Ladda med solkraft

Den största bristvaran ombord för seglare är tillgång på ström. Och den stora strömslukaren är kylskåp. Ett vanligt första steg är att komplettera i batteribanken. Men när det extra underhållsbatteriet, för min egen del, under varma sommardagar inte räckte startade jag motorn för att ladda batterierna med generatorn. När jag sedan i en gästhamn fick en rejäl utskällning för att jag satte igång motorn för laddning var det dags att göra något åt saken.

Jag funderade först på att köpa en solcellspanel för att montera på pulpit. Fördelen är att cellerna inte tar någon plats på däck, men nackdelen är att man löpande måste vrida panelerna för att få bästa vinkel mot solen. (Det finns även solcellsmotorer som gör att panelen följer solens rörelse.) Och jag inbillar mig att solcellspaneler på pulpit kan få en bromsande effekt om plattan inte står horisontellt under segling.

Jag stod inför tre möjligheter när jag skulle välja en solcellspanel med omkring 50 watt: en klassisk solcellspanel med aluminiumram, en tunn solcellspanel med bottenplatta eller en flexibel tunnfilmspanel som sätts ovanpå ett boomkapell.

Ur ett strömtekniskt perspektiv finns ingen skillnad. Fördelen med solcellspaneler med aluminiumramar är att dessa är billigare. Men det finns fallgropar att tänka på.

När det gäller panelen med aluminiumram, som finns i olika fabrikat, hävdar vissa experter att man inte alls ska gå på ramen medan andra hävdar att det går utmärkt. Oavsett vilket är rammodellen inte lika stryktålig som en tunn solcellspanel. I och med att en panel med aluminiumram är drygt 3,5 centimeter tjock är det även lätt att slå i fötterna i ramen när man kliver omkring på däck.

Jag valde även bort tunnfilmspanelen. Dels för att den är knepig att använda under segling, dels för att det blir ytterligare en sak att böka med efter angöring.

Monterade på luckgaraget

Jag valde en tunn solcellspanel från Naps RSS-serie med bottenplatta med rostfritt stål som jag monterade på luckgaraget på min Bavaria 33. Och den ska man i alla fall kunna gå på enligt tillverkaren. Att montera panelen på luckgaraget är egentligen inte optimalt, eftersom kapellet skymmer panelen när solen står i väster i min hemmahamn. Å andra sidan är den placeringen det bästa alternativet när det gäller den här 44 watt-storleken 670 x 596 x 4 mm.

Eftersom panelen rättar sig efter den sämst solbelysta delen bör man undvika skuggor. Man bör till exempel fälla bort bommen då den skuggar panelen. Nackdelen med den här tunna panelmodellen är att den maximalt går att böja 2 centimeter per meter i panelens längriktning. Böjs panelen mer kan den skadas. Men luckgaraget på min båt klarar kriteriet. I Naps RSS-serie går det även att komplettera med samma typ av mindre tunna paneler på 22 watt eller 33 watt.

44-watts solcellspanelen ger cirka 17 volt. Ett vanligt blybatteri behöver laddspänning på 14,4 volt för att det ska bli fulladdat. Om man inte har en regulator är risken stor att blybatteriet överladdas. Batteriet kan då börja koka, eller så kan det bildas farlig knallgas.

För att förhindra riskerna behövs en regulator. Jag köpte en Maxpower-regulator som uppges omvandla överspänningen till laddström. Enligt tillverkaren Naps ska produkten även bidra till flera amperetimmar per dag jämfört med en vanlig regulator.

Ett modernt kylskåp med kompressor drar drygt 15-17 amperetimmar per dag. Och i runda slängar räcker en 45-50-watts solpanel till att hålla igång kylskåpet förutsatt att panelen är tämligen solbelyst.

Valde inverter

I samma veva passade jag på att installera en omvandlare, så kallad inverter, för att kunna få ström från batteriet till en bärbar dator ombord.

Det finns i princip två kategorier av omvandlare. Dels de med sinusvåg som ger ren och jämn strömspänning, dels de som ger en modifierad sinusvåg.

Vissa apparater, till exempel datorer, är känsliga för en modifierad sinusvåg. Spänningen från batteriet via omvandlaren till en bärbar dator ombord blir ojämn eller så kan datorn inte startas.

Omvandlare med sinusvåg är dyra jämfört med de med en modifierad sinusvåg.

Men det är inte lätt att veta vad som gäller. Problemet är att de flesta apparattillverkare inte själva kan svara på huruvida deras produkter måste ha en omvandlare med sinusvåg eller vice versa.

Enligt leverantören Lejontrading ska de flesta av dagens datorer klara en omvandlare med modifierad sinusvåg. Det var ett viktigt skäl, förutom prislappen, till att jag valde en 300-watts omvandlare med modifierad sinusvåg. Och den funkar perfekt.

Innan du fäller avgörandet måste du även veta vilka apparater du vill ha ström till ombord.

Omvandlare finns i olika effektstorlekar och både i 12 volts och 24 volts utförande. En 150 watts eller 300 watts omvandlare räcker till att strömförsörja en vanlig bärbar dator. Ska du däremot starta en mikrovågsugn som drar 1 000 watt måste du minst ha en 2 500 watts omvandlare. Om du däremot har en 800 watts mikrovågsugn så kan den fungera med en 1 000 watts omvandlare. För att vara helt säker bör du välja en större omvandlare på 2 500 watt. Vissa apparater kan dra upp till 6 gånger mer än det som anges som apparatens förbrukning (watt).

Om du vill ha en längre elkabel som följer med omvandlaren är det mycket viktigt att du väljer rätt kabeldimension. Ju längre kabel desto tjockare kabeldimension. Om du väljer fel kablar kan det leda till överhettning och i värsta fall brand ombord.

Av: Johan Cooke