligger i sjön så blir det en tillfällig timeout i renoveringen oavsett. För även om det finns en tydlig och klar ambition att genomföra en del arbeten också under sommarhalvåret brukar det bli pannkaka av de planerna. Nästa sjösättning får därför vänta till våren 2010.

– Sedan är det inte bara att köra ned den till kajen, det behövs en rejäl kran samt låglastande lastbil också. Och det kostar så pass mycket att sätta i den så jag slog två flugor i en smäll – att få greja i fred hela sommaren och så fick jag ta med familjen till Frankrike, så blir det lite lugn på hemmaplan också, säger han och skrattar.

Om Christian Jern ska lyckas iordningställa båten inom de stipulerade tre åren lär inte familjen se så mycket av honom. Inte hemmavid i alla fall. Han har för vana att föra noggranna dagboksanteckningar under sina renoveringsprojekt och hittills har det gått åt drygt nio normala arbetsveckor.

– Jag är lite sådan, jag har lagt ned så mycket tid på sådant som inte syns. Ingenting av det jag gjort under de här första 350 timmarna kommer att synas. Allt kommer att hamna bakom eller under. Men det är självkänslan, att veta, när det blåser småspik och det slår i skrovet, att det håller, att det är riktigt gjort.

Med tanke på hur mycket jobb som återstår lär antalet timmar mångdubblas innan båten är färdig. Med ett snett leende konstaterar Christian Jern att han får stå ut med att vänner och bekanta ifrågasätter hans mentala hälsa när de ser vilka projekt han gett och ger sig i kast med. Men det är samtidigt ett intresse. Vissa samlar på frimärken, andra grottar ned sig i förfallna båtar.

– Man får inte ens fundera på timmarna. Mycket av den tid jag lagt hittills har gått åt till att riva. Det är så himla lätt att riva, men sedan tar det nog tre gånger så lång tid att bygga upp och sätta tillbaka allt igen, i och med att det drar med sig allting. Det är inte bara plast utan det är hela elsystemet, hela vattensystemet, hela toalettsystemet. Och allt rostfritt på båten ska plockas bort och göras om eftersom jag tycker att det som sitter där nu är för klent. Så det blir som sagt var inte mycket kvar av den gamla båten.

– I stort sett, om jag sammanfattar det: Det som kommer vara kvar av den gamla båten är dörrarna och skrovet och flybridgen. Allting annat blir utbytt.

Samtidigt är det, åtminstone om renoveringen ska vara ekonomisk försvarbar, en nödvändighet att göra så mycket som möjligt själv, konstaterar Christian.

– Jag har tagit alla timmar och redovisar även allting annat i en Excelfil, och om jag multiplicerar de timmar jag hittills lagt och kommer att lägga ned med femhundra kronor, så finns det inte en chans att det skulle löna sig. Då kan du lika gärna gå och köpa dig en ny båt. För det blir så dyrt i så fall.

Gör du precis allting själv, eller lejer du bort några jobb?

– Jag har inte lejt bort någonting så direkt. Metallsvarv och sådana grejer har vi tillgång till här inne i vår egen verkstad. Men fräsning – det är i och för sig så otroligt lite sådana jobb – måste jag ta hjälp med. Sedan kommer jag att behöva lite expertishjälp när det gäller el. El är egentligen min svaga sida. Men allting annat gör vi helt själva.

Helt ny akterkabin

När det gäller båtens överbyggnad har Christian gjort bedömningen att pilothouse (den kombinerade styrhytten och salongen) går att rädda. Men för att göra det kommer det att krävas en massiv arbetsinsats. Antingen får han laga från insidan det som är ruttet och sedan lappa, plasta och laga på utsidan och sedan slipa för att få en någorlunda finish. Eller så får han tillverka nya formar och plasta hela väggsektioner. Däremot är akterkabinen bortom all räddning. Nästa punkt på att-göra-listan är därför att tillverka en helt ny kabin. En färdigsnickrad form står klädd och redo i ett av uthusen på det som i generationer varit Jerns handelsträdgård, men numera är tillhåll för Christian, hans pappa och deras båtar.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

– Jag kommer helt enkelt att såga bort den gamla akterkabinen och sedan stoppa dit den nya. Och när jag gör det, i och med att jag har den på land nu, så passar jag på att lyfta ur motorn. Det jag har tänkt till nästa år är att göra färdig akterkabinen och motorrummet samt inne i pilothouse. Finishen utvändigt kommer det inte att hända något med förrän nästa vinter. Jag hoppas vara hyggligt klar in- och utvändigt till sommaren 2011.

Arbetsgången är sådan att sommarhalvåret ägnas åt att utföra så mycket som möjligt av plastjobbet eftersom temperaturen är gynnsam. Medan vinterhalvåret viks åt svetsning och att återskapa inredningen.

– Jag plastar mycket av inredningen hemma i garaget. I och med att jag är plåtslagare i grund och botten, nu jobbar jag i och för sig som projektledare, så har jag alltid gjort många av mina formar i plåt. Då har jag inte behövt göra någon plugg utan jag får direkt den yta jag vill ha och det har fungerat bra hittills.

Motorn går som en klocka

Dieselmotorn som sitter i Christian Jerns Marine Trader är en 6,3-liters Ford Lehman på 120 hästkrafter. Motorn är helt original och går som en klocka trots att den har 35 år på nacken.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

– Den har jag också läst mycket om. Ford hade 80 procent av marknaden i Asien när den här båten byggdes. Det är i grunden en gammal industrimotor och de är i stort sett outslitliga, säger de som håller på med dem. Den ska kunna köras i upp till 20 000 timmar innan du behöver göra något större med den. Det är egentligen bara att fixa finishen på den, den gick som en klocka när jag körde upp båten från Marstrand. Bra oljetryck och ingen rök, allt jag behöver göra är att ställa in lite ventiler och kolla så att spridarna är okej.

Mellan tummen och pekfingret räknar Christian Jern med en bränsleförbrukning på cirka en liter diesel per distans. Vid marschfart, 7 knop, varvar motorn cirka 1 750 varv per minut, och max varv är 2 500.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

I motorrummet ryms även båtens bränsletankar. Tankar som Christan Jern tänker ge en annan placering längre akterut mot de nytillverkade vattentankarna för att få en bättre balans i båten, som med dagens placering är lite bogtung. Någon extra barlast utöver den betong som redan finns i kölen tänker han däremot inte stoppa i båten.

– Den gamla betongen hade det kommit vatten i så mycket av den hade vittrat sönder. Den har jag bilat ur och lagt i nytt. Men något extra blir det inte.

Oavsett om det är en båt, en bil, ett hus eller någon annan form av självbygge så är det inte ovanligt att ett första objekt följs av flera. Skälen till återfallen kan variera men ett skäl är ofta att allt inte, med facit i hand, blev precis som önskat. Och lite så är det med Christian Jern. Visserligen är han framme vid det han kallar drömbåten, men med sina tidigare projekt i bagaget har han också till slut en tydlig bild av vilka krav som båten måste uppfylla. Han vet hur mycket stuvutrymmen som går åt för familjen och hur många kojplatser som måste finnas.

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

– Jag har tänkt mig att inredningen ska vara ungefär på samma sätt som den är nu. Jag är väldigt nöjd med hur utrymmet disponerats. Men jag har förlängt bäddarna för att få riktiga mått på dem så att de passar oss.

– Detta är ju den båten jag ska ha. Det är min drömbåt, det blir ingen mer båt utan det är denna jag ska ha, säger han bestämt. Och det blir lagom nu, vi är fem i familjen plus en hund och den passar perfekt. Våra pojkar börjar bli stora och kanske inte åker med så många år till och då blir den bara bättre och bättre. Så att den här är perfekt för oss. I och med att jag byggt och renoverat de andra båtarna innan, vet jag vad jag vill ha och kan göra det precis som jag vill ha det.

Med tanke på de kostnader och det arbete som kommer att krävas för att återge den gamla Marine Trader 34:an sin forna glans måste frågan ställas: Hade du gett dig in på det här om du inte haft den erfarenhet och kunskap som du samlat på dig från tidigare renoveringsobjekt &

– Aldrig, svarar Christian, innan frågan ens är färdigformulerad. Inte en chans. Det är så ofantligt mycket jobb. Det finns som sagt var nästan inte en sak på båten som inte behöver göras om och det är så fruktansvärt tidskrävande när man behöver göra allting från scratch. Ska man göra en ny bottenstock måste den mallas. Den ska plastas och sedan ska den slipas och justeras innan den sätts på plats.

Till sist, så var det då det där med namnet på båten. Enligt gammal sed betyder det otur att döpa om en båt. Men det är något som Christian blundar för. I stället håller han fast vid familjens egen namntradition.

– Vi är ju fritidsfiskare, så alla våra båtar är döpta efter klassiska laxflugor. Min förra båt hette Blue Baron, min fars båt heter Blue Charm och den här ska få heta Evening Star när hon är klar.

Att-göra-lista

Utrivning av akterkabinen och motorrummet (delvis gjort)

Tillverkning av ny akterkabin i plast och divinycell

Tillverkning och montering av ny inredning

Tillverkning och montering av vatten, septiktankar

Montering av hydraulstyrning

Tillverkning och montering av nya stringers (gjort)

Dragning av nytt el- och vattensystem

Tillverkning och montering av nytt kök, soffor m.m. i pilothouse

Montering av bogpropeller

Tillverkning och montering av badbrygga (plast)

Läggning av nytt teakdäck

Tillverkning och montering av nya pulpiträcken, mast

Montage av ankarspel samt tillverkning av ankarbox

Jernvilja förvandlar vrak till fluga

Christians bästa renoveringstips

Det gäller framför allt att göra en fruktansvärt noggrann besiktning och kolla särskilt de grejer som du är osäker på själv. Så länge skrovet och bottenstockarna är okej – bottenstockar går också att ordna, men det är mycket jobb – då vet jag att jag löser resten. Då behöver jag inte titta på så mycket mer. Men är man osäker på något måste man titta extra noga på den biten. Behöver man lämna bort någonting till fackfolk blir det lätt ofantligt dyrt.

Räkna med att det tar mycket, mycket längre tid än du tror.

Jag tittar på Blocket två gånger om dagen, och där har jag faktiskt hittat det mesta som jag behöver. Hittar man något där så gäller det att klippa det med en gång. Jag har köpt ett i princip helt nytt 130 liters kylskåp och en värmare, en Ardic – Volvo Flygmotor – som varit startad fyra gånger för 1 500 kronor. Så det går att göra riktiga klipp. Ska man hålla en sådan här budget får man köpa sådana grejer. 1 500 kronor för en värmare eller 15 000 kronor?

Vis av tidigare renoveringsobjekt vet jag att det dyker upp överraskningar på vägen. Och de är inte alltid positiva. De enklaste grejer som du räknar med ska ta en dag att göra tar plötsligt tre dagar i anspråk. Det tar tid.

Av: Thomas Hyrén

Faktaruta

Fakta Marine Trader 34 Längd: 10,50 meter Bredd: 3,50 meter Djupgående: 1,20 meter Deplacement: 10 ton Kojplatser: 7 Motor: Ford Lehman diesel, ca 6,3 liter, 120 hk Vattentankar: 2 x 150 liter Dieseltankar: 2 x 200 liter

Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga

Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga Jernvilja förvandlar vrak till fluga


Text: Redaktionen • 2009-10-22
ArtiklarLivetOmbord
Scroll to Top